Svensk-ryskt guldäventyr ska bli gigant

– Utsikterna för Kopylovskoye ser väldigt spännande ut. Potentialen är sagolik. Kopylovskoye kan bli ett riktigt stort guldprojekt, säger han.

Ranta har i ett antal år varit vd för Central Asia Gold, CAG, som knoppade av Kopylovskoye till aktieägarna i förra veckan.

Kopylovskoye AB har redan bevisade guldfyndigheter motsvarande 8,5 ton guld som fortfarande finns i marken i Kopylovskoye AB:s guldfyndigheter. De fyndigheterna ligger i Ryssland i östra Sibirien.

– Om Kopylovskoye AB ska bli något, ska bolaget förmodligen bli 5-10 gånger större. Det är det vi hoppas på och letar efter, säger Ranta.

Kopylovskoyes fält ligger granne med världens näst största guldfyndighet – Suchoi-Log som ägs av ryska staten. Kopylovskoyes fält ligger bara drygt 10 mil söder om Suchoi-Log.

– Det innebär att Kopylovskoye har en enorm hävstång. Alla guldfält i regionen ser i princip likadana ut geologiskt. Alla bevisade guldfyndigheter i regionen är stora. Det finns inga små bland dem som har lyckats ta sig till kommersiellt utvinningsstadium, berättar Ranta.

De geologiska myndigheterna i Ryssland bedömer själva att Kopylovskoye-fältet har en potential att innehålla 62 ton guldreserver, givet att man genomför tillräckligt noggranna studier. Bolaget har rätten till hela det fältet.

– Min personliga uppfattning är att det är 50 procents sannolikhet för att Kopylovskoye kommer att kunna hitta 60 ton guldreserver inom 2 år, säger Ranta.

Om nivån uppnås innebär det ett uppskattat värde för projektet på 200 miljoner dollar inom den tidsramen, givet nuvarande värderingsmultiplar på marknaden.

Det handlar alltså om att göra studier så att ytterligare 40-80 ton guldreserver kan bevisas i fältet.

– En rimlig gissning är att det kan ta två år att bevisa sådana fyndnivåer, givet att vi jobbar i normal takt.

– Vi vill inte att det ska behöva ta 5 år, och visst skulle man kunna göra det på 1 år om man har extremt bråttom och mycket pengar. Man måste följa en viss logisk sekvens, så 2 år är det rimliga. Inte 2 månader. Det tar en viss tid med tanke på hur mycket guld det finns i marken.

Guldfyndigheter kan bevisas med olika noggrannhet. Kan man belägga guldförekomst med prover i 10 hål i en ruta på 20 gånger 20 meter, kallas det vanligen för ”guldreserver”. Sådana guldreserver kan som tumregel säljas för 200-350 dollar per uns guld (1 uns är cirka 31 gram).

Det är åtminstone värderingsmultiplar som gällt under normala marknadsförhållanden. Värderingsintervallet beror på faktorer som till exempel om guldfyndigheten är fullinvesterad och i produktion, eller om sådana anläggningsinvesteringar måste till för att få igång produktionen.

Men nöjer man sig med prover på exempelvis två hål i en ruta på 100 gånger 100 meter, och på så vis får belägg för guld, kallas det vanligen för ”guldmineraltillgångar”, eller engelskans ”resources”.

Guldmineraltillgångar kan normalt säljas för 60-80 dollar per påvisat uns guld, givet att det är den högsta kategorin guldmineraltillgångar. Det finns tre sådana kategorier.

Det går alltså snabbare att påvisa guldmineraltillgångar än guldreserver i en guldfyndighet. Många guldletningsbolag säljer fyndigheter redan på resources-stadiet. Det kostar mer att ta det till nästa nivå och bevisa att det kan klassas som guldreserver.

50-60 ton guld motsvarar 2 miljoner uns. Med ett värde på 100 dollar per uns guld i kända mineraltillgångar (”measured resources”), skulle Kopylovskoye därmed kunna vara värt 200 miljoner dollar.

