21 feb. 2026

Realtid
Bybit

En ny standard

Svensk succédirektör i fransk börsjätte

administrator

administrator

Jens Wikstedt är en av toppcheferna inom storkoncernen Schneider Electric, och har själv aktier i bolaget.

– Andra företag skulle döda för att få vår position, säger han.

Wikstedt är chef för region EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika) på Schneiders affärsområde Buildings.

Affärsområdet säljer system inklusive produkter och tjänster, som samordnat sköter alla möjliga funktioner i en fastighet såsom värme, ventilation, el, belysning och säkerhet.

Det styrs via datorer, sensorer och en rad andra komponenter från Schneider.

Genom att installera ett sådant system i en fastighet, kan man enligt Wikstedt spara 20-50 procent av fastighetens energikostnader – utan att det blir någon försämring för de som vistas i fastigheten.

Snarare blir det en förbättring anser Wikstedt. Exempelvis har Schneider fått ett antal order på att installera denna typ av system i danska skolor, eftersom det var alldeles för dålig luft i skolorna tidigare så att eleverna somnade framåt eftermiddagen.

– De här systemen för ”byggnadsintelligens” utgör en mycket god affär för våra kunder.

Så ni har stor efterfrågan på det?

– Jaa , vi hade förstås gärna sålt ännu mer.

– Men det är rätt att även nu då det är kris, är vi inte drabbade på samma sätt som vanliga produktindustrier.

– Vi har i princip oförändrad eller något minskad efterfrågan på stora system, men å andra sidan har vi väldigt stor efterfrågan i samband med fastighetsrenoveringar.

Hela Schneider har intäkter kring 180 miljarder kronor per år.

Koncernen är indelad i fyra affärsområden:

• Power

• Industry

• Buildings

• It

Buildings har intäkter på 15 miljarder kronor per år, och härav svarar Wikstedts region EMEA för 5 miljarder.

Hela affärsområdet Buildings har som mål att öka intäkterna med 7-10 procent per år, plus eventuella företagsköp.

Lågkonjunkturen har dock gjort att intäkterna i år ligger ungefär oförändrade för Buildings i EMEA-regionen.

För år 2010 är budgeten att öka intäkterna med 8 procent förutom eventuella företagsköp.

Lönsamheten är mycket god med en rörelsemarginal på 13-14 procent.

Det är inte själva byggnadssystemen som ger en sådan hög marginal, utan den service som Schneider erbjuder i samband med systemen.

Av Buildings årsintäkter utgörs cirka hälften av produkter och hälften av tjänster.

Sedan tillverkar Schneider inte alla produkter själva, utan köper in en del från underleverantörer.

Schneider gör själva de datorer och datorprogram som behövs i systemen, medan komponenter såsom ventiler och sensorer köps in utifrån.

Resten av Schneider är bland annat elrelaterade produkter såsom ställverk och strömbrytare i elsystemen, men även strömbrytare och eluttag för hemmet.

De produktområdena är också lönsamma, men kan ha drabbats mer än Buildings av en försämrad byggkonjunktur.

Ofta säljs de produkterna via utomstående återförsäljare utan relaterade tjänster från Schneider.

Miljötemat är ett viktigt skäl till att Wikstedt själv äger aktier i bolaget.

– Schneider är ett mycket intressant företag, säger han.

– Vi har så starka marknadspositioner och är störst eller bland de största inom alla de områden vi finns på.

– Sedan är vår inriktning på miljö och energi sådan att många andra företag skulle vara redo att döda för att vara i våra kläder.

– Energikostnader och miljö är frågor som kommer att finnas på agendan i många år framöver.

Hela Schneider är värt kring motsvarande 200 miljarder kronor på Parisbörsen där aktien är noterad.

Aktien hade en topp kring 110 euro sommaren 2007 och föll sedan till 40-45 euro hösten 2008.

Därifrån har den återhämtat sig till nuvarande nivå kring 75 euro.

Själva kostnaden för Schneiders system för byggnadsintelligens uppgår normalt till 1,5-2 procent av kostnaden för att bygga en hel fastighet. Som exempel kan en fastighet kosta 300 miljoner kronor att uppföra, och då kan man installera Schneiders system för 6 miljoner kronor.

Det är mer än kostnaden för en enskild funktion såsom ventilation, men enligt Wikstedt finns det så stora fördelar och besparingar att göra genom att samordna alla funktioner i ett enda stort system – att det är det rationella.

Det skrämmande är enligt Wikstedt att många inte ens är medvetna om de besparingar som går att göra.

– Företagsledningar fokuserar på att sänka exempelvis it-kostnader eller andra ”overhead-kostnader” som kanske bara utgör några få procent av ett företags totala kostnader, medan de inte har någon aning om byggnadernas energikostnader som ofta är väsentligt större.

