Swedbank Robur börsens största fegis

– Swedbank Robur toppar listan över börsens ”fegisf*ttor”, säger en expert på ägare i svenska börsbolag.

Fondbolaget äger enligt SIS Ägarservice aktier i hela 168 olika börsnoterade bolag, med liten avvikelse från dessa bolags procentuella vikter i börsens index.

– Och ändå sitter Robur och tar ut årsavgifter på 1,5 procent per år av sina fondsparare, fast deras aktieportfölj nästan är densamma som index, säger experten.

Indexfonderna som exakt kopierar index tar endast ut en väldigt låg avgift.

Swedbank Roburs presschef Pär Bäckman skrattar högt när Realtid.se tar upp frågan.

– Nej, vi har ingen indexportfölj. Vi har en aktiv förvaltning, intygar han.

– Sedan innebär det inte att man varje dag eller vid varje tillfälle måste ta maximal risk.

– Det kan mycket väl ligga i förvaltningsstrategin för en enskild portfölj att vid vissa tillfällen placera ganska likt index, beroende exempelvis på saker som händer i omvärlden.

– Vi tycker kanske att det är klokt att minska risken för kundens bästa. Det är inget självändamål att ta hög risk.

I dessa tider när börsen är skakig?

– Det kan vara klokt i exempelvis dessa tider.

– Och att vår portfölj ser ut så här just nu, kanske beror på att vi anser det vara en lämplig viktning givet den situation vi har idag.

Enligt Bäckman är det just sådana bedömningar som gör det värt för kunden att betala fondavgiften till Robur.

– Det är det som kunderna betalar för – vår kompetens att bedöma när det är läge och förutsättningar att ta större risker eller lite mindre risker.

– Det ingår i vår kompetens. Det är inget självändamål att ta hög risk.

Som Bäckman förklarar det så ingår det i den kompetens som Robur tar betalt för att välja vilka aktier de tror är bra framöver och på sikt.

– Men det ingår också självklart att bedöma vilken risk vi anser det är vettigt att ta vid varje tillfälle.

– I vissa lägen kan man få bra betalt i form av värdetillväxt för kunderna, om man tar risker.

– Men vid andra tillfällen kan det vara dumt att ta risker med kundernas pengar. Så verkar det vara i nuvarande läge.

– Men över tiden kommer du se att vårt risktagande varierar.

Enligt Bäckman måste man även beakta att man kan ta risker på olika sätt.

– En modell som vi inte tillämpar, är att ta en väldigt stor risk med några få bolag. Men en annan modell innebär att man tar en liten risk i väldigt många bolag.

Så summan risk skulle ändå kunna vara lika stor med den förstnämnda modellen, som om man som Robur äger aktier i 168 bolag.

– Vi skulle kunna ta samma risk med ett färre antal bolag, men det tycker vi inte är ett bra sätt att hantera pengar på.

I SIS Ägarservice kan man även se hur Roburs aktieportfölj har sett ut vid utvalda tidigare tillfällen.

Tittar man på det kommer man alltså inte nödvändigtvis se att ni tidigare har haft en aktieportfölj väldigt nära index?

– Går du 10 år tillbaka i tiden hade vi färre bolag i portföljen. Då tog vi större risker med färre bolag.

– Men nu för ett antal år sedan, kom vi fram till att det är bättre för kunderna naturligtvis att ha aktier i flera bolag, och därmed ta lite mindre risk i varje bolag.

– Den totala summan risk tror jag inte påverkas nämnvärt. Men det kan påverkas över tiden också.

Men om ni har en aktieportfölj som ligger nära index, är det väl bättre att ha en indexportfölj med lägre avgifter?

– Ja, om kunden är ute efter att ha index, så ska man inte investera i en aktiv aktiefond över huvud taget.

Fixar man dock själv att investera i alla aktier motsvarande index, blir det dock knepigt enligt Bäckman för att kunden då måste vikta om varje dag.

