Svenskarna har troligen aldrig lagt ned så mycket tid på ideellt arbete som i dag.
Svenskarna jobbar rekordmycket gratis


Insatserna motsvarar 700.000 heltidstjänster enligt en ny studie. Slutsatserna dras i en rapport från Ersta Sköndals högskola, som sedan 1992 med hjälp av Statistiska centralbyrån har kartlagt det oavlönade arbetet.
Om man ser till det organiserade ideella arbetet har det ökat från 12 timmar 1992 till 16 timmar per månad i årets studie.
Det motsvarar grovt
räknat 400.000 heltidsjobb. Till det kommer informella insatser — hjälp till anhöriga eller grannar med mera — med en tidsåtgång motsvarande 300.000 heltidsarbeten.
Idrott och boende, sociala, kulturella och fackliga organisationer engagerar mest.
Den största gruppen aktiva är i åldrarna 30—45 år. Det är anmärkningsvärt eftersom de ofta är heltidsarbetande, har barn, bor i hus och så vidare, anser projektledaren Lars Svedberg, inte minst mot bakgrund av att kraven i arbetslivet har ökat genom åren.
Han häpnar också över den ”enorma segheten” i det ideella arbetet, stabiliteten över decennierna. För det är lika stor befolkningsandel — omkring hälften av alla vuxna — som är organiserad ideellt år efter år, trots att nya generationer tillkommer och gamla faller ifrån.
”Den allra starkaste förklaringsfaktorn till varför man bedriver ideellt arbete är att föräldrarna gjorde det, oavsett klass. Det är ett direkt socialt arv”, säger Lars Svedberg.
I Ersta Sköndals studier säger sig de äldsta tillfrågade, 70—84-åringarna, vara alltmer aktiva. En tredjedel av dessa gör nu årligen någon aktiv, ideell insats i en förening.
Svenskarna är också bland de mest ideellt arbetande folken i världen. De enda som kan mäta sig är norrmännen, holländarna och amerikanerna.
Studien bygger på intervjuer med cirka 1.400 personer.





