"Sverige är korrupt"

Det berättar han för Realtid.se på telefon från sin nuvarande hemort i Alicante på spanska solkusten.

För det första har han råkat i luven på Skattemyndigheten i folkbokföringsfrågor.

– De vill att jag ska motivera var jag skriver mig. Det är rena DDR-fasonerna. Jag har förlorat i alla instanser.

Schönfelder pekar på att han befunnit sig en hel del i Sverige, och bland annat jobbat med lågpriståget som han formellt sett inte längre får driva.

Det var en linje mellan Stockholm och Göteborg i panoramavagnar med god utsikt, för 90 kronor per enkel biljett.

– Vi fick bara ha det igång en kort tid, sedan slog monopolet till.

Nu väntar han på tillstånd och jagar regeringen om det.

– Att släppa konkurrensen fri på tågområdet har visat sig vara en sak att säga, men en annan sak att genomföra.

Menar du att det är något skumt?

– SJ Tåg Ab har monopol med Ulf Adelsohn som styrelseordförande, och Mats Hulth är ordförande i Banverket.

– Men sedan är Hulth vd i Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR), där Adelsohn är ordförande.

– Vad är vänskapskorruption om inte detta? frågar sig Schönfelder.

Bara för att Adelsohn och Hulth har sina olika positioner, behöver de väl inte ha gjort något som de kan kritiseras för?

– Adelsohn får utbrott mot regeringen, så fort det ska göras förändringar.

– Han säger sig vara moderat, men har aldrig varit det anser jag. Adelsohn är en kommunist tror jag.

– Han har alltid bevarat de totalitära verksamheter där han suttit, och har aldrig bidragit till att avreglera.

Formellt sett har inte Schönfelder någon position i Netrail. Han är inte vd, men medger att han är engagerad i bolaget och den svenska tåglinjen med panoramavagnarna.

Han har annan verksamhet i Spanien inriktad på biluthyrning och andra saker.

– Netrail är som en kul grej. Vi köper in gamla vagnar, renoverar dem, och hyr ut eller säljer dem – i första hand godsvagnar.

Grunden var ett antal gamla fina 60-talsvagnar som bolaget fick tag på. Det var tidigare passagerarvagnar som SJ skulle köra till skroten.

– Så de vagnarna renoverade vi upp, och så bildade vi panoramatåget.

Schönfelder hänvisar till hemsidan www.panoramataget.se med en beskrivning av verksamheten och bilder.

I samband med resemässan i Göteborg startade bolaget sin första tåglinje mellan Stockholm och Göteborg, i samarbete med tidningen Expressen.

– Men hela idén var att kunna fortsätta köra varje vecka fredag, lördag och söndag till lågpris 90 kronor för en enkelresa utan några rabatter, internetbokning rakt av, och ingen personal ombord mer än att allt skulle vara automatiserat – lite ”Ryanair-stuk”.

Schönfelder har en bakgrund som vice vd på svensk-finska bolaget Effjohn som hade hand om Silja Line samt färetrafik mellan Sverige och Polen.

– På min tid hos Effjohn fanns det inte internet, men även då var jag med och införde långt automatiserade bokningssystem, som gjorde att vi sparade kostnader för bokningspersonal som annars satt och höll öppet från tidig morgon till sena natten.

– Hellre fulla båtar och tåg där man tjänar 1 krona per passagerare, än att tjäna 500 kronor per passagerare fast köra tomt.

Är det du som äger Netrail?

– Det ägs av familjen Ressel i Skåne. Jag finns inte i Sverige.

– De ”grå mössorna” vill att jag ska vara i Sverige, men det är jag inte. Jag existerar inte, och har skrivit ut mig.

Har du blivit utvisad?

– Det är som ”dissidenterna” – misshagliga personer som man skickar ut från landet, och får inte vara skrivna i landet.

Det är alltså inget som du själv har valt?

– Nej, jag tillhör dem som alltid gjort rätt för mig. Jag har aldrig fått en skatteanmärkning.

– Men skatteverket får för sig en massa saker. Det handlar om saker som inte skulle kosta samhället något, men principerna måste gälla.

– Min granne blev också utvisad. De var hemma i hans lägenhet i Höganäs, och kollade hur ofta han gick in genom dörren, vatten och elförbrukningen.

