Sveriges dyraste dörrar

Strax före landning gick algerien till attack mot den norske piloten med yxa. Det lilla Dornierflygplanet hos bolaget Kato Air skulle landa 85 mil norr om Oslo. Den 30-årige algerien hade fått sin asylansökan avslagen och i sin desperation hade han smugglat ombord en yxa. Planet har plats för 19 passagerare, och bara ett skynke skiljer passagerarna från cockpiten. Piloten och en passagerare skadades.

– Det hade inte kunnat hända här, säger Ulf Nyström, teknisk chef på SAS.

– Våra dörrar in till cockpit är både skott- och yxsäkra. Det skulle ta så lång tid att forcera en sådan dörr att piloten skulle hinna landa.

Efter World Trade Center-attackerna den 11 september 2001 kom snabbt skärpta säkerhetsregler för allt flyg i USA. I slutet av 2002 följde EU.

– Department of Transport ställde krav på att skottsäkra dörrar till cockpit skulle installeras på alla flyg senast i april 2003 för flyg in och ut ur USA och inom USA. Samma krav gällde för alla flyg i Europa från november 2003.

Inga plan med över 20 säten får flyga utan dessa dörrar av stål. Kraven drabbade det bosniska flygbolaget Arnoro den 30 juni i år då Luftfartsverket snabbt drog in tillståndet just på grund av att deras plan saknade säkerhetsdörrar.

– Vi kallar det ett luftvärdighetskrav. Inget plan får lyfta utan att uppfylla kraven, säger Ulf Nyström.

– Men det finns inga incidenter rapporterade i vårt system, tillägger han.

Så dörrarna är oprövade?

– Ja, det får man vara glad för, säger Ulf Nyström.

Hur mycket har det kostat att bygga om planen?

– Drygt 200 miljoner kronor, ståtiden oräknad. Airbussplanen fick ställas av i tio dagar. Nu är alla 160 flygplanen modifierade.

Det innebär att dörrarna i snitt kostade 1,25 miljoner kronor. Enligt Ulf Nyströms uppskattning är hälften kostnad för själva dörrarna och hälften kostnader för att bygga om planen. För att hitta dörrar som uppfyllde kraven fick SAS vända sig till en amerikansk leverantör, medan installationerna gjordes på plats i Sverige.

– Ombyggnaden innebar stora strukturändringar från bottenplåt och uppåt.

Förutom denna kostnad på 200 miljoner har SAS haft kostnader på drygt 30 miljoner i åtgärder på hangarer och på marken. Det tär på SAS möjligheter till lönsamhet.

Men samhällets kostnader för de ökade säkerhetsrutinerna är än högre. Flygplatsernas kostnader för andra säkerhetsåtgärder slås ut på alla resenärer i nya avgifter, och Luftfartsverket har investerat 875 miljoner kronor i säkerhet efter den 11 september. Därtill kommer en löpande kostnad för säkerhetsarrangemangen runt flygplatserna på 450 miljoner kronor.