Thorvaldur Gylfason

– EES-avtalet 1994 och avregleringen av finansmarknaden vid slutet av 90-talet gjorde att möjligheten att låna pengar ökade snabbt. Utvecklingen påminde om den som skedde i Sverige efter er avreglering i slutet av 80-talet. Bankerna lånade stora belopp utomlands och slussade sedan pengarna vidare till inhemska företag som investerade pengarna utomlands.

Att Island bara har en befolkning på 300.000 ser inte Thorvaldur Gylfason ett hinder för ett lands möjligheter att kraftigt expandera utomlands.

– Det finns många exempel på små länder som lockar till sig utländskt kapital. Se bara på Luxemburg.

Tror du att islänningar är särskilt entreprenöriellt lagda?

– Efter EES-avtalet skedde det ett generationsskifte i det isländska näringslivet. En yngre generation företagare ersatte den äldre. De unga var mycket välutbildade och säkert mycket entreprenöriella.

Thorvaldur Gylfason säger att Island upplevde en liknande bankkris som övriga nordiska länder gjorde i början av 90-talet. De isländska bankerna kunde dock rida ut stormen genom att bara öka spridningen mellan in- och utlåningsräntan. Eftersom marknaden var reglerad fanns ingen konkurrens från utländska banker.

Det slutna banksystemet som då räddade Island kan var orsaken till den överhettning som sker på Island i dag, förklarar Thorvaldur Gylfason.

– Även om bankväsendet privatiserats så finns det fortfarande inga utländska banker i landet. Det gör att affärsbankerna tar högre risker eftersom de kan vara säkra på att någon annan betalar om det skulle krisa till sig. Det såg man ju tydliga tecken på under den svenska bankkrisen när regeringen gick in och stöttade bankerna. SEB gjorde ett försök att ta över ta över Landsbanki. Den affären gick inte igenom. Det hade nog varit att föredra om SEB eller någon annan utländsk aktör skulle komma in på marknaden.

Enligt Thorvaldur Gylfason borde den isländska centralbanken hindrat den extremt expansiva ekonomin genom högre räntor. Han anser även att regeringen borde stramat åt finanspolitiken tidigare och tydligare varnat för riskerna som beror på en otillräcklig konkurrens på finansmarknaden och en svag Finansinspektion.

Är det här slutet på den isländska finansboomen?

– Det är kanske för mycket sagt. Jag tror att växelkursen kommer att ge efter och att tillströmningen av kapital kommer att avta. Allt annat vore konstigt, men om det blir en hård eller mjuk landning återstår att se.