På torsdag startar FN:s Global Compact, en av världens mest kända uppförandekoder, sitt ledarmöte i Genève. Ericssonchefen Carl-Henrik Svanberg och flera andra svenska företag äntrar scenen. Men Amnesty ger skarp kritik.
Svensk glans på FN-toppmöte

Mest läst i kategorin
Mötet sker den 5-6 juli i FN:s europahögkvarter i Genève. I publiken finns gräddan av storföretagsledare, liksom ministrar, kampanjgrupper och internationella organisationer.
Industriföretaget Trelleborg gick med i Global Compact under mars i år. Viktoria Bergman, bolagets kommunikationsdirektör, är en av deltagarna på mötet.
– Det är ett viktigt initiativ för att stödja och höja hållbar utveckling. Vi har själva arbetat systematiskt med en liknande uppförandekod. Jag vill byta erfarenheter och lära av andra, säger hon till Realtid.se.
Även kemikoncernens vd och koncernchef Bo Dankis reser dit. Bolaget investerar 1,6 miljarder kronor i Stenungsund i en anläggning för en ny typ av mjukgörare av plast. Alla produkter ska vara miljöfrämjande.
– Det är högintressant med Global Compact. Vi vill vara med i debatten om etiska regler och riktlinjer för företagen, säger Bo Dankis.
FN:s initiativ med Global Compact föddes som en idé på Tällberg Forum och togs vidare av Kofi Annan, som var gäst där 1996. Det första mötet var i FN:s högkvarter i New York år 2000.
Närmare 4.000 företag över hela världen har förbundit sig att följa tio punkter inom området mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption genom att skriva på FN:s Global Compact. Företagen måste varje år lämna in en rapport om hur de framskrider med sitt arbete.
Men redan innan mötet har brister upptäckts i initiativet, enligt en FN-rapport från i måndags. I rapporten hävdas det att det finns ett stort utrymme för förbättringar för bolagen i att bedöma deras påverkan på bland annat mänskliga rättigheter och att rapportera korruption.
Undersökningen, där 400 företag har medverkat, visar att det finns specifika områden där företagen är extremt bra och andra som ligger långt efter.
Människorättsorganisationen Amnesty International menar att de frivilliga arrangemangen hittills inte har varit så effektiva. Organisationen uttrycker också frustration över att de tio punkterna inte har drivets igenom fullt ut.
– Jag vill säga att vi är mycket bekymrade. Det finns inga analyser med substans, säger Audrey Gaughran på Amnesty till nyhetsbyrån AFP.
Till exempel har flera svenska bolag missat att lämna in viktiga uppgifter i tid till Global Compact. Folksam hade missat med hela nio månader.
Åtminstone ett av bolagen som deltar på Genèvemötet är föremål för undersökning kring korruption. Det är den tyska jätten Siemens som är misstänkt för att ha lagt pengar i en särskild pott, för att komma åt utländska kontrakt.
– Siemens är nu fullständigt berett att överväga dess engagemang i Global Compact och ta det mer seriöst, säger Georg Kell, vd på Global Compact.
Enligt rapporten säger 89 procent av företagen att de har gett de anställda större befogenheter i att utarbeta arbetsvillkoren, mer än 80 procent säger att de har vidtagit åtgärder mot diskriminering, medan 69 procent tillät fackföreningar.
Hälften säger att de har fastställt policy mot barnarbete, medan 38 procent granskar arbetsvillkoren i deras leveranskedja.
När det gäller miljön så säger 43 procent av företagen att de har miljömål i sitt arbete, men högst 29 procent har mål uppsatta för hållbar konsumtion eller produktion.
Lisbeth Kohl hos dagligvarukoncernen Ica har dock förståelse för att inget system är ofelbart med så många olika politiska åsikter.
– Jag tycker nog att Global Compact har skärpt kraven på ökad transparens hos företagen som är med, säger hon till Realtid.se