Fjärde AP-fonden ger sin egen syn på Ap-fondsförslaget som kan förändra hela bufertkapitalsystemet.
"Till skada för vår slutliga uppdragsgivare"

Fjärde AP-fonden ger nu ut ett eget remissvar om AP-fondsförslaget där det inte helt oväntat framgår att ledningen fruktar att genomförande av de föreslagna förändringarna riskerar att leda till lägre pensioner.
Buffertfonden välkomnar en översyn av hur förvaltningen av kapitalet kan förbättras för att skapa värde för pensionstagarna men menar att promemorian missar möjligheten att utveckla en viktig fråga till något som gynnar förmånstagare genom att fokusera på fel saker.
– Jag beklagar att en så viktig fråga om hur buffertkapitalet skall förvaltas har utmynnat i ett förslag som så uppenbart skulle vara till förfång till vår slutliga uppdragsgivare, Sveriges nuvarande och blivande pensionärer, säger vd Mats Andersson i en kommentar till remissyttrandet.
Problemen som lyfts fram
är samma som tidigare pekats ut av andra instanser som gått ut och kritiserat Pensionsgruppens senaste promemoria, det vill säga inrättandet av en AP-fondsnämnd, ett gemensamt servicecenter, nedläggning av två fonder samt en gemensam referensportfölj.
Det här riskerar att skapa helt nya och svåröverskådliga former för förvaltningen av buffertkapitalet. Med den nuvarande strukturen har fonderna levererat i nivå med uppsatta avkastningsmål, de är kostnadseffektiva och fungerar även enligt regeringens egna utvärderingar väl, skriver AP4.
Grundprinciperna som buffertfonderna bygger på – politiskt oberoende, riskspridning och hög avkastning genom positiv konkurrens fonderna emellan och entydig styrning bland annat – ges ingen större tyngd i promemorians förslag, vilket ses som ”anmärkningsvärt” av AP4.
I remissyttrandet beskrivs bland annat två riskområden som kan försämra förutsättningarna för långsiktig avkastning. Dels riskerar förslaget att leda till lägre pensioner på grund av en ”byråkratisk, snårig och oprövad struktur” och riskerar att öppna upp för kortsiktighet, likriktning mellan fonderna och hög risk för politisk påverkan.
Dels så saknar promemorian helt en konsekvensanalys av vad de föreslagna förändringarna väntas kosta.
”Det enda belopp som Promemorian nämner är vad ett föreslaget servicecenter förväntas generera i besparing på längre sikt, vilket uppskattas till 35-60 miljoner kronor per år. Beräkningar av vad själva omläggningen med nedstängning av en av de stora AP-fonderna och införandet av ett servicecenter kan förväntas kosta eller en beräkning av vad som avses ska uppnås i form av ökad avkastning och/eller sänkta kostnader saknas. Denna avsaknad av analys måste anses försvåra för remissinstanserna, eftersom beslutsunderlaget är så knappt”, framgår det av remissvaret.
Fjärde AP-fonden sågar också det tilltänkta införandet av en huvudman för kapitalförvaltningen. En politisk styrning, ökad likriktning och kortsiktighet gör även att möjligheten att driva ägarfrågor ansvarsfullt minskar.
” Fjärde AP-fonden avstyrker särskilt att förslaget om att en för AP-fondsmyndigheterna gemensam referensportfölj beslutas av AP-fondsnämnden och anser att beslutet om referensportfölj bör tas hos varje enskild AP-fondsmyndighet samt avstyrker förslaget
om separering av huvudmannaskapet från kapitalförvaltningen”.

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.