Svensk bankmodell i fara

Varningen utfärdas inför helgens möte i Basel, Schweiz, där nya bankregler ska klubbas.

Likställs all utlåning när kapitalkrav räknas fram kan svenska banker tvingas att lyfta bort bolånen från sina balansräkningar, befarar af Jochnick.

Det behövs ett ”hävstångsmått” för kapitalkraven på bankerna, enligt ett förslag som dryftas i Basel.

Vad som avses är en form av ett absolut kapitalkrav, framräknat utan att klassificera bankernas utlåning i olika riskklasser, inspirerat av hur det ser ut i USA.

Hårddraget skulle det innebära att ett bolån i Sverige är lika riskfyllt som ett lån till en firma i Ukraina.

Det skulle kunna trycka till svenska banker extra hårt. De har i regel en betydligt större andel bolån i balansräkningen än utländska konkurrenter.

Kerstin af Jochnick tror det kan sluta med avknoppningar eller att bankerna tvingas ”värdepapperisera” bolånen.

– Det är väldigt svårt att få en överblick på vad effekten blir på hela banksystemet innan vi sett hela regelsystemet. Men det är klart, banker driver en affärsmässig verksamhet. Och de kanske måste hitta en billigare finansiering för bolånen än att ha dem i balansräkningen.

Just detta förslag väntas inte bli färdigt på helgens möte i Basel, där Sverige företräds av riksbankschefen Stefan Ingves och Finansinspektionens chef Martin Andersson.

Tillsammans med kollegor från 26 andra länder siktar de på att enas om hårdare krav på ”äkta eget kapital”, likviditet.

En dryg fördubbling av bankernas ”äkta eget kapital”, det vill säga aktier och ackumulerade vinster, ligger i korten. Kanske upp till 6 procent av bankernas riskvägda utlåning, från dagens cirka 2 procent.

Sverige driver en av de hårdaste linjerna på mötet.

Varken analytiker eller bankfolk TT talat med tror att svenska banker får problem att anpassa sig till just dessa krav.

– Det är viktigt att man har en bra reglering, så att man minimerar riskerna för att bankerna får problem i framtiden, säger af Jochnick.