– Det finns bolag som sjunker och stiger i värde. Det kommer nya medan andra faller ifrån.

Men kunden behöver väl inte vikta om bara för att aktierna i portföljen sjunker och stiger?

– Nej, men om han behöver pengar och vill ta ut ett engångsbelopp, måste han sälja aktier för att få fram pengarna och måste därefter vikta om portföljen.

Så blir det enligt Bäckman om kunden själv köper aktier i alla bolag i index.

– Så fort kunden rör sin förmögenhet måste aktieportföljen ändras om. Så fort han stoppar in pengar, måste aktier i 180 bolag köpas.

Jämfört med det är det enligt Bäckman en fördel att i stället investera i en indexfond.

Men det är väl en fördel att ha en indexfond med låga avgifter, jämfört med er fond som nästan är som index fast med högre index?

– Vill man ha en indexfond placerar man fel om man investerar i vår fond.

Men intrycket är att er aktiva fond är som en indexfond?

– Det är inte vår bedömning.

– Vi tar självklart risker i och med att vi har en aktiv portfölj, men varje fond har en maximalt tillåten risk.

– Och varje dag, vecka eller månad, finns det alltid en maximal risk vi får ta. Annars tycker inte vi att det är en seriös förvaltning.

– Och i vissa lägen är det mycket bättre för kunden att inte utnyttja den tillåtna risknivån fullt ut, och i stället hellre ta en mängd små risker.

Då blir det ju mer likt en indexportfölj?

– Nej, det är inte som index. Vi avviker mer eller mindre i respektive bolag.

Men du håller med om att ni tar ut en avgift på 1,5 procent per år av kunderna insatta kapital?

– Vi har avgifter. Visst har vi det. De ligger på 1,4 procent per år.

Och hur har det gått för era fonder historiskt?

– Av de totalt 100 olika fonder vi har, så har de flesta gått väldigt bra. De flesta har på lite sikt gått bättre än jämförelseindex.

Bäckman pekar även på att Robur har fått väldigt bra betyg från fondanalysföretaget Morningstar.

– Vi har legat bland de främsta i alla år.

Han pekar även på att Robur utsetts till ”Årets fondbolag” av Dagens Industri och Morningstar, och att ratinginstitutet Lipper utsåg Robur till bästa fondförvaltare i Norden år 2007.

– Det tolkar vi som att även andra proffs tycker att vår modell är bra.

Enligt SIS Ägarservice är detta de största aktieinnehaven i Swedbank Roburs aktieportfölj:

1) H&M (Viktskillnad: -0,46 procentenheter)

2) Telia Sonera (-0,08)

3) Ericsson (-1,43)

4) Nordea (-0,56)

5) Volvo (-0,05)

6) Atlas Copco (+0,26)

7) Handelsbanken (-0,02)

8) Investor (-1,02)

9) Scania (+0,13)

10) Sandvik (-0,17)

Viktskillnaden betyder skillnaden mellan aktieinnehavets andel i Roburs portfölj, och bolagets procentuella andel av värdet av alla bolag på Stockholmsbörsen.

En negativ viktskillnad innebär att Robur tror att aktien kommer att gå sämre än index, och en positiv viktskillnad betyder att Robur hoppas att aktien kommer att gå bättre än index.

Som framgår är viktskillnaderna ovan små, vilket är exempel på att Roburs aktieportfölj liknar index.

En jämförelse är pensions- och fondbolaget Alecta som har följande största aktieinnehav i sin portfölj:

1) H&M (Viktskillnad: +5,82 procentenheter)

2) Handelsbanken (+3,08)

3) Telia Sonera (-2,24)

4) Investor (+1,90)

5) Atlas Copco (+2,40)

6) Volvo (+0,94)

7) Assa Abloy (+3,15)

8) Skanska (+2,78)

9) SEB (+2,28)

10) Sandvik (+1,29)

Här är viktskillnaderna klart större, och Alecta har därmed en aktieportfölj som i högre utsträckning avviker från index.