Men vad gäller Netrail så skulle ni köra Stockholm-Göteborgs-linjen om ni fick?

– Ja, visst. Vi har ansökt om tillstånd. Men regeringen säger att vi måste invänta att konkurrensen ska släppas fri. Det ska komma en ny proposition i mars.

– Så vi ligger lågt, och väntar på den nya propositionen.

– Men sedan vill vi köra Stockholm-Göteborg. Det är ett bra tågavstånd.

– Och ett biljettpris på 90 kronor öppnar för nya kategorier av läsare. Hela familjer får råd att åka.

Planer finns på att ha separata bilvagnar så att bilen också kan få åka med.

Men vad har SHR med Adelsohns och Hulths tåguppdrag att göra?

– Hulth satt som ordförande i Banverket och är samtidigt vd för SHR.

Innebär det en konflikt?

– Alltså Adelsohn är ordförande i SHR.

– Och han är styrelseordförande för SJ Tåg AB, och bevakar därmed monopolet för SJ Tåg.

– Det är ett aktiebolag. Det är inte staten, utan staten är bara ägare.

– Sedan är Adelsohn samtidigt styrelseordförande för SHR.

– Och Hulth är vd för SHR, och Hulth är styrelseordförande för Banverket.

Du menar att de känner varandra?

– Sverige är inte stort.

De sitter i varandras styrelser och kliar varandra på ryggen?

– Det är Sveriges stora dilemma.

Har du fler exempel på det?

– Se på svenska styrelser – bolagsstyrelser. I de stora börsbolagen pågår detta huller om buller. Folk kliar varandra hela tiden.

Nämn något exempel?

– Ja, vad fan. Det skrivs ju om dem varenda dag. Volvo är ett bra exempel, det börsnoterade Volvo Lastvagnar.

– Det finns i många bra företag som SKF.

Du menar att det finns en intressekonflikt där?

– Personerna är ju inte rena. Personerna är ju kompisar som man väljer in.

– Bure är ett praktexempel med sin tidigare ledare Roger Holtback. Han tog bara in sina kompisar i styrelsen och körde bolag.

– Alla hans kompisar fick lån, och så körde de bort alla lån på 6 miljarder kronor tills de var borta. Först då fick han avgå.

– Det är väl svensk näring i ett nötskal! Rekryteringsgrunden är för liten.

– Man är livrädd för att ta in gubbar från andra länder.

– Genom att svenska företag är internationella, så borde vi ha bredare styrelser. Men man vill inte.

– Jag är väldigt noga med att inte sitta i styrelsen om jag inte är intresserad – aldrig.

– Man tycker att de borde kunna hålla rent, men när man sitter så där ser man att det kan bli andra intressekonflikter.

Schönfelder nämner just Effjohn som exempel, och en händelse på 90-talet.

– Bernt Magnusson var chef för Nordstjernan som ägde hälften av Effjohn, och sedan ägde finska intressen resten.

– Men Magnusson satt även i Nordbankens styrelse, och sa upp lånen till Vikinglinjens bolag Myrstenrederierna.

Hade det med Magnussons position i Effjohn att göra?

– Han satt i styrelsen för Nordbanken och sa upp lån till Myrsten och Vikinglinjen som var Silja Lines värsta konkurrent.

– Myrsten blev sittande utan pengar och gick i konkurs fast Vikinglinjen var ett lönsamt företag.

– Sedan tog det 10-12 år att reda ut, och då visade det sig att det fanns övervärden när konkursplanen var klar. Så bolaget var aldrig i konkurs.

– Bernt Magnusson för sin del anför ju på frågan om jäv, att han gick ur styrelserummet när omröstningen skulle ske.

– Men vad fan är detta?

Det går väl aldrig att bevisa att han avsiktligt försatte Vikinglinjen i konkurs?

– Vadå för bevis? Killen var ju med i samma gäng.

– När det gäller hur beslut fattas, så sker det i kafferummet eller på middagar. Sedan går man på möten med styrelsen, men där är alla beslut redan förutbestämda.

– Det är inte på mötena beslut fattas. Det görs långt innan.

Var det kriminellt det som Magnusson gjorde?

– Det må andra uttala sig om. Jag säger bara att Sverige är ett litet land när det gäller affärer.

– Det blir svårt för den som kommer på det och blir obekväm. Då tar de livet av dig snabbt.

