Stora variationer i Eurosox-beredskap

Fastighetsbolaget Fabege är börsnoterat på Stockholmsbörsen OMX, men informationschef Mats Berg frågar sig vad Eurosox innebär rent konkret.

– Det här verkar bara vara något som en konsult vill skaffa sysselsättning med förmodar jag, säger han.

Berg pekar på att det redan införts en massa nya regler för exempelvis hur information ska kommuniceras. Han hänvisar till finanschefen och revisorer om Eurosox mer handlar om bokföringsregler och sådant.

Berg anger att Fabege redan följer den så kallade ”koden” med särskilda regler som börsbolag ska följa.

– Eurosox kanske handlar om att även mindre börsbolag måste följa dessa regler? frågar han sig.

Berg läser igenom en artikel om Eurosox i Metro Teknik, som handlar om att Eurosox är nya regler som kommer att införas vid halvårsskiftet och alla börsbolag måste följa. Reglerna följer den amerikanska lagen Sarbanes-Oxley, vars syfte är att upprätta olika kontrollrutiner inom företag för att undvika företagskrascher som för amerikanska energibolaget Enron häromåret.

I artikeln anges att Eurosox därmed innebär konsekvenser för hur företagen arrangerar sina datasystem och säkerheten kring det.

Beredskapen hos de svenska börsbolagen anges vara låg inför halvårsskiftet då de nya reglerna ska träda ikraft.

– Artikeln i Metro Teknik gör inte någon klokare. Jag tycker inte det. Det måste vara någon som har förvirrat till resonemanget. De här reglerna finns redan, säger Berg.

Han återkommer senare efter samtal med Fabeges finanschef.

– Jag har nu fått reda på att Eurosox är något vi håller på att se på, och vi har en dialog med våra revisorer om detta också, säger Berg men tror inte att hela saken är så komplicerad som personen i Metroartikeln gör gällande.

– Jag tycker att han överdriver själva problemet, säger Berg.

Fabege får medhåll av svensk-schweiziska jättekoncernen ABB som gör utrustning till elnät.

– Vi har redan infört sådana här regler. Detta är ingen aktuell fråga för oss nu, säger ABB:s talesman Wolfram Eberhardt från Schweiz där ABB har sitt huvudkontor.

– Det gjorde vi för några år sedan, säg för 2-3 år sedan, genom hela organisationen. Regelföljandet är uppe och igång med interna processer som vi följer, säger han.

Det Eberhardt hänvisar till är dock enligt honom själv de amerikanska reglerna Sarbanes-Oxley. Han har aldrig hört talas om Eurosox.

– För att vara helt ärlig så känner jag inte till begreppet Eurosox.

Sarbanes-Oxley kan han dock redogöra för.

– Det är många processer man måste ha igång inom företaget för att följa Sarbanes-Oxley, säger Eberhardt och anger att de har att göra med att klargöra att företagets bokföring är under kontroll, hur rapporteringsstrukturer ser ut, och att man enkelt kan få klar och tydlig information för att säkerställa att alla regler följs.

– Detta är huvudsakligen ett område för revisorer och finansavdelningen, säger han och anger att ABB självt fått nytta av detta.

– På ett sätt förbättrar det kontrollen över företag av en viss storlek. ABB är ett väldigt decentraliserat företag, så visst har reglerna bidragit till att förbättra våra egna processer, säger Eberhardt.

Orsaken till att ABB införde reglerna så tidigt, är att ABB-aktien är börsnoterad i bland annat USA, så det är ett krav för att vara noterad där.

Beredskapen hos börsnoterade medicinteknikföretaget Getinge verkar vara obefintlig, åtminstone hos vd Johan Malmquist.

– Det här verkar snarare vara en fråga för vår investerarkontakt Åsa Wennerberg. Jag är inte rätt person att prata om detta, säger han.

Ingela Carlsson är nytillträdd informationschef för börsnoterade skogsbolaget Holmen, och har inte hört talas om Eurosox.

– Jag har precis börjat på Holmen, så jag har inte läst på. Jag måste kolla med vår finanschef. Han kan säkert svara bättre, säger hon.

Carlsson hör av sig senare med mer information.

– Eurosox är en europeisk variant eller utveckling av de motsvarande amerikanska börsreglerna. Vår finanschef känner till diskussionen, berättar hon.

Carlsson klargör att Holmen följer vid varje tillfälle de regler som gäller.

– Men för tillfället har vi inte anpassat oss till Eurosox. Det är en diskussion som förs om att ha en motsvarighet i Europa till de amerikanska reglerna, säger hon.

– Än så länge är det bara en diskussion som förs, och vi följer diskussionen.

Carlsson själv har gått en utbildning hos OMX-börsen om regler för börsnoterade bolag, och en viss skärpning kommer att ske i börsbolagens noteringsavtal med börsen från 1 juli.

– De skärpningarna kommer Holmen naturligtvis att följa, säger hon.

Småspararnas intresseorganisation Aktiespararna bjuder enligt Carlsson in börsbolag till utbildning om Eurosox.

– Så vi är naturligtvis medvetna om och förberedda på det som kommer ut, säger hon.

Börsen Nordic Growth Market NGM:s chefsjurist Angelica Olsson ger också blandade reaktioner.

