Svenska företag missar miljarder

Eric Gällstad är ansvarig för transaktioner mot Sverige hos EIB i Luxemburg.

Han tycker att bilden av EIB i de många artiklar som skrivs om statliga krispaket varit felaktig.

– EIB ska inte vara en utväg för företag i finansiella svårigheter genom kortsiktiga lån. EIB ska finansiera livskraftiga projekt inom prioriterade sektorer. Kan vi göra det samtidigt som vi hjälper en bransch som har det tufft i Europa så är det naturligvis bra att vi spelar en dubbelt positiv roll som EU:s husbank.

Biltillverkare i Tyskland, Italien, Frankrike, Storbritannien och Sverige kommer i samband med statliga krispaket få låna mycket pengar av EIB till förmånliga villkor.

– Det har varit stort fokus på fordonsindustrin och vår roll där, konstaterar Eric Gällstad.

– Men vi har inte bara fordonssektorn som målgrupp.

I själva verket kan alla företag söka pengarna så länge det stämmer med EIB: prioriteringar inom sektorer som forskning och utveckling, energi, miljö och infrastruktur.

EIB ökade utlåningen till små och medelstora företag med 42 procent till åtta miljarder euro under 2008. Mer än hälften av pengarna lånades ut under det sista kvartalet. EIB ställde också ut två miljarder euro i garantier för bankernas företagslån.

Det här borde vara betydelsefullt för svenska företag som klagar på att de kommersiella bankerna stryper utlåningen.

Riksgälden har försökt emittera statsskuldväxlar till storbankerna sedan oktober. Meningen var att genom storbankerna tillföra storföretagen likviditet så att kreditkraven skulle minska på de mindre företagen.

Riksbanken har sänkt styrräntan, men bankerna har inte i motsvarande utsträckning lättat på kraven för företagen.

Regeringen har avsatt krispaket på 28 miljarder kronor till fordonsindustrin i december och 50 miljarder kronor till bankerna i februari – i strid med allianspartiernas ideologier. Ändå befinner sig GM-ägda Saab i rekonstruktion och underleverantören Plastal i konkurs.

Nu ser också EU ut att misslyckas. EU-kommissionen vill genom EIB låna ut 30 miljarder euro direkt till små och medelstora företag, SME, till och med 2011. Intresseorganisationen Företagarna hoppas att svenska företag ska dra hem fem procent av pengarna.

De svenka företagen har hittills missat möjligheten att söka lån från EIB.

Kanske beror det på att EIB och Swedbank varit långsamma.

– Vi har haft ett samarbete sedan slutet av 1990-talet med faciliteter som varit utnyttjade. Nu börjar generation två. Det ska bli tillgängligt inom detta kvartal, säger Eric Gällstad.

– Det handlar om att Swedbank kommer att agera distributör av kapital från EIB till SME-segmentet på den svenska marknaden, säger Urban Björn som är ansvarig för storföretagssegmentet hos Swedbank i Sverige.

– Vi har här ett gemensamt intresse, som främst syftar till att möta den ökande efterfrågan på kapital till investeringar inom området förnyelsebar energi, till exempel vindkraft.

Eric Gällstads definition är inte lika snäv.

– Förnyelsebar energi är ett tyipiskt bra och av EU högprioriterat område, men SME-lånen är inte begränsade utan kan gå till vilken sektor som helst förutom till ändamål som är rent oetiska eller brottsliga, säger han.

EIB har 1.400 anställda i Luxemburg. De kan förstås inte sätta sig in i hur många projekt som helst. Därför måste EIB hänvisa företag med färre än 250 anställda som vill låna mindre än 25 miljoner euro till de kommersiella bankerna.

Hittills är det bara Swedbank som kan förmedla företagslån från EIB. Eric Gällstad hoppas att alla svenska storbanker ska haka på.

– Jag hoppas att vi får faciliteten med Swedbank på plats så snart som möjligt, liksom med de andra bankerna så att vi får en spridning på den här produkten.

Hur fort det går hänger lite på företagen själva också.

– På SME-sidan skulle jag vilja se lite mer aktivitet, säger Eric Gällstad.

Har något enda företag ansökt?

– Inte nu under generation två, men det har ju sin förklaring i att faciliteten inte varit tillgänglig.

Hos Swedbank går det ännu inte att ansöka, men företagen skulle ju kunna hänga på låset. Det gör de inte. Kanske känner de inte till vad de kan vänta sig.

