Svenska bedragare går säkra på nätet

En sjuttonårig pojke i Nederländerna sitter sedan i går gripen misstänkt för att ha stulit virtuella möbler för 37.000 kronor från andra användare på sajten Habbo Hotel.

Polisen har också förhört fem femtonåringar som ska ha flyttat över andras möbler till sina egna hotellrum på Habbo Hotell.

Sajten drivs av det finska företaget Sulake.

– Pojken som gripits låg bakom en sajt som såg ut exakt som vår förstasida. Han lurade våra användare att skriva in lösenordet till vår sajt, säger Juhani Lassila på Sulake till Realtid.se.

Eftersom pojken inte stängde sajten på uppmaning av Sulake, kontaktade företaget polisen. Men inte för att han stulit virtuella möbler, utan för att han drev en falsk sajt.

– Det är ju ett brott mot upphovsrätten. De falska sajterna hotar vårt varumärke, säger Juhani Lassila.

Det här är första gången polisen agerar när Sulake slår larm, men problemet har funnits länge.

Det är vanligt att användare polisanmäler varandra.

– Det brukar de lösa mellan varandra utan att polisen behöver rota igenom någons hem, säger Juhani Lassila.

I den virtuella världen på sajten kan användarna köpa virtuella saker för virtuella pengar, pengar som de betalar med sms eller betalsamtal. Eftersom det handlar om verkliga pengar, blir det också ett verkligt brott. Det virtuella stöldgodset kan säljas till andra användare för verkliga pengar.

Sulake uppger att Habbo hade åtta miljoner användare i 31 länder i oktober. Det gör sajten till en tacksam måltavla för bedragare. Flera kopior försöker lura användarna att de kommit till det egentliga Habbo.

Sverige har också drabbats av bedrägerierna. En sextonåring i Falkenberg köpte sitt alter ego, en avatar i rollspelet Tibia på internet, av en kompis för 3.500 kronor.

Men sextonåringen förlorade kontrollen över sin figur. Han var övertygad om att kamraten stulit den efter köpet och gjorde en polisanmälan. Karl-Arne Ockell vid Hallandspolisen fick i uppgift att utreda stölden, berättar han för Realtid.se.

– Den här grabben gjorde en anmälan och så stal man en figur där, vad det nu innebär – det vet inte jag. Sedan gjorde han en ny anmälan efter en månad där han tog tillbaka det här. Det är därför det är nedlagt. Vi kan inte styrka brott.

För att kunna styrka brott behöver polisen identifiera vilken dator som kontrollerar avataren. De behöver ett ip-nummer.

– Det här handlar om 3.000 spänn. För att få fram ett ip-nummer så måste vi vara säkra på att den här personen döms till fängelse. Det gör man ju inte i Sverige. Då innebär det att då får vi inte ta fram ip-numret. Det måste vara bergsäkert fängelse, annars får vi inte ta fram ip-numret på ett lagligt sätt.

Men det är inte fritt fram för tjuvarna.

– Om man sätter det i system, säljer och stjäl tillbaka, då kan det betraktas som ett grovt brott.

Då begär polisen ut ip-numret.

– Då får man ta kontakt med operatörerna, säger Karl-Arne Ockell.

Det finns också andra sätt.

– Det kan ju vara så här att den personen som har blivit utsatt har tagit fram ip-numret själv. Men det hjälper inte, för vi får inte använda det.

Den begränsningen finns inte i Nederländerna. Sulake lämnar gärna ut ip-nummer till polisen, så länge det inte hanldar om egna användare, som de lovat att hålla anonyma.

– Vi samarbetar med polisen. Det är vår policy, säger Juhani Lassila.