Tillväxt i Litauen

Landets BNP under kvartalet steg med 1,1 procent på årsbasis, mot en väntad nedgång på 1 procent, visar siffror som redovisades på onsdagen.

I och med dagens plussiffra sätter Litauen punkt för nästan två år med en negativ BNP-utveckling. Jämfört med kvartalet före låg tillväxten på 2,9 procent, vilket är den högsta tillväxttakten på tre år.

Under första kvartalet föll Litauens BNP med 2,8 procent jämfört med samma kvartal 2009 och med 4 procent jämfört med fjärde kvartalet 2009.

För att nå upp till den ekonomiska aktivitet som rådde i det överhettade Baltikum före Lehman Brothers-kraschen och recessionen krävs dock många år till, påminner Swedbank-analytikern Lina Vrubliauskiene.

Recessionen, som kulminerade med ett BNP-ras på 14,9 procent i fjol, har sänkt Litauens BNP till samma nivå som 2004-2005.

– Det kommer att ta fem år att nå tillbaka till toppnivån före recessionen, säger Vrubliauskiene.

Recessionen har även inneburit att arbetslösheten har skjutit i höjden, upp till 15 procent för närvarande. Detta blir en av de svåraste nötarna att knäcka på vägen mot införandet av euron 2014, vilket är regeringens mål.

I år beräknas Litauens budgetunderskott till 7-8 procent av BNP. För att euron ska få införas som planerat måste underskottet ned under 3 procent till 2012.

Grannlandet Estland, vars ekonomi krympte med 14 procent i fjol, har fått klartecken från EU att införa euron 2011.

I Lettland, hårdast drabbat av recessionen med ett BNP-ras på 18 procent i fjol, siktar regeringen också på att införa euron i framtiden.

Svårigheten för alla tre har varit att ta sig igenom krisen utan att devalvera. Strategin har i stället byggt på en så kallad intern devalvering, där valutan lämnas på fast kurs medan det inhemska prisläget trycks ned med hjälp av impopulära offentliga neddragningar, lönesänkningar och sänkta ersättningar i sociala system i stället.