Sveriges näst största läkemedelsbolag

Conny Bogentoft började 1999 att bygga upp Karolinska Institutets innovationssystem tillsammans med dåvarande rektorn för Karolinska Institutet, Hans Wigzell. Tanken var, då som nu, att skapa ett ”virtuellt läkemedelsbolag”, med ett flertal forskningsprojekt under samma organisation.

Indirekt anställer innovationssystemet över 300 personer.

– Då har vi inte räknat in forskarna. Vi har 60 projekt som pågår just nu. Det gör oss till Sveriges näst största läkemedelsbolag, säger Conny Bogentoft.

Att det gått så bra beror enligt Conny Bogentoft på förutsättningarna. För det första är Sverige världsledande inom medicinsk forskning och dessutom unikt eftersom forskarna själva äger upphovsrätten till sina uppfinningar. I andra länder tillhör patenten universiteten.

Samtidigt har läkemedelsbolagen de senaste åren i allt högre grad börjat köpa på sig nya idéer från startup-bolag, snarare än att själva forska fram dem.

– Det är det intressanta, att läkemedelsindustrin själva säger sig ha svårt att få fram tillräckligt bra forskning. Vår roll är därför att förädla akademiska innovationer så att de blir prototyper till produkter som kan säljas vidare, säger Conny Bogentoft.

Forskarna bakom idéerna äger 60 procent i de nybildade portföljbolagen och resten äger Karolinska Institutet via sitt holdingbolag eller via sitt delägande i investmentbolagen Karolinska Development I och II som även ägs av ett stort antal privata investerare och Östersjöstiftelsen.

Under systemets första år bildades ett antal bolag baserade på lovande forskningsresultat. I den första omgången, år 2002, söktes riskkapital för att utvecklad de första bolagen. Men det visade sig vara svårare än man trott.

– Innan trodde vi att riskkapital skulle komma in ändå, men så insåg vi att det var för ett för tidigt skede för de vanliga riskkapitalbolagen. Istället skapade vi ett nytt koncept med 16 bolag i en korg. Det var startpunkten för Karolinska Development.

Investmentbolaget Karolinska Development bildades genom att ägandet samlades till de 16 bolagen och därefter tilläts externa investerare att lägga pengar i Karolinska Development. På så sätt drogs 100 miljoner kronor in till bolagen. 70 procent av investerarna i den fonden är förmögna privatpersoner.

Två år senare gjordes en ny korg med ytterligare 18 bolag och nu hoppades Conny Bogentoft få in 500 miljoner till det som blev Karolinska Development II. Det slutade på 382 miljoner kronor.

– Totalt har vi i dag 38 bolag i systemet, men har än så länge inte gjort någon riktig exit. Riskerna är höga men att vi har stora portföljer och tanken är att ett antal blir kvar och betalar tillbaka till investerarna.

Det bolag som kommit längst är Cogmed, som redan säljer två produkter som tränar arbetsminnet. Läs mer om Cogmed här.

Men två bolag har även nått Fas II, och tre bolag Fas I. Dessutom har 30 idéer sålts som licenser.

– De finansierar till stor del den övriga verksamheten i systemet, säger Conny Bogentoft.

Forskningen som gett idéerna till startup-bolagen har skett vid KI, Göteborgs, Lunds, Umeå och Uppsala universitet. Totalt har 600 idéer utvärderats och alltså lett till 38 bolag.

– Förutom finansiellt stöd hjälper vi till med det juridiska samt med vår industriella erfarenhet, säger Conny Bogentoft, som har 27 års erfarenhet av läkemedelsforskning på Astra. När bolaget blev Astra Zeneca valde han att gå vidare och började utveckla Karolinska Institutets innovationssystem.

– Sverige har haft två stora läkemedelsbolag, och det är väldigt ovanligt för ett sådant litet land. Att Pharmacia flyttade ut betyder att vi har tillgång till erfarna människor som inte vill lägga av än eftersom de tycker att det är så jädra spännande med forskningen, säger han.