– Bankerna är de största bovarna i det. De är en del av systemet.

– Det finns hur många exempel som helst. Handelsbanken, Nordbanken och SEB – de tar livet av andra.

– Tänk på att Wallenbergarna tog över en gång efter Kreuger. Det var inte självklart.

– Sverige är ett litet land – så litet och så duktigt, särskilt ingenjörer, tekniker och arbetare. Så vi borde alltid ha full sysselsättning här i landet, eftersom vi är så små. Det finns alltid nischer på jorden där vi kan sälja produkter. Vi borde aldrig vara utsatta för några kriser.

– Men kriser kommer genom att det finns så djävla mycket kompisar som sitter i knäna på varandra.

– Se bara på hur nyemissioner går till. Man ger aktier till varandra och är med på resan upp.

Är det kriminellt?

– Tja, visst. Men bevisa det du.

– Finansinspektionen kan inte ens läsa innantill. Det är alltid samma kompisar som sitter med i nyemissionerna.

– Ja, det är märkligt. Det är så förmögenheter skapas. Man sitter med i resan upp, och kränger sedan av aktierna.

Som vem då?

– Ta Bure igen. Jag skrev debattartiklar i Göteborgsposten och Göteborgstidningen, för det var så uppseendeväckande kriminellt. Men ändå var det ingen som reagerade.

– Då var han så att säga inne i ett ”medvindsprojekt” som svävade uppåt, och när det är så i Sverige så synar man inte de personerna. Då vill alla vara med.

– Det är först när det faller ner som alla är framme och sparkar och säger ”Vad var det vi sa?” och ”Hur kunde det bli så?”.

– Det saknas den här anständigheten och respekten för vilka pengar man leker med.

– Och hela tiden är det skattebetalarna som får betala. De kan inte värja sig.

– Det är ett systemfel vi har, och människor går alltid fria.

– Ta som exempel hur många som burades in efter den förra fastighetskrisen.

– Ingen! Man sa att ”det bara blev så”.

– Och den här krisen är det samma sak: ”Det bara blev så”.

– Jag tycker att det är en sådan respektlöshet med skattebetalarnas pengar.

– Mest förvånad är jag över att inte några instanser eller någon börjar syna de här människorna.

– Men då blir det ”komplicerat”, och då är det ”svårt”.

– Då tar man de ”små fiskarna”. Det är enklare. Det kan handla om fortkörningsböter eller felparkeringsböter.

– Det är smartare att fokusera på de brotten. Då blir det inte en massa byråkrati. Man skriver ut ”lappen”.

–. Det andra kräver skickliga personer som kan hantera frågorna, och det är inte så många.

Förutom Effjohn var Schönfelder chef för det statligt ägda bolaget GDG Kontinentbuss i 18 år.

– Det var innan SJ:s tidigare vd blev en av Sveriges största gangsters genom tiderna.

– Han har förskingrat hela Statens Järnvägars egendom.

SJ hade enligt Schönfelder från början en lång rad företag såsom ASG, GDG och många andra.

– Det var lönsamma och bra företag med mycket substans i.

– Sedan kom Stig in och ville visa sig duktig och att han själv kunde få SJ lönsamt.

– Så han sålde bort alla verksamheter – färjor, fastigheter och allt, för att dölja att förlusterna ökade inom SJ, så att han kunde låta sig hyllas och bli den första generaldirektören som fått SJ lönsamt.

Det här var i slutet av 80-talet och början av 90-talet.

– Då tömde han hela SJ så att det nu inte äger något. Han sålde alla lok och vagnar till amerikanska pensionsstiftelser, och SJ hyr tillbaks dem.

Fartygen på färjelinjen Trelleborg–Sassnitz berördes också.

– Det förekom även märkliga affärer med momsåtervinningar dagen innan det blev olagligt efter årsskiftet. Det var så mycket.

– Men vad gjorde styrelsen där? Inget. Det var bara ”jamare” som tillsatts av Larsson och göra som han sa.

– Ingen där frågade sig om det kunde vara rätt att plundra allt.

– Det var som de värsta amerikanska filmerna där man säljer ut inkråmet. Det var en kopia av det.

GDG:s verksamhet sträckte sig över transporter med bussar och lastbilar, bensinmackar, och resebyråverksamhet.

