Svenska banker stryper Baltikum-lån

Realtid.se skrev i förra veckan om att Swedbank riskerar kreditförluster på 30 miljarder kronor i Baltikum.

Styrande politiker i regionen oroar sig nu enligt Financial Times över att de svenska bankerna skär av kapitaltillförseln till sina baltiska dotterbanker, och att dessa dotterbanker därmed tvingas frysa utlåningen.

Bilförsäljningen i Lettland har fallit med 40 procent, vilket enligt bilhandlare som FT talat med beror just på bankernas inställning.

Om nedgången håller i sig, riskerar balterna att stå inför ett val mellan att överge sin fasta växelkurs eller att utstå en lång och smärtsam lågkonjunktur skriver FT.

Att överge den fasta växelkursen innebär i praktiken en devalvering, och det är det som riskerar utlösa Swedbanks kreditförluster.

– Om det skulle bli en devalvering i samtliga de baltiska länderna så skulle Swedbank få en omedelbar positiv resultateffekt på grund av våra valutapositioner, sa Swedbanks investerarkontakt Johannes Rudbeck till Realtid.se i förra veckan.

– I ett andra steg kommer kreditförlusterna att öka, men vi har inte kommenterat hur stora förlustnivåer ett sådant scenario skulle innebära, sa han.

Före krisen hade Lettlands ekonomi en årlig tillväxt på minst 10 procent tre år i rad, och letterna tävlade med varandra om att köpa lyxbilar.

Men i dag står de enorma bilhallarna övergivna längs vägen från flygplatsen till huvudstaden Riga.

– Det här är värre än den ryska krisen i slutet på 90-talet, säger Valdis Spredzis till FT. Han är chef för bilföretaget Skandi Auto som säljer Mitsubishi, Hyundai och Bentley.

Fallet för nybilsförsäljningen är enligt Spredzis bankernas fel.

– Folk vill ha bilarna, de har pengar, de kan lägga handpenning, men bankerna vill inte ge några billån.

Tidigare finansierades bilköpen till 80 procent genom leasing, men numer betalar 70 procent av bilköparna kontant.

Swedbanks Lettlands-chef Maris Avotins anser att en minskad bilförsäljning är positivt eftersom det minskar bytesbalansunderskottet.

– Det här visar hur flexibel ekonomin är – hur snabbt den kan ompositionera sig, säger han enligt FT.

Estland och Lettland har haft lågkonjunktur sedan årsskiftet, efter att en boom för privatkonsumtion och bostadsköp tack vare billiga lån vändes till sin motsats.

Nu krymper dessa ländernas ekonomier med 3-4 procent på årsbasis.

Den globala kreditkrisen förvärrar nu enligt FT den baltiska lågkonjunkturen, då utlandsägda banker fryser sin utlåning och lokala banker kämpar för att överleva.

Parex var den största oberoende banken i Baltikum, men övertogs av den lettiska staten för två veckor sedan då folk ville ta ut sina pengar.

Nu är både bankkunderna och politikerna nervösa skriver FT.

– Folk litar inte på banker, och banker litar inte på folk, säger bilhandlaren Spredzis till FT.

Utredningar har inletts om folk som sprider rykten om bankerna i Lettland. Så har skett om en ekonom som deltog i en diskussion på internet, där han framförde riskerna för en devalvering. Och även om en sångare som på en konsert talade med publiken om risken för bankkollapser.

Den lettiska valutan ”lat” har en fast växelkurs mot euron. Efter räddningen av Parex har regeringen sökt hjälp hos EU och IMF, som under lördagen sade sig redo att hjälpa även om EU förutsätter ett omfattande åtgärdsprogram i Lettland.