– Jag känner inte riktigt till Eurosox, men det finns ju de så kallade ”Sox-reglerna” i USA, säger hon där Sox är förkortningen som används i folkmun av Sarbanes-Oxley.

Olsson konstaterar dock att reglerna i Europa rör sig i riktning mot Sox genom lagstiftning via EU-direktiv. Det handlar exempelvis om att börsbolag måste inrätta särskilda revisionsutskott i år.

Till detta hör även den svenska bolagsstyrningskoden som införs genom ”självreglering” där berörda tillsammans i en kommitté fastställt hur den koden ska se ut.

Det finns både regler via lagar och bolagsstyrningskod.

– Vi har en roll i båda dessa regelverk att övervaka att de börsbolag som är noterade på NGM följer dem, säger Olsson.

För det första måste börsbolag på NGM enligt Olsson följa alla lagar enligt noteringsavtalet. NGM har en roll där att kolla att så sker, framför allt vad gäller börsspecifika lagar.

NGM har även beslutat att börsbolag på NGM-börsen ska följa bolagsstyrningskoden.

– Hittills har koden bara varit obligatorisk för de största börsbolagen, berättar Olsson. De största börsbolagen är de med ett totalt marknadsvärde på börsen på minst 3 miljarder kronor.

Från och med halvårsskiftet har både Stockholmsbörsen och NGM-börsen beslutat att koden även ska omfatta mindre börsbolag. Där har NGM en roll att övervaka börsbolagen vad gäller det.

Den koden har arbetats fram gemensamt i en arbetsgrupp med representanter för börserna, börsbolagen och andra.

Det fanns en bolagsstyrningskod tidigare, men den har nu förenklats i en ny kod som träder i kraft vid halvårsskiftet.

En särskild hemsida finns om koden på www.bolagsstyrning.se.

NGM-börsen har 47 börsnoterade bolag. Därutöver har NGM en inofficiell så kallad ”MTF-lista” (Multilateral Trading Facility) med 31 bolag, men de omfattas inte av de nya reglerna. Inte heller Stockholmsbörsens lista ”First north” omfattas.

Men de 47 NGM-noterade bolagen omfattas fullt ut.

– Vi anser det är god sed att följa koden. Det innebär att bolag som är börsnoterade på NGM enligt börsavtalet ska följa koden, och vi kommer att övervaka att bolagen följer koden, säger Olsson.

Bolag som inte följer koden drabbas av samma åtgärder som vid andra regelbrott på NGM. Det innebär att NGM i så fall kan säga till bolagen, varna, utbilda, ta ut straffavgift, och avnotera bolag.

Vid allvarliga brott har NGM en särskild disciplinnämnd som tar ställning till vilka åtgärder som ska vidtas. Annars kan NGM helt enkelt ringa börsbolaget och tala med ansvariga, eller skicka brev. NGM kan även föreslå utbildning inom aktuellt område om det behövs.

– Samtidigt är koden speciell. Börsbolagen behöver inte följa koden om de förklarar varför de inte följer den. Däremot bolag som säger att de följer koden fast inte gör det, kan drabbas av påföljder, säger Olsson.

Koden berör hur styrelseledamöter i börsbolag ska utses genom den så kallade ”valberedningens” arbete. Koden berör även hur styrelsen ska se ut.

Börsbolagen ska avrapportera arbetet enligt koden i årsredovisningen i en särskild ”bolagsstyrningsrapport”.

Inget börsbolag på NGM har ett börsvärde på minst 3 miljarder kronor, så inga NGM-bolag har än så länge behövt följa koden.

Men det finns ändå några som har börjat göra det; exempelvis Panaxia, Panalarm, SBC och Obducat.

NGM har så gott det varit möjligt informerat NGM-bolagen om den nya koden via nyhetsbrev om att ändringar i noteringsavtalet är på gång.

– Vi har haft en dialog med börsbolagen på NGM om den nya koden. Vi bedömer att de är medvetna om den, säger Olsson.

Både brev har skickats från NGM om detta, och samtal har förts med bolagen.

Koden kan skilja sig åt mellan EU-länder vad gäller omfattning och detaljnivå.

Men syftet är ändå detsamma; att utgöra ett instrument för aktieägarna att känna att det råder god ordning och reda i börsbolagen, och klara fastlagda beslut om vem som bestämmer vad.

– Men att det skulle omfatta it-säkerhet som det står i artikeln i Metro Teknik, det är obekant för mig, säger Olsson.

Hon gissar att den formuleringen kan komma från att de amerikanska Sox-reglerna har att göra med interna kontrollsystem för samtliga processer, att man ska följa upp risker och kontrollera.

– Datasystem kan hjälpa till att hantera risker, men förstås även utgöra risker i sig. Det kan vara så kopplingen är, säger Olsson.

Hon konstaterar att NGM självt har ett datorbaserat system för aktiehandeln som kräver hantering av en stor mängd risker.

– Att it-säkerheten kom upp i anslutning till detta kan ha att göra med att det är en del av en generell intern kontroll, och inte att det finns en bestämd regel som har med it-system att göra, säger Olsson.

Sammantaget anser hon att beredskapen inför införandet av den nya koden är hög hos NGM-bolagen, även om en del bolag inväntat den nya versionen av koden som presenterades i förra veckan.

Ian Hammar

[email protected]

08-545 87 151