Sverige en förlorare på att britterna lämnar EU

Detta är en argumenterande text med avsikt att påverka. Åsikterna som förmedlas här är skribenten/skribenternas egna.

Pressen de senaste veckorna på Boris Johnson har varit enorm, både från ”Brexiteers” som å ena sidan pressat på för så mycket självständighet som möjligt och å andra sidan från brittiska näringslivet, som velat ha frihandel utan tullar. Hela 43 procent av landets totala export går till EU och drygt hälften av importen kommer från EU. Sista knäckfrågan som löstes ut var den symbolpolitiskt viktiga frågan om fiskerättigheter i brittiska vatten.

Vad betyder avtalet? Det är ett unikt handelsavtal genom att den faktiskt ökar handelshindren mellan Storbritannien och dess största handelspartner. Det är också unikt genom att det är EU:s första frihandelsavtal som inte innebär några tullar eller importkvoter på varor. Avtalet omfattar inte bara handeln med varor och bestämmelser för att stödja handeln med tjänster, utan omfattar också andra områden. Till exempel regler kring investeringar, konkurrens, statligt stöd, skattetransparens, flyg- och vägtransporter, energi och hållbarhet, fiske, dataskydd, och social trygghetssamordning.

Det omfattande avtalet har sina luckor. Storbritannien kommer inte längre att ingå i vare sig EU:s inre marknad eller tullunion och omfattas inte längre av EU:s internationella avtal. Det för med sig ökad administration, kostnader och längre leveranstider för företag.

Den fria rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital mellan Storbritannien och EU upphör 1 januari 2021. EU och Storbritannien kommer att bilda två separata marknader; två juridiska områden. Det skapar hinder för handel med varor och tjänster och för gränsöverskridande rörlighet och utbyten i båda riktningar.

Avtalet omfattar varuhandel, men i begränsad omfattning tjänster. Till exempel ingår inte finansiella tjänster i dealen, trots att den brittiska ekonomin till 80 procent är tjänstedriven. Ett samförståndsavtal som täcker regleringssamarbete om finansiella tjänster återstår att utarbeta. Johnson medgav under sin presskonferens att dealen inte ”gjorde så mycket som vi skulle ha önskat” för finansiella tjänster. Brittiska tjänsteföretag kan från årsskiftet inte använda EU:s ursprungsregler och den fria rörligheten för brittiska företag att verka, erbjuda tjänster inom EU kommer inte längre att gälla som tidigare. Yrkeskvalifikationer är inte längre automatiskt godkända.

Avtalet innebär visserligen inga tullar och kvoter på varor, men det införs krav på tulldeklarationer och tullkontroller. Det blir alltså mer tullbyråkrati och handelshinder.

Avtalet omfattar inte fri rörlighet mellan EU och Storbritannien för medborgare. Uppehållstillstånd för att bo, arbeta och studera i Storbritannien för EU-medborgare skärps. Storbritannien kommer inte längre att delta i Erasmus-programmet för studenter.

Det är lättare att lista vad avtalet innehåller än vad det inte innehåller. Listan på vad avtalet inte omfattar i förhållande till vad ett EU-medlemskap innebär kan göras mycket lång.

Vem är vinnare? Både EU och Storbritannien är vinnare genom att ett avtal skapar stabilitet och förutsägbarhet. Både regeringar och företag får tydliga spelregler att förhålla sig till. Den enorma osäkerhet som funnits i brexit-frågan är över. Det är en bra signal för centralbankerna, finansministrarna och börserna på båda sidorna av engelska kanalen.

Vinnare är brittiska fiskare och jordbrukare, som nu istället för att styras av regler från EU-kommissionen i Bryssel, kommer styras av brittiska regeringen och dess myndigheter. Vinnare är också europeiska företag som nu slipper betala för import- och exporttullar.

Vilka är förlorare? Tyvärr kommer Sverige vara en förlorare på att britterna lämnar EU. Storbritannien har varit en nära samarbetspartner. Vårt inflytande minskar eftersom Storbritannien har hjälpt oss i de flesta EU-förhandlingarna i Bryssel. Britterna har hjälpt Sverige att bromsa allt för långtgående federalistiska förslag, som skapar ökad Brysselbyråkrati och en maktförskjutning till EU. Britterna har också hjälpt oss med att driva EU framåt till en mer ambitiös europeisk miljö- och klimatpolitik.

Det blir ett stort pris för britterna att betala för sin självständighet från EU. Speciellt kommer brittiska export- och tjänsteföretag påverkas negativt av brexit. Den brittiska ekonomin kommer växa med någon eller några procent mindre än om landet hade varit kvar i EU. Det blir mycket mer krångligt och dyrare med varu- och tjänstehandelutbyte.

Så vad kommer hända nu? Det brittiska parlamentet röstar om dealen den 30 december  och Europaparlamentets gruppledare träffas 28 december och därefter i januari kommer parlamentet att rösta. Så dramat är slutligen inte över förrän parlamenten och EU-regeringarna godkänt dealen.

Från årsskiftet införs tullkontroller och krav på tulldeklarationer i handeln med Storbritannien. För varor som importeras från Storbritannien till EU kommer tullreglerna gälla direkt vid årsskiftet. Detsamma gäller för de flesta varor som exporteras till Storbritannien. De brittiska importreglerna tillämpas fullt ut för djurtransporter, animaliska livsmedel samt fröer och växter från och med 1 juli nästa år.

Det kommer att införas svensk moms på varor som handlas på nätet från Storbritannien och det kan tillkomma tullavgifter. Det blir nya regler och importmoms för införsel av alkohol och tobak. Ska du resa med husdjur till Storbritannien blir det krångligare regler och ökad pappersexercis.

Vad kommer gälla på sikt? Då kommer Storbritannien ha en liknande relation till EU som Norge har till EU. Handel blir krångligare och det blir tullkontroller och tullbyråkrati. Räkna med längre leveranstider och högre tullavgifter när du handlar med Storbritannien. Viktigt att tänka på är att avtalet sätts på prov först när det blir en handelskonflikt. Avtalet är en plattform att bygga vidare det framtida samarbetet på.

Vad händer med EU-projektet på sikt när britterna inte längre är med? Det är svårt att förutspå. Vi kan förvänta oss ambitiösa förslag på ökad EU-integration och krav på mer pengar till EU:s budget. Mer makt kommer sannolikt centreras till ECB och EU-kommissionen. Vi i Sverige måste vara beredda på att delta i ett annat EU än det vi gick med i för 25 år sedan.

Rickard Ydrenäs, redaktör och grundare av Brexitpodden och Tullpodden

För dig som vill veta mer:

Brittiska regeringens sammanfattning>>

Länk till EU-kommissionens sammanfattning>>