Fyra länder står för nästan hela EU:s marina försvarsindustri, enligt en ny genomgång. Men Sveriges största marinexportaffär någonsin syns inte i siffrorna.
Sveriges största ubåtsaffär saknas i EU:s egen statistik
EU:s försvarsutgifter steg till 418 miljarder euro under 2025 och väntas nå 454 miljarder i år, motsvarande 2,4 procent av BNP.
Marint försvar är ett av de snabbast växande segmenten. Produktionen av marina farkoster och system uppgick till 13,7 miljarder euro förra året.
Missa inte: Försvaret vill tvångsköpa omtalad ryssfastighet i skärgården. Realtid
Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien svarar enligt Euronews genomgång för 87 procent av unionens marina industribas och 93 procent av dess marina export. Ubåtar utgör numera 27 procent av produktionen.
”Förbisedda fall”
Chris Kremidas-Courtney vid European Policy Centre menar dock att bilden är skev.
Industriell koncentration är inte detsamma som marint försvarsåtagande, säger han, och pekar ut Grekland och Sverige som förbisedda fall.
Läs även: Operativ 2028: Gripen får sitt längsta vapen – 500 kilometers räckvidd. Dagens PS
Den svenska flottan är mindre men byggd för Östersjön och backas av en inhemsk industri.
Orka-affären saknas i underlaget
Att exportsiffran bör tas med en nypa salt framgick i somras. Den 29 juni undertecknade Polen och Saab avtalet om tre ubåtar av typen A26 inom det polska Orka-programmet, en affär värderad till över 2,5 miljarder euro, med första leverans planerad till 2030.
Missa inte: Högre lön och bättre villkor: Här förlorar Försvarsmakten kampen. Realtid
Saab valdes före Naval Group, TKMS, Fincantieri, Navantia och Hanwha Ocean.
Det är precis det segment där EU-statistiken beskriver ett fyrmaktsoligopol.
Sverige står utanför SAFE
Delar av den europeiska upprustningen finansieras via unionen.
Låneinstrumentet SAFE omfattar 150 miljarder euro, och intresset översteg ramen: 18 länder anmälde tidigt behov på minst 127 miljarder, med Polens ansökan på upp till 45 miljarder euro som den enskilt största. Sverige valde att inte delta och finansierar upprustningen i egen regi, skriver Altinget.
Om de polska ubåtarna helt eller delvis betalas med SAFE-lån gynnas alltså svensk industri av ett instrument som svenska staten avstått från.
Ett liknande mönster syns i Europeiska försvarsfonden, där 68,4 procent av medlen gått till de fyra stora.
2,8 procent av BNP
Mätt som andel av BNP toppas listan i stället av Polen med 4,48 procent, följt av Litauen, Lettland och Estland.
Sveriges militära anslag ligger på 175 miljarder kronor för 2026, en ökning med 18 procent, motsvarande 2,8 procent av BNP.
Regeringens mål är 3,5 procent till 2030. Nästa avstämning kommer i oktober, när EU-kommissionen presenterar sin lägesrapport om den maritima strategin.
