Svenska banker varnar för överreglering

Svenska Bankföreningen är de svenska bankernas intresseorganisation.

I förra veckan var det tal om att nya, hårdare bankregler nu röstats igenom i USA.

Har ni några kommentarer ur svensk synvinkel på de bankregler som nu införs i USA?

– Det är en lång process att införa nya bankregler, och det återstår att se hur de nya bankreglerna i USA ska utformas i detalj, säger af Jochnick.

– Det som berör oss nu är diskussioner som pågår i Basel-kommittén och mellan G20-länderna om regeländringar för banker.

– Här pågår diskussioner om högre kapitalkrav för bankerna – nya kapitaltäckningsregler; krav på att bankerna måste hålla en större andel kapital i förhållande till sina risker och den utlåning man har.

– Det tror vi kommer att påverka bankerna väldigt mycket.

– Vi är rädda för att det blir överreglering på det här området.

– Det är en fråga som kommer att diskuteras mycket under hösten.

När kommer de här reglerna att införas?

– Basel-kommittén ska fatta beslut om regelverken i december.

– Sedan är det fortfarande lite oklart hur de nya reglerna kommer att se ut.

Därför vet man inte i dagsläget när reglerna kan komma att införas.

Ett remissförfarande har genomförts där olika parter har gett sina synpunkter.

– Vi tror att de nya reglerna kommer att få stora effekter på bankerna, inte bara i Sverige utan i hela världen.

– Vi hoppas att Basel-kommittén ändrar delar av det förslag som nu är ute på remiss.

– I detta ligger också att det är viktigt att nya regler inte inverkar alltför negativt på den reala ekonomiska utvecklingen.

– Det är viktigt att vi får en konjunkturuppgång nu, och att bankerna kan uppfylla sin funktion att bistå företag och hushåll med krediter.

– Långsiktigt hoppas vi självklart att nya regler ska bidra till ett stabilare finanssystem, vilket är positivt i sig.

– Men allt har en baksida, och med de nya regler som nu föreslås kan det bli så att banker runt om i världen blir väldigt restriktiva med sin kreditgivning.

Just nu håller både regelföreslagare och banker på att försöka räkna på vad de nya föreslagna bankreglerna kan innebära, inte bara för bankerna utan också vad gäller bankernas förmåga att tillhandahålla krediter.

Man söker svar på frågor som att om det blir en kreditåtstramning – vad kan det då innebära för effekter för hushåll och företag och för samhället i stort.

Svenska Bankföreningen deltar i det via den europeiska bankföreningen och på internationell bas.

I de sammanhangen kommer det att rapporteras analyser i den riktningen.

Det är inte så enkelt som att säga att de nuvarande kraven på kapitaltäckningsgrad hos bankerna föreslås höjas till en viss nivå.

– Det är ett väldigt stort och komplext regelverk, med många delar som innebär höjda krav på bankerna, säger af Jochnick.

Sedan tidigare måste svenska banker ha en så kallad kapitaltäckningsgrad på minst 8 procent.

De nya reglerna är alltså inte så enkla att den kravnivån höjs till en nivå som exempelvis 15 procent.

Nuvarande kravet är riskbaserat vilket innebär att ju högre risk bankerna tar, desto mer kapital måste de ha.

Ett av de nya förslagen innebär därutöver även krav på att bankerna måste ha en klumpsumma i beredskap, vilket blir ett icke riskbaserat krav – det vill säga orelaterat till vilken risknivå en bank tar.

Tanken är att därmed tillföra bankerna en större buffert som egentligen inte har med risk att göra.

– Den typen av krav slår på banker som i utgångspunkt har ganska låg risk i sina portföljer, säger af Jochnick.

– Nordiska banker tillhör den gruppen, eftersom bostadslån ingår i deras balansräkning.

– Så dessa banker drabbas hårdare av det här icke riskbaserade kravet.

En annan del i de regler som föreslås är nya likviditetsriskregler.

Det innebär att bankerna måste hålla en större mängd likvida tillgångar som kontanter och obligationer som likviditetsbuffert.

– Diskussionen pågår fortfarande om exakt hur de reglerna ska utformas, men även det här påverkar bankerna.

Bakom Basel-kommittén står G20-ländernas centralbanker och tillsynsmyndigheter.

Det är en del av BIS (Bank for International Settlements).

