Tandlöst buggmotstånd

I dag har han så bra inblick i polisens arbete att han inte får förklara varför övervakningen behövs.

Bara (v) och (mp) röstade emot förslaget om buggning i riksdagen i dag.

– Det var en bra debatt där skiljelinjerna kom fram, inte så spänstig men med bättre argument, säger riksdagsledamoten Johan Linander.

Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2008. Motargumenten i dag bet inte.

– Det händer ingenting på grund av en debatt, säger Johan Linander.

Polisen blir skydlig att underrätta den som buggats i efterhand. Det är domstolarna som avgör när polisen får bugga. Det får bara ske när det finns misstanke om brott som ger mer än fyra års fängelse.

Det blir inte tillåtet att gömma mikrofoner på redaktioner.

– Där väger meddelarskydded i grundlagen tyngre, säger Johan Linander.

Den som tipsar en nyhetsredaktion ska inte behöva riskera att bli avlyssnad av polisen. Men andra förslag, lagar och domar hotar ändå meddelarfriheten och källskyddet.

Den nya lagen gäller bara i tre år. Sedan kan riksdagen göra den permanent, om polisen kan visa att buggningen behövs.

Johan Linander är nöjd med begränsningarna som tillkommit till förslaget, som ursprungligen kommer från Thomas Bodström (s), justitieminister i den förra regeringen.

– Vi behöver buggningsbekämpa den grova kriminaliteten, men det måste göras samtidigt som vi skyddar integriteten. Det tyckte vi inte att man gjorde med Bodströms förslag.

En ny nämnd, ”Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden”, ska övervaka att polisen sköter sig. Hit kan vem som helst vända sig för att få veta om man blivit avlyssnad. Fast inte medan det pågår, och efteråt är polisen ändå skyldig att berätta.

Nämnden ska också ta över kontrollen av poliser som arbetar ”under cover” enligt lagen om kvalificerad skyddsidentitet som trädde i kraft förra året.

Johan Linander sitter själv med i Rikspolisstyrelsens styrelse. Om polisen haft nytta av att arbeta med påhittade körkort och yrkesroller, så vet han om det. Men han får inte säga något.

– Jag väljer att inte svara på det här, säger han.

Samma svar kan han ge om ett år på frågan om buggningen varit till nytta.

Polisen har framfört att det vore effektivare att erbjuda lägre straff för tjallare än att bugga. Det blir ändå mest ointressanta samtal som spelas in.

I dag utdöms lägre straff för den som visar stor ånger över sina brott. Centerpartiet är det enda parti som skrivit motioner i riksdagen om strafflättnader i utbyte mot samarbete med polisen. Johan Linander tror att det skulle vara särskilt användbart i kampen mot organiserad narkotikahandel.

– Jag har föreslagit att vi ska utreda ett system där den som till exempel vittnar mot personer ovanför i hierarkin kan lovas ett lägre straff. I dag är det smålangarna som tas. Det är mycket, mycket svårt att nå högre. Men det var ingen annan som tyckte det var bra då för två år sedan.