Kommer Kopylovskoye AB att utvinna guldet självt, eller sälja det när det har bevisats?

– Den frågan är för tidigt väckt. Det får vi ta ställning till då. Det blir ett väldigt angenämt problem, säger Ranta.

– I första steget måste vi vara ödmjuka, och bevisa att fyndigheterna finns där.

– Men det är ganska osannolikt att Kopylovskoye kommer att göra allting själv. Det sannolika är att vi hittar en partner som hjälper till.

Några av CAG:s producerande guldfyndigheter är så kallade ”alluviala” guldfyndigheter. Det är inte som i Sverige där vi har guldgruvor där man krossar berg och filtrerar fram guldet.

Alluviala fyndigheter är de klassiska som i ”Klondyke”, där guldet finns i sand efter hundratals miljoner år av erosion. Där har det bildats flodsandbottnar eller ”sandtag” där guldet finns och naturen har sköljt ner.

– Guldet är redan brutet av moder jord. Det gäller bara att skaka fram det, säger Ranta.

Omkring 35 procent av den ryska guldproduktionen kommer från sådana ”alluviala” fyndigheter.

I stället för att gräva sig 100 meter ner i marken, tar man en bulldozer och gräver 10 meter ner i marken och separerar guldet från sanden med vattenkanoner.

Nackdelen är att denna utvinningsform drar höga kostnader för dieselbränsle. Det är stora lastbilar, grävskopor och bulldozers som används, så det kan bli att halva kostnaden för guldutvinningen i alluviala fyndigheter, går till dieselbränsle.

Gällande guldutvinning totalt i världen kostade det i snitt cirka 400 dollar att utvinna ett uns guld under första halvåret i år. För närvarande ligger guldpriset på nästan 900 dollar per uns.

Kopylovskoye AB hade 14-15 miljoner kronor i kassan vid utgången av september, och håller på med nya guldletningsstudier som drar ”rätt mycket pengar”. Nästa år väntas Kopylovskoyes ägare bli ombedda att göra nya kapitaltillskott.

– Det är rimligt att tro att Kopylovskoye AB kommer att be ägarna om lite mer pengar under år 2009, säger Ranta.

Företagets styrelse har ännu inte behandlat denna fråga formellt, men bedömer att bolaget kommer att behöva kapitaltillskott på minst 50 miljoner kronor de kommande två åren.

– 5 miljoner kommer inte att räcka, och det kommer inte att behövas 500 miljoner. Så ett belopp kring 50 miljoner motsvarar nog ett rimligt kapitalbehov för Kopylovskoye de närmaste 12-24 månaderna, säger Ranta.

Han var själv vd i Central Asia Gold (CAG) och med en ägarandel på 1 procent där, men efter en omstrukturering kommer CAG slås ihop med New Mining Company (NMC) som får en annan vd och Kopylovskoye som blir ett separat bolag kommer att få en annan vd.

Ranta kommer dock att tills vidare sitta i Kopylovskoye AB:s styrelse. Eftersom CAG ägde 62,5 procent av Kopylovskoye, får Ranta cirka 0,6 procent av Kopylovskoye efter att det bolaget delats ut.

CAG är sedan tidigare börsnoterat på NGM-listan. Efter en topp på nästan 3 kronor försommaren år 2006, handlades aktien under måndagen i 11-14 öre. Fram till 12-tiden på tisdagen hade aktien handlats i 14-17 öre.

En skillnad är att guldletningsverksamheten Kopylovskoye AB inte ingår i gamla CAG från och med tisdagen den 23 december.

Ändå var det ingen stor förändring av CAG:s aktiekurs mellan 22:a och 23:e december, alltså före och efter avskiljandet av Kopylovskoye. Aktieägarna i CAG får 1 aktie i Kopylovskoye för 1 aktie i CAG.

CAG-aktien handlades i 14-15 öre den 22:a, och 11-14 öre den 23:e. Det innebär alltså en skillnad på 0-4 öre. Jämför man slutkurser var det en minskning från 15 öre till 13 mellan de två dagarna, det vill säga 2 öre.

