Stora problem med EU-fördraget

– Vi har flera svåra frågor kvar att lösa före toppmötet, sade den tyska förbundskanslern Angela Merkel efter en träff med Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker på söndagen skriver nyhetsbyrån Reuters.

Hon konstaterade att kraven från Polen, som vill att den polska rösten ska väga tyngre i EU:s beslutssystem, är lika hårda som tidigare. Polen anser att Tyskland och Frankrike röster väger alldeles för tungt enligt det system som föreslagits, men som en tidigare polsk regering 2004 sade ja till.

En taxiresa bort höll EU:s utrikesministrar möte, för att sortera ut ståndpunkterna inför slutbataljen på toppmötet, om hur det fallna förslaget till EU-konstitution ska arrangeras om, så att det kan accepteras i alla 27 medlemsländerna.

– Polen är riktigt tufft men ingen talade om veto, sade EU-minister Cecilia Malmström (fp) när mötet avslutades strax före midnatt.

Polens utrikesminister Anna Fotyga tog en halvtimme av det drygt tre timmar långa mötet i anspråk för att slå fast den polska linjen igen. Efteråt sade hon, till journalister, att Polen inte kan acceptera systemet för röstfördelning.

Konstitutionen, som röstades ned av franska och nederländska väljare i folkomröstningar 2005, ska bland annat ge EU en ordförande vald på flera år och en utrikesminister för att stärka EU i framförallt utrikespolitiken. Majoritetsbesluten ska bli fler, vilket innebär att enskilda länder får svårare att stoppa förslag de inte gillar.

Stadgan för grundläggande rättigheter ska, var det tänkt, göras till en del av EU:s ”grundlag”, eller fördrag och ge medborgarna en möjlighet att ställa EU-länder och institutioner inför EU:s domstol.

Arton länder, samt Sverige, vill behålla så mycket som möjligt av det som fanns i konstitutionen. Frankrike har talat mycket för ett förenklat, bantat fördrag som kan tas utan folkomröstningar.

Polen, Tjeckien, Storbritannien och Nederländerna vill ha stora ändringar.

Nederländerna vill att de nationella parlamenten, som den svenska riksdagen, ska ges rätt att stoppa förslag från EU-kommissionen. Det gillar inte kommissionen.

– Att dela ut gula kort kan vara ok, men ger man de nationella parlamenten vetorätt så rubbar man balansen inom EU, sade kommissionens vice ordförande Margot Wallström till TT på väg in till mötet i Luxemburg.

Ett system där nationella parlament kan lägga veto skulle kunna kasta nytt grus i EU:s beslutsmaskineri, fruktar kommissionen som i dag har närapå ensamrätt att lägga förslag till lagar i EU.

Inte heller Sverige vill ge riksdagen och dess motsvarigheter rätt att stoppa EU-förslag.

– Vi vill inte ha det röda kortet, det rubbar balansen, säger Cecilia Malmström.