Realtid

Svårt för utländska jurister

Charlotte Tarschys
Charlotte Tarschys är expert på integration och utbildning på fackförbundet Jusek. Hon menar att det är lättare för utländska jurister att få jobb på stora företag än advokatbyråer i Stockholm.
admin
admin
Uppdaterad: 13 okt. 2016Publicerad: 13 okt. 2016

Sonia Goncalves är inte ensam om att inte lyckas få jobb på en svensk advokatbyrå. Det är nästan bara personer med svensk juristexamen, toppbetyg och tingsmeritering som har en chans.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Spela klippet
Realtid TV

Svenska kronan tappar – till och med mot Ukrainas valuta

29 nov. 2024

Igår berättade Realtid Karriär om Sonia Goncalves från Portugal. Trots mycket goda meriter har hon inte lyckats få in en fot i juristbranschen i Stockholm.

Jag ringer upp fackförbundet Jusek för att få mer information om situationen för utländska jurister. Det visar sig att Sonia Goncalves knappast är ensam.

– Jag känner väl igen berättelsen om en kärleksinvandrad akademiker som har svårt att få jobb, säger Charlotte Tarschys, expert på integration och utbildning.

Hon förklarar att för just jurister är det extra klurigt eftersom den kunskap man har med sig till Sverige i hög grad är nationsspecifik.

– Tyvärr saknas möjligheten att läsa en intensivkurs för att bli godkänd advokat som Sonia gjorde i Macao.

För att kunna jobba som advokat med svensk rätt måste man helt enkelt läsa in en hel svensk juristutbildning. Tidigare fanns en kompletterande intensivutbildning på två år för utländska jurister.

– Den har tyvärr lagts ner, men vi driver på hårt för att den ska återuppstå igen.

Vill man som i Sonia Goncalves fall jobba med internationell juridik, är läget lite annorlunda.

ANNONS

– Men också det är svårt, för svenska advokatbyråer tar nästan bara in 25-åringar från universitetet. Även jurister med svensk examen som inte har toppbetyg och är tingsmeriterade har svårt att komma in i byråvärlden. Det tycker vi naturligtvis är väldigt tråkigt, säger Charlotte Tarschys.

Hon nämner att många byråer även vill att man på sikt ska bli svensk advokat, och det kräver bland annat en svensk jur.kand. eller juristexamen.

– Det kan också vara ett skäl till att det är svårare att söka jobb just på advokatbyrå.

För att öka chansen till anställning tipsar hon utländska jurister om att se till att få sin examen översatt till svenska.

– Det kan Universitets- och högskolerådet hjälpa till med (UHR påtalar den 18/10 till Realtid Karriär att de inte översätter, däremot bedömer utländska examina. Reds anm). Språket är också oerhört viktigt. För att bli bättre på det finns en utbildning i yrkesinriktad svenska för ekonomer och jurister som vi samarbetar med.

Precis som Sonia Goncalves själv är inne på bekräftar Charlotte Tarschys att nätverk spelar stor roll för att få jobb.

– 7 av 10 jobb förmedlas via kontakter, och det missgynnar akademiker från utlandet.

För att hjälpa till med detta har Jusek startat ett mentorskapsprogram där till exempel etablerade advokater knyts ihop med invandrade kollegor.

ANNONS

– Vi tror att det är våra medlemmar i branschen som bäst kan guida i olika frågor.

Programmet, som startade 2010, har haft 600 deltagare hittills och blivit väldigt framgångsrikt.

– Många tycker att de har nytta av mentorskapet. De har till exempel fått en svensk referensperson och hjälp med praktikplats. Det är oerhört mycket lättare när man har en referensperson som man känner, slår hon fast.

För att vidga sitt nätverk tipsar Charlotte Tarschys även om till exempel Yrkesdörren – där invandrare kan äta lunch med svenskar som har samma yrke. Jobbsprånget är ett annat tips. Det är ett praktikprogram som kan vara en väg till jobb.

Trots detta är det som sagt inte lätt. Enligt en rapport från OECD är Sverige ett av tre länder i västvärlden där man straffas mest för att man har utländsk examen.

– Det är otroligt tråkigt att det ser ut så. Vad det beror på kan jag inte svara på.

Handlar det om misstänksamhet? Diskriminering? Rasism?

– Det finns forskning som visar att sökande med utländska namn som har likvärdiga kvalifikationer inte har samma chans att komma till intervju. Så ja, det finns diskriminering. Men i väldigt hög grad är det inte aktiv diskriminering. Istället handlar det om vänskapsrekrytering.

ANNONS

– Det är alltså inte så att man inte väljer att anställa någon med utländsk bakgrund, utan man tar någon man känner. Det vanligaste är helt enkelt att man väljer den enklaste vägen.

Resultatet, menar Charlotte Tarschys, är att Sverige förlorar kompetens och de individer som drabbas inte kan leva det liv de har tänkt sig.

– Jag skulle ändå vilja säga slutligen att som jurist finns det lättare vägar än att söka till advokatbyråer. Fler utländska jurister får jobb på stora internationella företags huvudkontor i Stockholm. Där har man behov av till exempel kompetens inom internationell rätt. Det kan vi se bland dem vi träffar som fått jobb. Ett tips är även att vända sig till företag som till exempel Swedbank, som vill anställa utländska akademiker. Där är är det lättare, säger hon.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Spela klippet

Så bygger man boenden för livets senare kapitel

Med en fördubbling av antalet personer över 80 år inom bara några år växer pressen på framtidens äldreboenden. Samtidigt brottas fastighetsbranschen med många utmaningar. Omsorgsfastigheter, som främst omfattar äldreboenden och trygghetsbostäder, spelar en allt viktigare roll i vårt samhälle. Sveriges befolkning blir äldre och i en väldigt stor omfattning. Inom bara några år kommer antalet […]