Sverige allt närmare en Nato-anslutning

– Det finns inget annat alternativ än att gå med, säger Mike Winnerstig på FOI, försvarets forskningsinstitut till Realtid.se.

Han är forskningsledare på avdelningen för försvarsanalys och expert på Nato-frågor. Enligt honom skulle ett svenskt medlemskap i Nato minska försvarskostnaderna totalt sett.

Försvarsmaktens anslag för i år var drygt 37 miljarder kronor. Anders Borg vill minska försvarskostnaderna med ytterligare 5 miljarder. Det blir alltså kvar 32 miljarder på årsbasis.

– Det är ungefär så mycket det kommer att kosta om vi går med i Nato. Det är svårt att säga exakt, säger Mike Winnerstig.

Merkostnaden för medlemskapet i Nato beräknas hamna på 400 miljoner kronor per år. Pengarna ska användas till att skicka ut svenska officerare till olika Nato-stationer i världen. I övrigt kommer mycket av samordningsvinsterna ätas upp av investeringar för att Nato-anpassa försvaret.

Nato fungerar som en mellanstatlig organisation. Grundkravet för att bli medlem är en ansökan och att de befintliga länderna ger sitt godkännande.

Svenska försvarsmakten lägger nu krutet på insatsförsvar i stället för invasionsförsvar. Insatsförsvaret har cirka 800 man stationerade utomlands, bland annat i Afghanistan och Kosovo. Just nu utbildas också en snabbinsatsstyrka på 1.500 man, Nordic Battlegroup. Den ska kunna sättas in i krisområden med kort varsel var som helst i världen.

Högt inom socialdemokratin finns misstankar om att moderaterna följer en ”hemlig dagordning” som syftar till Nato-medlemskap. Metoden skulle vara att rusta ned det svenska försvaret så mycket att alliansfrihet blir en säkerhetspolitisk omöjlighet. Det menade SvD:s politiske analytiker Göran Eriksson i en ledare i veckan.

– Man kan inte bortse från att det kan finnas en sådan plan, sa socialdemokraternas tyngste försvarspolitiker Håkan Juholt till SvD.

Mike Winnerstig anser att Sverige på flera sätt redan underordnat sig Nato och är en del i försvarsorganisationen. Det är vanligt att svenska förband trimmar sina förband ihop med Nato. I dagarna var till exempel Nato-officerare här för att utvärdera svenska förband.

– Regeringen Reinfeldt för en strutspolitik och döljer problemet, säger Mike Winnerstig.

Folkpartiet anses ha bekymmer med sin trovärdighet som socialliberalt parti i svensk politik. Terroristbekämpning och ett Nato-medlemskap har varit viktiga prioriteringar i partiets debatter.

Nyligen presenterade överbefälhavare Håkan Syrèn och hans norske kollega Sverre Diesen ett förslag till ett utökat militärt samarbete. Det gick ut på samarbete om utbildning, övningar och inköp av bland annat u-båtar och stridsvagnar, uppger SvD.

– Det är ett sätt att skära kostnader, förklarar Mike Winnerstig.

Syrén och Diesen har själva sagt att samarbetet ställer gamla suveränitetsreflexer på huvudet.

Mike Winnerstig ger också exempel på att vapenindustrin i Sverige alltmer standardiserar sin produktion och materielkomponenter till Nato-krav.

Historiskt har Sverige varit motståndare till ett medlemskap i Nato. Men i takt med att av försvaret rustas ned börjar det politiska och militära etablissemanget vekna i allt högre grad.

Om främmande makt angriper oss, kan 30.000 hemvärnsmän försvara landet, lätt beväpnade med automatkarbiner. De kan dock räkna med militärt understöd av flyg- och sjöförsvar i den första anfallsvågen.

Ytterligare 30.000 man kan mobiliseras. Fast det tar minst ett år att förbereda dem för strid. Den militära styrkan är en tiondel av vad Sverige hade under kalla krigets dagar.

Mike Winnerstig uttrycker sig rakt på sak.

– Det här är fullständigt tramsigt. Vi har inget vettigt försvar till lands längre. Vi kommer inte att kunna försvara oss mot angrepp, säger Mike Winnerstig.

Svenska försvarsanläggningar både till lands och skärgården har lagts ned, vapen har skrotats och skyddsvärnen har fyllts igen med cement.

– Det finns ingen politiker i dag som är beredd att investera i upprustning igen. Det handlar om stora kostnader, säger Mike Winnerstig.

Försvarskostnaderna för våra grannländer Norge och Danmark, Nato-medlemmar sedan starten 1949, har legat på en jämn nivå det senaste decenniet. Under 2006 hamnade Norge på 33 miljarder kronor och Danmark på 25 miljarder.

I princip har Danmark en yrkesarmé. För 4-5 år sedan tog Danmark ett försvarsbeslut att skrota sjöförsvaret. Mycket av landförsvaret är decimerat. I stället förväntas det att andra Natoländer kommer till undsättning om landet blir attackerat.

Sveriges försvar är dubbelt så dyrt som Finlands. Trots att landet har en försvarstyrka som är tio gånger större än Sveriges.

Frankrikes tidigare president Jacques Chirac var den främste förespråkaren för en EU-armé. Men fick inget gehör bland många av medlemsländerna.

– Ungefär 75 procent av EU:s medlemsländer är Nato-anslutna. En EU-armé skulle innebära ett dubbelt försvar för dem. Och de tyckte att det var onödigt, säger Mike Winnerstig.