Med drygt en halv miljard aktier i CAG, innebär det – allt annat lika – att aktiemarknaden bedömer att CAG:s ägarandel i Kopylovskoye skulle vara värd cirka 0-20 miljoner kronor räknat på kursskillnaden 0-4 öre, och cirka 10 miljoner kronor räknat på kursskillnaden 2 öre.

Eftersom CAG inte ägde 100 procent av Kopylovskoye utan bara 62,5 procent, är det CAG:s ägarandel i Kopylovskoye som avskiljts från gamla CAG och inte hela Kopylovskoye.

Den avskiljda ägarandelen motsvarar drygt en halv miljard aktier i Kopylovskoye, samma antal aktier som det totala antalet aktier i CAG. Men eftersom det bara utgör 62,5 procent av Kopylovskoye, är det totalt knappt 850 miljoner aktier i Kopylovskoye.

Kursskillnaden i CAG-aktien på upp till 4 öre mellan 22:a och 23:e december skulle alltså förenklat innebära att Kopylovskoye är värt upp till 30-35 miljoner kronor.

Kopylovskoye kommer inledningsvis inte vara börsnoterat, även om det kan antas ligga i korten eftersom CAG hade 4.000 aktieägare och Kopylovskoye därmed till en början i alla fall får lika många aktieägare.

En inofficiell så kallad ”grå” handel med Kopylovskoye-aktien väntas uppstå tills bolaget eventuellt börsnoteras på riktigt.

Ranta förespråkar en snar börsnotering av Kopylovskoye.

– Generellt är jag personligen en anhängare av att så snabbt som möjligt ge aktieägarna en möjlighet att få se ett pris på sina Kopyloskoye-aktier, säger han.

Han hänvisar till Kopylovskoyes nya styrelse som får ta formell ställning i frågan.

CAG behövde kapitaltillskott, och valde att i dessa finanskris-tider att göra ett specialupplägg.

Bolaget har förenklat delats upp i en ”produktionsdel” med befintliga guldgruvetillgångar varifrån guld utvinns, och en ”guldletningsdel” med Kopylovskoye som letar efter nya guldgruvetillgångar.

Sedan slås produktionsdelen ihop med amerikanska affärsmannen Preston Haskells ryska guldgruvebolag New Mining Company (NMC).

NMC:s tidigare ägare får efter sammanslagningen 85 procent av den nya, sammanslagna enheten, medan CAG:s ägare får 15 procent.

CAG:s extra bolagsstämma den 22 december godkände förslagen om sammanslagningen av produktionsdelen med NMC, och utdelningen av ägarandelen i Kopylovskoye.

För att dessa affärer skulle kunna genomföras, krävdes att aktieägare med röster motsvarande minst två tredjedelar av rösterna på stämman gav sitt godkännande. Och så blev alltså fallet.

Eftersom gamla CAG ägde 62,5 procent av Kopylovskoye, finns det alltså övriga aktieägare som äger resterande 37,5 procent.

De resterande Kopylovskoye-ägarna är enligt Ranta ”olika finansiella intressen som gått in”, bland annat Ulrika Hagdahl som var med och startade dataprogrambolaget Orc. Hon sitter i Kopylovskoyes styrelse.

I övrigt är det olika privatpersoner som investerat i Kopylovskoye. Det är aktier som har placerats av aktiemäklare.

Under måndagen framkom att Ranta har sålt 1 miljon aktier i CAG den 23 december. Det skriver Nyhetsbyrån Direkt. Han sålde även 2 miljoner optioner i bolaget.

Försäljningarna gjordes enligt Ranta av ”skatteskäl”. Hans aktieinnehav i CAG uppgår därefter till knappt 4,3 miljoner aktier, vilket motsvarar drygt 0,9 procent av CAG före NMC-affären.

Norrmannen Arne Blystad är enligt SIS Ägarservice den enskilt största delägaren i CAG före NMC-affären. Han fyller snart 54 år enligt Wikipedia och har en bakgrund som skeppsredare och investerare.