Basel-kommittén har funnits sedan mitten av 70-talet för att arbeta fram regler just på tillsynsområdet.

Både svenska Riksbanken och Finansinspektionen sitter i Basel-kommittén.

Kommer de
svenska bankerna behöva be sina aktieägare om kapitaltillskott om Basel-kommitténs förslag införs?

– Det återstår att se, säger af Jochnick.

– Och det är inte så enkelt att bankerna bara för att de behöver mer kapital går till sina ägare för att få in det.

– Beroende på hur reglerna utformas, så kommer bankerna att fundera över hur de ska bedriva sin verksamhet för framtiden.

– Ett alternativ är att de kan ta in nytt kapital, ett annat är att bankerna ”värdepapperiserar” sina krediter.

Det innebär alltså att lån som bankerna har lämnat och som nu är lånefordringar bland tillgångarna i bankernas balansräkningar, säljs ut som värdepapper till utomstående investerare.

Svenska Bankföreningen har både själv och via sina internationella samarbetsorganisationer redan inlämnat ett remiss-svar på Basel-kommitténs förslag.

Det som nu sker är att parterna som ett nästa steg håller på att räkna på effekterna av förslagen.

Tror ni att ni kommer att få gehör för era synpunkter på Basel-kommitténs förslag?

– Det har vi ingen som helst möjlighet att bedöma i dagsläget.

– Från vår sida är det viktiga att vi har ett rimligt regelverk.

– Efter den finanskris vi har gått igenom tror jag alla förstår att man behöver se över regler och tillsynen av bankerna.

– Man behöver rätta till det som inte har fungerat tillräckligt väl.

– Men samtidigt är det viktigt att pendeln inte slår mot en överreglering.

– Överreglering kan påverka bankerna negativt i så måtto att de inte kan fylla den viktiga funktion de har; att vara ”motor” också i den samhällsekonomiska utvecklingen.

Går det att säga konkret hur ni skulle vilja att de nya bankreglerna borde se ut?

– På vår hemsida kan man hitta vårt remiss-svar på Basel-kommitténs förslag.

– Inom vissa delar av Basel-kommitténs förslag tycker vi det är helt ok att man gör förändringar, inom andra delar som jag nämnt tycker vi att man går för långt.

– Det måste övervägas hur långt man ska gå för att förslagen ska ge rimliga effekter.

Af Jochnick medger att bankerna spelade en roll i att finanskrisen uppstod.

– Men det är viktigt att inte dra alla över en kam.

– De svenska bankerna klarade sig väldigt väl genom finanskrisen, mycket tack vare att de drog lärdom av den förra finanskrisen och att vi har haft ett bra system.

– Sedan har vi drabbats liksom alla andra länder av den förtroendekrisen som uppstod när det blev likviditetsproblem i marknaden.

– Det är viktigt att beakta att de svenska bankerna inte alls blivit utsatta för de väldigt stora problem vi sett i USA, England och i en del banker i Mellaneuropa också.

De svenska bankernas expansion i Baltikum då?

– Vi på Bankföreningen har inga kommentarer till det, men självklart ser vi att de svenska bankerna har gjort förluster där.

– Händelseförloppet i Baltikum är en kombination av samhällsekonomisk utveckling, politiska förutsättningar och bankernas verksamhet.

– Det är lite farligt att enkelt försöka hitta syndabockar.

– Det är väl så att vi alla varit del i utvecklingen.

En annan fråga på Kerstin af Jochnicks bord är eurokrisen.

– Det här är ju en kris som hanteras nu.

– Det viktiga är att den hanteras på ett bra sätt, genom att man skapar sig verktyg vad gäller till exempel budgetkontroll och så att man för framtiden ser till att ha ett bra system i Europa.

– Europa är viktigt för Sverige som är ett litet land.

– Det är viktigt att vi får ett väl fungerande system här, både vad gäller finanssektorn och vad gäller eurozonen och regler som styr för de länder som är med.

Kerstin af Jochnick har varit vd för Svenska Bankföreningen sedan september 2009.

Innan dess var hon ordförande den europeiska banktillsynskommittén som samordnar tillsynen av de 27 EU-ländernas tillsynsmyndigheter.

Och före det var hon på Finansinspektionen.

Kerstin af Jochnick är född 1958.