Förutom fördelar i sig för fastighetsägaren att spara kostnader med Schneiders system, så kommer det enligt Wikstedt även nya lagar och regler som kräver ökade energibesparingar samt dokumentation av förbrukning och utsläpp. Och då måste i princip fastighetsägaren framöver ha ett sådant system som Schneiders för att inte bryta mot dessa lagar och regler.

I systemet ingår att fastighetens ansvarige hela tiden kan följa fastighetens totala utveckling via en dataskärm, även ekonomiskt sett. Börjar driften kosta mer än väntat, man Schneiders personal komma dit och göra justeringar så att det normaliseras.

Konkurrenter inom denna typ av byggnadssystem är enligt Wikstedt bolag som tyska Siemens, amerikanska Honeywell, och amerikanska Johnson Controls. Själv anser han att det är Schneider och Siemens som ligger i frontlinjen, och kanske Schneider kanske snäppet före. De båda har egentligen samma ”armada” av produkter och tjänster, men det handlar om hur man ”får sin act together”.

Enligt vad Realtid.se erfar från utomstående analytiker ryktas det från tid till annan att Schneider ska köpa Siemens verksamhet inom detta område.

Det ryktas även ofta att svensk-schweiziska jättekoncernen ABB ska köpa Schneider. Det är sådant man ”hör på gatan” enligt analytikerna. Men frågan är om konkurrensmyndigheterna skulle godkänna en sådan affär rakt av, eftersom ett kombinerat ABB/Schneider skulle få starka marknadspositioner inom vissa områden.

Någon egentlig huvudägare har inte Schneider, så av det skälet skulle bolaget kunna vara lätt för en budgivare att sluka. Det är ett antal finansiella institutioner som är största ägare.

Totalt sett är Schneiders som koncern förenklat inriktat på elrelaterade produkter och system i ledet efter de elproducerande kraftverken samt till och med eluttaget där hemma.

Hela koncernens tema är miljöinriktad menar Wikstedt, eftersom Schneider ofta kan bidra till stora energibesparingar.

Förutom systemen från affärsområde Buildings har Schneider exempelvis särskilda produkter såsom ”speed drives” (frekvensomformare) som gör att man kan spara 25-30 procent av energiförbrukningen för elmotorer i fabriker.

– Vår koncern har en stor range av produkter och tjänster varigenom kunderna kan göra ytterligare energibesparingar.

Wikstedt själv som är 51 år, har nu varit i Schneider i 10 år efter att han dessförinnan jobbade på elbolaget Eon.

Det visar sig att hela Schneiders affärsområde Buildings i själva verket utgörs av svenska företaget Tour & Anderson Controls (TAC) som Schneider köpte år 2003 av riskkapitalbolaget EQT för flera miljarder kronor enligt vad Realtid.se erfar från utomstående källor.

Det är därför som affärsområdet Buildings EMEA-region har huvudkontor i Malmö, där TAC:s tidigare huvudkontor låg.

När Wikstedt säger att han har jobbat 10 år i Schneider, så menar han egentligen att han började på TAC år 2000 och övergick sedan till Schneider vid TAC-köpet 2003.

Först nu hösten 2009 har Schneider valt att skrota varumärket TAC och även utåt kalla sig Schneider inom affärsområde Buildings.

– När jag började på TAC år 2000 hade TAC årsintäkter på 1 miljarder kronor och en rörelsemarginal på 3-4 procent.

– Nu har vi årsintäkter på 15 miljarder och en rörelsemarginal på 13-14 procent.

Från början var det Wallenberg-delägda riskkapitalbolaget EQT som köpte TAC 1998. Wikstedt kom med år 2000 då ett nytt management i TAC formerades.

Wikstedt blev först Danmarkschef för att år 2005 bli Europachef.

Wikstedt träffar regelbundet Schneiders koncern-vd Jean-Pascal Tricoire.

De brukar ha möten 3-4 gånger per år i särskilda konferenser.

– Jean-Pascal är mycket personlig, och är som vem som helst när man träffar honom.

– Han sätter sig inte på några höga hästar, utan är väldigt prestigelös.

Tricoire är bara 46 år.

– Jean-Pascal är enormt energisk, karismatisk och drivande, säger Wikstedt.

Tricoire var tidigare vice vd i Schneider, men har nu varit vd i 3 år.

Han har främst drivit ett antal strategier för koncernen:

• att göra Schneider mer ”lösningsorienterat” – att fokusera på att sälja helhetslösningar snarare än enstaka produkter

• ”energispåret” – att på ett helt annat sätt än tidigare tydliggöra hur Schneider kan hjälpa kunderna med energibesparingar

• ”simplification” – intern effektivisering genom att förenkla hur koncernen arbetar med färre dotterbolag (I dagsläget har koncernen 272 dotterbolag.), färre varumärken, att göra produktionen billigare genom att förenkla arbetsprocesser

Totalt har Schneider 120.000 anställda.