Med en förmögenhet på över 10 miljarder kronor hamnade han på 9:e-plats på norska tidningen Kapitals lista över Norges rikaste.

Med en ägarandel på 12,5 procent i CAG får Blystad en ägarandel på knappt 8 procent i Kopylovskoye.

Om Kopylovskoye blir värt 1,5 miljarder kronor (200 miljoner dollar) inom 2 år, blir Blystads ägarandel värd nästan 120 miljoner.

Svenska affärsmannen Maths O. Sundqvist är CAG:s näst största delägare i CAG med en ägarandel på 10-11 procent före NMC-affären. Den ägarandel han får i Kopylovskoye blir värd drygt 100 miljoner om hela bolaget blir värt 1,5 miljarder.

Sundqvist har tillsammans med några andra storägare i CAG råkat ut för finansiella problem, och därför var det inte rimligt för CAG att räkna med mer ägarstöd från dessa investerare. Det bidrog till att CAG nu gått vidare med NMC-upplägget med Preston Haskell.

– Vad jag förstår hade tyvärr inte Maths O. Sundqvist och några av de andra storägarna i bolaget möjlighet att hjälpa CAG att stå på egna ben längre.

Gällande de andra ägare som även haft det svårt, så skrev Nyhetsbyrån Direkt den 11 december att ryssen Alexander Merko som även sitter i CAG:s styrelse, var tvungen att lämna över sin ägarandel på nästan 7 procent i CAG, till en rysk bank som säkerhet för ett lån.

Merko kunde inte betala räntan på lånet, och fick därför överlämna aktierna till banken.

Ägandet av Merkos aktier står nu för bankens räkning i bolaget Hawley Holdings namn. Hawley Holding är enligt SIS Ägarservice den 5:e största ägaren i CAG före NMC-affären.

Hawley Holding är enligt Ranta baserat på Cypern, där alla de ryska bankerna enligt honom har bolag registrerade. Hawley Holding har hört av sig till Ranta om CAG.

Rantas ägarandel på knappt 0,6 procent av Kopylovskoye blir värd 8-9 miljoner kronor om bolaget når ett värde på 1,5 miljarder inom två år.

Han var själv med och grundade CAG tillsammans med ryska affärskontakter, och har jobbat med bolaget i fem år nu.

Tidigare var Ranta vd för familjen Lundins investmentbolag Vostok Nafta.

Lundin har många ägarandelar i olje- och gruvbolag, men enligt Ranta har CAG aldrig varit ett projekt inom Lundin-familjen.

Amerikanaren Preston Haskell som nu slår ihop sitt NMC med gamla CAG, är sonson till grundaren av ett av USA:s största byggbolag, Haskell Industries. Det är ett av de största företagen i USA av alla kategorier.

Precis som Ranta själv är Haskell i mellersta 40-årsåldern, och Haskell har bott i Ryssland i 15 år sedan år 1993.

Haskell har med sitt familjeföretag ägnat sig åt fastighetsaffärer i Ryssland. Hans koncern spänner över Ryssland och vissa före detta Sovjetländer. Verksamheten som heter Colliers International, omfattar fastighetsrådgivning och investeringar.

– Uppenbarligen har Haskell tjänat enorma pengar, fast han hade väl en del grundkapital från sin familj också även om han generellt håller en låg profil, säger Ranta.

De senaste åren har Haskell investerat i guldrelaterade projekt i Ryssland, och han har i linje med det formerat guldgrupperingen NMC med fokus på östra Sibirien precis som CAG.

– NMC har samma aktivitet som CAG, men med ett större fokus på att utvinna guld snarare än att leta efter nya guldfyndigheter, säger Ranta.

Samgåendet mellan NMC och CAG presenterades redan i en pressrelease från den 3 november.

– Vi på CAG har egentligen drömt om att bli uppköpta eller att köpa någon annan, men med de utmanande tider vi har nu tror vi att det är ett bra sätt att gratis till aktieägarna dela ut Kopylovskoye AB som vi ser den kanske högsta hävstången i med gamla CAG, och fusionera resten med NMC.