– Jag var ansvarig för långresor för turister. Vi hade ett stort bussnät i Europa.

Därefter var Schönfelder på Effjohn i tio år.

Nu ägnar han sig åt sitt nyhetsbrev.

– Jag är glad över att folk förser mig med de konstigheter som innebär att man sätter sprätt på skattebetalarnas pengar.

– Världens högsta skatter räcker ändå inte. Staten måste ändå låna upp så att vi är skyldiga den högsta statsskulden i förhållande till lönerna i västvärlden.

– Det här beror på att vi är så oerhört slarviga med pengarna.

Schönfelder är även aktiv i debatten om kollektivtrafiken och försöken att avreglera den.

– Miljarderna rullar men ingen buras in.

– SL i Stockholm och de olika ”länsbolagen” runt om i Sverige har lagt ut snart 1 miljard kronor på ett nytt biljettsystem som är odugligt!.

Det är ett företag i Australien som levererar systemet.

– De har rest upp hur många miljoner som helst på att åka till Australien, då vi har bland världens duktigaste it-experter här hemma i Kista utanför Stockholm.

– Det hade räckt att åka till Kista och säga vad man vill att biljettsystemet ska åstadkomma, och fråga vad it-experterna här skulle kunna prestera.

– Som det är nu kommer systemet att vara föråldrat redan innan det är inköpt. Det är ett sådant vansinne!

Schönfelders förslag är att man med dagens teknik kan bygga ett fungerande biljettsystem som är så flexibelt att det kan byggas på och ändras enkelt, utan att behöva bygga nya system.

– Och spärrar och de grejer man håller på med borde kunna lösas på andra sätt. Vi är inte ensamma att köra tunnelbana i världen. Det finns i andra länder. Titta på dem!

– Flera länder har löst det med att inte ha några spärrar alls. Kontrollörer är mycket billigare som gör ”flygande kontroller”.

– Och så kan man bygga på det befintliga systemet.

– Man måste åtminstone fundera i dessa banor.

Andra system läser enligt Schönfelder automatiskt av med en sensor att man har en biljett i fickan.

– Nu kanske många av it-experterna har flyttat ifrån Kista, men det finns några av de bästa på programmering där.

– Och med sådana här projekt skapas det nya genier och system som kan bli exportvaror. Det är så man skapar företag.

Varför tror du att man valde att köpa ett system från Australien?

– De it-ansvariga på länsbolagen är kungar, eftersom styrelserna och vd:arna inte kan något om datorer. De förlitar sig på sina it-experter.

– Då bygger de system som passar monopol – att du ska styras och tvingas.

– De hade ett system där nere i Australien från ett företag som var på väg i konkurs redan då de skrev avtalet. Men det brydde de sig inte om. Det fanns ingen affärsmässighet i det.

– De brydde sig bara om systemets prestanda och att det är flashigare att åka till Australien.

– Jag är lite elak, men det är så att alla stora biljettsystem for kollektivtrafiken, behövs inte. Man kan göra det väldigt enkelt.

– Vi hade samma problem med Silja Line och Effjohn.

– Silja hade sin egen dataavdelning med gubbar i vita rockar i lokaler som var hur stora som helst.

Det fanns en avdelning i Åbo i Finland, och en avdelning i Stockholm i Värtahamnen.

– Skulle man göra en förändring av kommersiella skäl, fick man komma ned med ett papper, skicka ner det, och sedan skulle de bedöma när de hade tid att göra förändringen.

– Så går det inte att jobba om man ska vara kommersiell. Då måste man tänka dagsfärskt.

– Det som hände var att fartyg gick ut tomma, och då är det förlorade intäkter.

Sedan förändrades rutinerna så att ett par killar satt med dataprogrammet Hogia och ändrade allt via pc.

– Varje organisation måste kunna lägga in priser för varje dag, rabatter, och kunna höja och sänka bäst man vill.

– Då blir det mycket bättre beläggning och ekonomi.

Enligt Schönfelder präglas dock Silja till en del av det gamla tänkandet.

– Finnarna vägrade att ta bort det gamla systemet.

– Företag som Effjohn blev mest en enda lång landskamp. Vi kallade det för ”finnkampen”. Det var alltid finska intressen mot svenska.

– Hur det slutade? Finnarna vann, men förlorade sedan allt. Nu kör de Tallink i stället, och vad är det?