Telia Sonera i rätten för buggning

För Telia Sonera handlar det om ett slags internt industrispionage, medan Wärtsilä står anklagat för att ha mutat Rederi AB Gotland, även kallat Gotlandsbolaget.

Åtta personer varav sex chefer eller direktörer vid Sonera har åtalats för att de mellan 1997 och 2001 i strid med lagen tog reda på uppgifter om tiotals människors telefonsamtal.

De åtalade, däribland Soneras förre vd Kaj-Erik Relander har bestridit brott och sagt att de ville utreda vem som läckt ofördelaktig information om Sonera till utomstående. De medåtalade är en utredare vid kriminalpolisen och en säkerhetschef i regeringskansliet.

Några av dem som blev föremål för den så kallade telespårningen har krävt hundratusentals kronor i skadestånd.

Åklagaren har yrkat villkorliga fängelsestraff på ett år eller något mer och kännbara böter.

Domen kommer i form av ett så kallat kanslibeslut under fredagseftermiddagen.

I fallet Wärtsilä handlar det om mutor. Åklagaren har krävt att koncernen döms till motsvarande 3,7 miljoner kronor i böter för bestickning åren 2000 och 2001. En försäljningschef i Wärtsilä bör enligt åklagaren dömas till villkorligt fängelse för samma brott.

Wärtsilä bör enligt åklagaren dessutom betala staten en miljon euro för den ekonomiska vinst som mutbrottet gav.

Wärtsilä överlämnade drygt en miljon euro till den tekniske direktören vid Rederi AB Gotland. Denne hade stort inflytande över rederiets beställningar och Wärtsilä fick efter utbetalningen kontrakt på leverans av motorer till rederiets nya färjor. Mannen tog livet av sig sedan affären avslöjats.

Wärtsilä och försäljningschefen hävdar att de misstänkta mutorna i själva verket var så kallade rederirabatter.

I september förra året fann Gotlands tingsrätt att det var omöjligt att bevisa att de elva miljoner kronor som satts in på direktörens privata konto i Schweiz var mutor.

Pengarna har därför tillfallit den mutmisstänkte rederichefens dödsbo.

TT