Haskell ägde nästan 75 procent av gamla NMC. Resterande 25 procent ägdes av en rysk geolog och hans familj. De får alltså tillsammans 85 procent av nya sammanslagna NMC/CAG.

Medan gamla CAG har drygt 0,5 miljarder aktier, så får nya NMC/CAG cirka 3,5 miljarder aktier. Med en aktiekurs på 14 öre per aktie innebär det att aktiemarknaden anser bolaget vara värt kring en halv miljard kronor.

Därtill kommer att NMC:s ägare med Haskell i spetsen, får teckningsoptioner med rätt att köpa 0,5 miljard nya aktier i NMC/CAG för 20 öre styck inom 3 år.

Det blir en morot för honom att utveckla bolaget så att aktiekursen överstiger de nivåerna inom 3 år, och om så sker och optionerna utnyttjas ger det bolaget ett kapitaltillskott på 100 miljoner kronor (0,20 kronor gånger 0,5 miljard aktier).

Ranta bekräftar att NMC/CAG kräver mer pengar från ägarna.

– Bolaget kommer nog att behöva kapitaltillskott, säger han och tillägger att Haskell har åtagit sig att (utöver via teckningsoptionerna) garantera en nyemission på 100-125 miljoner kronor i NMC/CAG under år 2009.

Det innebär att aktieägarna kommer att erbjudas möjlighet att tillskjuta detta kapital mot nya aktier i bolaget, men till den del aktieägarna avstår från detta så kommer Haskell att skjuta till resten. Som dominerande ägare i NMC/CAG blir det ändå Haskell som kommer att tillskjuta merparten av kapitaltillskottet i nyemissionen.

– Totala framtida kapitalbehov i NMC/CAG kan jag inte och skall inte prognosticera. I princip hänger kapitalbehov ihop med guldreserver. Ju mer guldreserver som bevisas desto större behov av kapital, säger Ranta.

Efter utdelningen av Kopylovskoye har gamla CAG 14 ton guld i bevisade guldreserver, och NMC har för sin del nästan 10 ton, så nya NMC/CAG får tillsammans 24 ton guld i outvunna guldreserver. Härav har gamla CAG 3 guldfyndigheter där guld utvinns och NMC 2 guldfyndigheter där guld utvinns. En ny relaterad fabrik planeras inom 1-2 år.

År 2009 väntas NMC/CAG utvinna 1 ton guld.

Till och med år 2010 är NMC/CAG:s ambition att vidareutveckla sina guldfyndigheter så att de bevisade guldreserverna kan sägas uppgå till 30 ton.

På Di.se:s börschat ”Börssnack” går diskussionerna heta om CAG, Kopylovskoye och Preston Haskell.

”Har Mr Haskell nån miningbakgrund?”, frågar sig signaturen Night Marcher.

”Har för mig att han varit en frekvent gäst på Café Opera samt festar på yachter med jetset-sfären runt om i Europa. Han verkar även vara en hejare på restauranger och viner, men miningerfarenheten är det nog sämre med”, skriver signaturen.

Night Marcher påpekar att CAG visat stora förluster i år. ”Bolaget går ju med råförlust. Minus 67 miljoner efter 3 kvartal. Om ni inte förstår varför kursen rasat så är ni utom all hjälp.”

Night Marcher får dock mothugg av signaturen Storm84 som replikerar:

”Du är ju inte det minsta påläst. Det finns ju en anledning att de gått minus och att de går från prospektingsföretag till att bli ett mer renodlat produktionsbolag nästa år.”

”Produktionen gick minus väldigt, väldigt lite i år, och då var det ändå viss störning i produktionen samt ett lägre guldpris än nästa år. Det gör att produktionen nästa år kommer generera ett stort överskott.”

”Det kostar ju att investera i anläggningar och de betalar ju inte av sig samma dag. Antar att du var en av de som sålt och kommer ångra dig nästa år :)”