Superb italiensk lunch

Testföraren Moreno Conti väntade länge och tålmodigt på att lämna över Realtid.se-reportern till henne.

– Var är hon? frågade han sig flera gånger och avvek till slut efter 10-15 minuter utan att hon kommit.

– Nu har jag gjort mitt jobb. Tack för idag, sa han och skakade hand, gick ut till Lamborghinin igen och körde iväg ut från Lamborghini-området och åt höger.

Till slut kom pr-kvinnan då klockan börjat närma sig 14 på onsdagen, och stegen styrdes mot personalmatsalen.

Det var ungefär som en stor, äldre skolmatsal men det luktade gott. I ett separat rum var det lite finare dukat med tygdukar och tygservetter. Det var tydligen till för cheferna och representation.

Realtid.se-reportern hade fått order från sin chef om att anteckna allt om lunchen inklusive vilka viner det bjöds på. Men något vin blev det inte.

Stämmer det inte att italienare dricker vin även till lunch?

– Det kan vara så, men inte här hos oss eftersom det är så många som ska köra bil i jobbet, sa pr-kvinnan.

En hårt sminkad mindre kvinna i 50-årsåldern med förkläde kom med maten, som först bestod av ett större fat med utlagda skinkskivor och i mitten mindre ostbitar av någon starkare lite smulig hårdost.

Sedan kom ett fat med tunna pizzaskivor som bara verkade ha tomat och ost på sig. De var goda fast lite hårda.

Men det allra godaste var några andra skivor på samma fat som såg ut som tunna, tunna pizzaskivor med fyllning av smält ost och varm ruccola-sallad.

– Ska ni inte ha lite pasta också? tyckte serveringsdamen och kom efter ett tag tillbaka med sopptallrikar med pasta i.

På spaghettin var det små gröna salladsbitar eller vad det nu var, och olja. Det var ganska tjocka spaghettistrån, och de var perfekt kokade så att de gav bra med tuggmotstånd.

Realtid.se-reportern meddelade pr-kvinnan att vi äter mycket italiensk mat i Sverige, men att den är mycket godare i Italien.

Något foto på delikatesserna fick Realtid.se inte ta.

– Det är fotoförbud i lunchmatsalen, sa pr-kvinnan.

Under lunchkonversationen framkom att hon studerat en del svenska, och läst alla Astrid Lindgren-böcker. Bäst gillade hon ”Saltkråkan”.

Hon frågade även Realtid.se efter vilka svenska biltidningar det finns, för enligt pr-kvinnans egna efterforskningar hade det inte skrivits så mycket om Lamborghini i Sverige på sistone.

Den enda svenska tidning som enligt henne skrivit om Lamborghini nyligen, var den svenska versionen av tyska biltidningen Auto, Motor & Sport.

Det framkom även att Lamborghinis vd, tysken Stephan Winkelmann, inte alls bara fått sitt jobb automatiskt som tysk representant för ägaren Volkswagen/Audi.

Pr-kvinnan insisterade att han har bott så länge i Italien, att han i praktiken är en italienare.

– Han har framför allt bott i Rom, och pratar till och med med den dialekt av italienska som romarna pratar. Det är ingen som märker att han inte är från Italien.

Vid ankomsten till lunchmatsalen satt det i den lyxigare avdelningen en herre i 50-55-årsåldern med lite gråsprängt hår och avslutade lunchen med två damer. Eftersom han inte såg riktigt italiensk ut kunde man tro att det var Winkelmann.