Svenska kyrkans dolda miljardlyft

Inkomster har en central roll för Svenska kyrkans överlevnad. Anledningen är att 75,5 procent av landets befolkningen betalar ungefär en procent av sin årsinkomst i kyrkoavgift. Kyrkans intäkter ökar därför när lönerna stiger och fler kommer i arbete. Men det sker med två års eftersläpning.

Först i år avspeglar sig 2005 års löneökningar och kyrkan får ett extra klirr i kassan på nära 70 miljoner kronor. Sett till de 10,5 miljarder kronor som kyrkan inkasserat via kyrkoavgifter (drygt 80 procent av intäkterna) de senaste två åren är ökningen ganska liten.

Men om två år är Svenska kyrkan en miljard kronor rikare jämfört med i fjol, enligt Gunnar Nygren, controller på Svenska kyrkan.

Vad ska ni göra med pengarna?

– Det bestäms inte centralt. Vi har 800 självständiga församlingar. De kan använda pengarna till sitt församlingsarbete, för att renovera kyrkor eller till att sänka kyrkoavgiften, säger Gunnar Nygren till Realtid.se.

Sedan statskyrkoreformen år 2000 har 370.000 personer lämnat Svenska kyrkan. Årligen försvinner ungefär en procent av medlemmarna. Men den procenten motsvarar 1,6 procent av kyrkans intäkter.

Det beror på att den typiske urträdaren är en man i fyrtioårsåldern som ofta tjänar mer än de (barn, pensionärer och kvinnor) som tenderar att stanna kvar. På grund av årliga ökningar av medlemmars taxerade inkomster har förlusten från uträden kompenserats de senaste åren. Därmed har tappet blivit ett nollnummespel för kyrkans finanser.

Men en miljard kronor betyder inte att Svenska kyrkans framtid ser ljus ut. Trenden är tydlig. Kapitalstarka medlemmar lämnar kyrkan i långsam, stadig takt. Svenska kyrkan arbetar därför med att minska sina utgifter genom att slå ihop församlingar och effektivisera sin administration.

Helene Rothstein Sylvesten

frilansmedarbetare

[email protected]