Strejker och protester i Grekland

Radiotekniker inledde en tvådygnsstrejk vilket ledde till att nyhetssändningar uteblev. Även lärare meddelade att de tänkte strejka i protest mot den ekonomiska krisen.

Utanför finansdepartementet samlades missnöjda människor som sökt jobb i den offentliga sektorn.

En storstrejk har utlysts till den 5 maj, i protest mot de nedskärningar som genomförs för att få bukt med det galopperande budgetunderskottet.

Samtidigt kommer besked om att euroländerna ska hålla ett toppmöte om skuldkrisen i Grekland, säger EU:s permanente ordförande Herman Van Rompuy.

Mötet mellan de 16 euroländernas ledare hålls sannolikt den 10 maj, enligt Van Rompuy, som befann sig i Tokyo, rapporterar AFP.

Nya tecken på en allt värre skuldkris i Grekland fick börserna att falla i Asien. Även börsen i Aten fortsatte nedåt när handeln inleddes.

Grekiska finansmyndigheter har förbjudit så kallade blankningsaffärer på börsen. Det innebär att investerare inte får låna aktier i syfte att spekulera i kursfall, en strategi som kan vara synnerligen lönsam i tider av börsoro.

En reguljär blankningsaffär bygger på att man lånar en aktie för att omgående sälja den. När det sedan är dags att lämna tillbaka aktien till ägaren köper spekulanten tillbaka samma aktie till rådande marknadspris. Denna typ av verksamhet fungerar ofta som en hävstång i orostider, då den förstärker kursrörelserna både upp och ned.

Dagens blankningsförbud i Aten kommer sedan börsen i Aten rasade med 6 procent i går, med branschindex för banksektorn på —9 procent.

Internationella valutafonden (IMF) överväger att öka sin del av nödlånen till Grekland från 15 miljarder euro till 25 miljarder euro, rapporterar Financial Times.

Totalt har Grekland fått löften om nödlån på 45 miljarder euro, från IMF och euroländerna. Nu förs dock samtal om att öka IMF:s insats så att den totala summan skulle bli 55 miljarder euro, enligt tidningen som citerar källor i Washington och Aten.

I går gav kreditvärderingsinstitutet Standard and Poor’s Greklands kreditbetyg till skräpstatus. I dag fortsatte räntegapet mellan grekiska och tyska statsobligationer att gå isär på beskedet.

Vid 10-tiden låg räntan på grekiska statspapper med tioårig löptid drygt 6,60 procentenheter över tyska statspapper med samma löptid. För tvååriga obligationer uppgick räntegapet till över 20 procentenheter.

– Tiden börjar rinna ut och det här börjar kosta mycket nu. Marknaden är osäker och det föder i sig osäkerhet. Det är en ond cirkel vi lever i just nu, säger Dag Müller, teknisk analytiker på SEB.

– Det är ett fruktansvärt utbud på grekiska obligationer och det är ingen efterfrågan. Alla vill sälja, ingen vill köpa. Och den obalans som fått räntegapet att öka från 0,30 till 6,60 procentenheter är fortfarande kvar. Och någon vändning är inte i sikte. Det är som jag ser det större sannolikhet att det går isär ytterligare innan det går ihop, tillägger han.