Koncernen har klarat sig ganska bra genom lågkonjunkturen, men har varit tvungen att göra en del personalnedskärningar i ett fåtal länder.

I Sverige har Schneider totalt knappt 2.000 anställda.

Det är mest försäljnings- och servicepersonal.

Schneider har inga stora fabriker här i landet.

Med tanke på sitt ansvar över affärsområde Buildings i hela EMEA-regionen, reser Wikstedt så mycket som 120 dagar om året – alltså ungefär halva hans arbetstid.

– Det är jättekul.

Du gillar att resa?

– Resandet i sig är inte det roligaste, men jag älskar mitt jobb och att få möta många olika kulturer.

I EMEA ingår alltså Afrika, och även om Buildings har ganska små intäkter därifrån, öppnas mer och mer möjligheter där.

Det är framför allt i Sydafrika, men även i vissa delar av Afrikas inland, samt länder som Algeriet och Egypten.

Mellanöstern ingår också i EMEA, och Wikstedt reser rätt mycket till Abu Dhabi och Dubai.

Dubai byggdes upp rekordsnabbt med spekulationer och visioner om att kunna leva på turism och finansbranschen.

Men där har nu Wikstedt märkt av att efterfrågan minskat med 60-70 procent efter den allmänna finanskrisen.

Abu Dhabi som bara ligger 2 timmars bilresa därifrån, lever dock på ett helt annat sätt av oljeindustrin. Och där är det fortfarande rätt stor efterfrågan på Schneiders produkter.

Amerikanska jättebanken Citigroup har rekommendationen ”behåll” med tillägget ”hög risk”.

Banken anser att aktien är värd 80 euro, jämfört med nuvarande nivå kring 75 euro.

Schneiders intäkter minskade med 17 procent under tredje kvartalet till 40 miljarder kronor enligt koncernens senaste resultatrapport.

– Jämför man med andra byggrelaterade företag och liknande industrier, så har intäktsfall på den nivån nog varit det normala under den här perioden, säger Jens Wikstedt.

– Som global koncern känner vi också av det.

– Och i vissa hörn av världen har intäkterna fallit väsentligt för Schneider.

– Nu har Kina och övriga Asien återhämtat sig snabbare från lågkonjunkturen än USA.

Att affärsområde Buildings trots allt klarat av att hålla intäkterna oförändrade under kvartalet, förklarar Wikstedt med att affärsområden har så stor andel intäkter från tjänster.

Citigroup var offensivt och hade hoppats på 44 miljarder, men totalt sett hade analytikerna i snitt räknat med just 40 miljarder.

Den glada nyheten var enligt banken att Schneider i samband med resultatrapporten för tredje kvartalet höjde prognosen för vinstmarginalen för helåret 2009 från 12 procent till 12,5 procent. Det är före omstruktureringskostnader.

Men Citigroup anser att det finns osäkerhet kring framtidsutsikterna för efterfrågan hos Schneiders kunder.

I och för sig har Schneider flaggat för att koncernens intäktsminskning är lägre under andra halvåret i år än det första, men det beror enligt banken delvis på att det var en låg intäktsnivå i Schneider redan under fjärde kvartalet i fjol.

Schneider har enligt Citigroup intäkter från följande kategorier:

• Kunder med företagsfastigheter: 30 procent av intäkterna (fortsatt svag efterfrågan väntas)

• Kunder med fabriker: 25 procent av intäkterna (ökad efterfrågan väntas efter halvårsskiftet 2010)

• Kunder med datacentraler: 20 procent av intäkterna (en viss ökad efterfrågan förväntas)

• Kunder med elverk och vattenverk: 15 procent av intäkterna (oförändrade intäkter väntas in i 2010)

• Kunder med bostadsfastigheter: 10 procent av intäkterna (efterfrågan bedöms ha nått botten, men ingen direkt ökning märks)

Citigroup konstaterar att det är bra att Schneider verkar se en ljusning och förbättrad lönsamhet, men banken räknar med att återhämtningen kan ta lång tid för Schneider – inte minst på grund av svag efterfrågan kopplad till företagsfastighetskunder.

Dessutom värderas Schneider-aktien enligt Citigroup i nivå med vad aktien har värderats till historiskt, och är därmed inget fynd.

Banken räknar med följande utveckling för Schneiders intäkter:

År 2008 (utfall): 183 miljarder kronor

2009 (prognos): 160 miljarder kronor

2010: 159 miljarder kronor

2011: 170 miljarder kronor

Och följande utveckling för bolagets vinst per aktie:

År 2008 (utfall): 8 euro

2009 (prognos): 5 euro

2010: 6 euro

2011: 7 euro

Aktiekursen står alltså i 74-75 euro.

Senaste lediga jobben