Thorkild Meedom

– Alltså, Kommissionen för Kontinentalsockelns Gränser medger en möjlighet att kräva rättigheter utanför 200-milsgränsen om det föreligger speciella geologiska orsaker. Det är det vi ska undersöka nu.

Om Nordpolen egentligen ligger på Grönland?

– Om delar av Nordpolen tillhör kontinentalsockeln. Korrekt, det är det vi ska undersöka.

Men varför vill ni ha Nordpolen. Är det olja som lockar?

– Teoretiskt sett kan där finnas olja, ja. Men det är det ingen som vet – det är ett av de sista riktigt vita områdena. Sedan finns det en möjlighet att ställa miljökrav om vi har rättigheter till området.

Miljökrav?

– Ja, säg till exempel att den globala uppvärmningen fortsätter, så att nordvästpassagen blir isfri. Då blir det möjligt med stora transporter där mellan till exempel Tokyo och Ryssland. Det vore trevligt att kunna ställa miljökrav på de transporterna.

Så när kan ni få svar på frågan?

– När Danmark har ratificerat FN:s havsrättskonvention, vilket antagligen sker i år, har vi enligt reglerna tio år på oss att framställa sådana krav. Först genomförs en vetenskaplig undersökning för att se vilka grunder som finns för att ställa krav, sedan startar en politisk process.

Ni lägger 150 miljoner danska kronor på undersökningarna. Hur går det till, det vetenskapliga?

– Det handlar om seismologiska undersökningar för att se hur havsbotten är beskaffad.

Kommer de seismologiska undersökningarna att visa om det finns olja på Nordpolen?

– Som mest kommer de att visa om det finns geologiska formationer som kan innehålla olja. Att söka efter olja blir en senare fråga.

Vilka andra länder kan hävda rättigheter till området?

– Kanada och Ryssland. Och i öst kan vi råka på norska krav.