– Tidigare finansierade EIB bara upp till 50 procent av den totala projektkostnaden. Nu kan vi ta 100 procent under förutsättning att projektet inte är över 12,5 miljoner euro. Mellan 12,5 och 25 miljoner euro kan vi ta 50 procent.

EIB är beroende av storbankernas kundkontakter ute på bankkontoren.

– Det förs diskussioner med alla banker, men i dagsläget är det bara Swedbank som snart har en fullt operativ funktion, säger Eric Gällstad.

Den kommersiella banken tar risken, men pengarna som lånas ut kommer från EIB.

Om företaget presenterar ett projekt som stämmer överens med EU:s mål så säger EIB ja.

Precis som riskkapitalbolagen måste EIB jobba med varje projekt från första anblicken tills den sista kronan är återbetald. Det handlar inte som för riskkapitalbolagen om att bidra med erfarenhet och styrning utan om att omförhandla villkor och ställa krav på åtgärdsplaner om den som lånat får svårt att betala.

– Men man ska inte förväxla vår roll med riskkapitalbolagens, säger Eric Gällstad.

– Vi finansierar inte eget kapital. Vi köper inte delar av bolag. Vad vi kan tillföra är lån med långa löptider.

– Då måste man vara aktiv på ett annat sätt. Inte som ägare, utan för att säkerställa att risken fortfarande är densamma som när man lånade ut pengarna. Är den inte det så ställer vi krav på mitigering.

Skattebetalarna drabbas inte av eventuella kreditförluster. EIB är självfinansierande.

Banken lånar upp pengar på kapitalmarknaden genom att emittera obligationer med lägre risk än statliga obligationer. EIB har bästa möjliga kreditbetyg, ett par snäpp bättre än de svenska storbankerna.

– Eftersom vi är AAA-ratade lånar vi upp billigare än andra banker. Därmed kan man hitta samarbeten där vi tillför likviditet. Vi börjar från en lägre prisbas, säger Eric Gällstad.

De pengar EIB får in för obligationerna lånar man ut.

EIB tar förstås betalt för lånet. Utöver den egna upplåningskostnaden behöver EIB ersättning för det administrativa jobbet och för risken – men inte för egen vinning.

Räntan för ett femårigt lån ligger ”några hundra punkter högre” än den rörliga ränta som bankerna betalar för att låna av varandra.

Den rörliga interbankräntan Euribor ligger på en knapp procent. EIB lånar alltså ut till fyra, fem procents femårig ränta.

”Ett mycket konkurrenskraftigt pris”, enligt Swedbank, svårslaget för långa lån – också för Swedbank som stärkt utlåningen med statliga garantier.

EIB är inte vinstdrivande. Banken har EU:s mandat att finansiera projekt inom infrastruktur, vård och skola, energi, miljö och telekom. Banken ska verka för EU:s mål i och utanför Europa.

Därför lånar EIB ut pengar till vattenrening och andra utvecklingsprojekt i Asien och Latinamerika. Framför allt är det dock EU:s medlemsländer som ska få del av pengarna.

EIB strävar efter utjämning mellan medlemsländerna i EU. Därför har banken en mer framträdande roll i de nyare medlemsländerna.

– Kan man hjälpa dem att förbättra sin ekonomiska standard så är det en prioritering, säger Eric Gällstad.

EIB bidrar ofta till finansieringen av vägbyggen. Det är vanligt i Spanien och Portugal.

Bygget av Öresundsbron som påbörjades 1995 var bland de första projekt som EIB var med om att finansiera i Sverige.

EIB lånade också ut pengar till Riksgälden som under 1990-talet hade sämre kreditbetyg än EIB.

Några år senare handlade det mer om investeringar i kommuner och landsting. EIB finansierade upprustningen av de stora sjukhusen i Malmö, Stockholm och Göteborg.

När kommunernas kassaflöden blev starkare under den nu dödförklarade högkonjunkturen minskade lånebehovet. I dag har EIB i Sverige därför riktat blicken mot näringslivet – samtidigt som de stora industriföretagens lånebehov stegrades.

AB Volvo, Scania, Stora Enso, SCA, Sandvik, Atlas Copco, Ericsson, Electrolux, Getinge och Husqvarna har lånat av EIB. Det handlar om 50 till 400 miljoner euro – flera miljarder kronor för varje bolag.

Sammanlagt lånade EIB ut 57 miljarder euro under 2008.