Tillsätt en kommission för ökad digital distansvård

 I en nationell kris fragmentiserades landet i 21 fristående sjukvårdszoner, utan förmåga att kraftsamla eller samverka. 

Vi som företrädare för en innovativ sjukvård baserad på nya tekniska plattformar sökte samarbeten med en sjukvård i stort behov av att frigöra resurser, kompetens och tid men möttes av stängda dörrar. I pandemins kölvatten har den svenska sjukvården blivit ännu mer traditionell och provinsiell än tidigare.

Den pågående pandemin gör det också smärtsamt tydligt för många riskgrupper hur sjukhuscentrerad svensk sjukvård är. Personer med kroniska sjukdomar tvingas besöka vården för att få behandlingar och undersökningar genomförda, trots att de absolut bör undvika miljöer där det kan finnas smitta. Ibland gör resursbrist att de tvingades avstå behandling och med det kommer oro och ökad risk för komplikationer.

Hade digital distansvård varit mer tillgänglig hade trygga undersökningar kunnat genomföras på distans. En hjärtpatient kan övervakas med hjälp av digital teknik, istället för dyra och resurskrävande undersökningar på sjukhus. Tekniken finns, men den politiska viljan saknas. Som riskgrupp för covid-19 ska man inte behöva välja mellan att riskera sitt liv med att gå till sjukhuset och bli smittad, eller stanna hemma och låta bli uppföljning av ens kroniska sjukdomar.

Tveklöst så finns det goda exempel på distansvård i Sverige. E-hälsa i form av digitala besök på vårdcentralen och psykologen är en slags nära distansvård som har avlastat sjukvården under pandemin. Uppföljning av kroniska sjukdomar med digital monitorering används på enstaka sjukhus oftast genom enskilda läkares egna initiativ. Idag finns det sådan teknik för bevakning av bland annat hjärtsjukdomar och astma, och de har blivit godkända av SKR. Även om det finns både en nationell vision för e-hälsa och en E-hälsomyndighet så finns det ingen övergripande digitaliseringsambition, som kräver medverkan och intresse från alla regioner över hela landet. Ska vi på allvar satsa på vårdens digitalisering krävs det att vi tittar på våra grannländer.

Danmark antog redan 2018 en nationell strategi för digitalisering av sjukvården till 2022. Utgångspunkten är att patient så långt som bara möjligt ska kunna vårdas i hemmet. Traditioner utmanas, strukturer prövas och patientens behov sätts i digitaliseringens centrum. 

Danskarna har insett att regionerna enskilt inte kan genomföra dyra satsningar, och att samarbete behövs. De låter inte testballonger bli isolerade exempel, utan utvärderar regionala pilotprojekt och inför dem på nationell nivå om de gör vården bättre, billigare och effektivare. När pilotprojekten sen ska implementeras i hela landet görs det med statligt stöd.

Medan de svenska vårdköerna stadigt växte åren före pandemin har de blivit kortare och kortare i Danmark. Den svenska regionsstrukturen bromsar upp digitaliseringen och gör den geografiskt ojämlik. För få goda idéer – och för få kostnader – delas. 

Svensk ingenjörskonst, digitala innovationer och medicinteknik är världsledande, men den lanseras alltför sällan på en fungerande hemmamarknad. Regionföreträdare avfärdar dessvärre alltför ofta innovativt tänkande som något som hotar sjukvårdsbudgeten snarare än vägen till smartare, tryggare och mer resurseffektiv sjukvård. De som drabbas i slutändan är patienterna.

Sverige bör bli världsledande på digital vård. Därför föreslår vi att regeringen gör följande:

1. Anta en nationell digitaliseringsstrategi för sjukvården, att vara genomförd innan slutet på nästa mandatperiod.

2. Tillsätt en digitaliseringskommission för att införa den danska modellen för svensk sjukvårdsinnovation, i samverkan med samtliga regioner.

3. Skapa en ny nationell myndighet eller ge E-hälsomyndigheten i uppdrag att implementera den nationella digitaliseringsstrategin för sjukvården, med ett särskilt uppdrag att samverka med näringslivet.

Svenska företag är redan världsledande när det kommer till att utveckla nytt tänkande inom digitala sjukvårdstjänster och teknik. Riskgrupper kan skyddas med ny teknik och distansvård kan avlasta vården efter pandemin, när den vårdskuld som byggts upp under pandemin kommer att drabba oss. 

Det som behövs nu är politiskt ledarskap. Den regionala garden måste sänkas och alla goda krafter samverka för att så snabbt som möjligt få en digital förändringsagenda för svensk sjukvård, i hela landet.

När tekniken finns och näringslivet står redo får målet med jämlik vård inte offras på regionaliseringens altare.

Dan Pitulia
Vd, Coala Life

Daniel Persson
Chef Innovation och Partnerskap, Min doktor