Stockholm går mot strömmen. Hälften av Stockholms fastigheter är i dag bostadsrätter. Men inte i Göteborg och Malmö ökar inte ombildningarna i samma takt.
Stor värdeskillnad ökar ombildningarna
Helene Rothstein
På fem år, mellan 2004 och 2009 har 757 fastigheter ombildningats till bostadsrätter skett i Stockholm kommun.
Det tål att jämföras med 277 stycken i Göteborg, samt 209 i Malmö.
Björn Isaksson på branschorganisationen Sveriges bostadsrättsbildare förklarar skillnaden mellan storstäderna:
– Vi har en större värdeskillnad mellan hyreshus och vad bostadsrätter är värda i Stockholm.
Enligt branschorganisationens statistik är hyreslägenheter i Stockholm i genomsnitt värda 25.000 kronor kvadratmetern medan bostadsrätterna är värda 50.000 kronor kvadratmetern.
– Det här betyder att säljarna och köparna hittar alltid varandra på vägen. 90 procent av alla bostadshyreshus som säljs i Stockholm köps av bostadsrättsföreningar.
I Stockholm har ombildningar även ökat markant de senaste tre åren.
År 2007 var det 106 stycken fastigheter som ombildades, 2008: 157 stycken och i fjol 196 stycken ombildningar.
Det är långt före de andra topporterna på ombildningslistan: Göteborg, Malmö och Helsingborg där antalet årliga ombildningar till bostadsrätt har minskat.
År 2005 hade till exempel Stockholm 104 ombildningar men i fjol var siffran uppe i 196 stycken.
Det tål att jämföras med Göteborg som för fem år sedan hade 77 stycken ombildningar i kommunen, en siffra som i fjol låg på 31 ombildningar.
Liknande trend ser vi i Malmö: År 2005 hade kommunen sammanlagt 51 ombildningar men i fjol hade antalet ombildningar till bostadsrätt minskat till 30 stycken.
Var det något som du blev förvånad över när ni tog fram siffrorna?
– Att vi hade kommit så pass långt i Stockholm. Nu har vi 50 procent hyresrätter och 50 procent bostadsrätter i Stockholms kommun.
Men frågan om ombildningar har väckt en stor politisk debatt. De rödgröna partierna har kommit med ett förslag om att införa regeln att 75 procent av hyresgästerna måste säga ja till ombildning för att detta ska ske.
– Det är inte 75 procent av de röstande utan av alla i fastigheten. De som inte är med och röstar, röstar med automatik nej till förslaget. Det är ju lite konstig när man tänker på andra demokratiska regler. Normalt får man skylla sig själv om man inte deltar i ett val, säger Björn Isaksson.
Han berättar att i genomsnitt är det 80 procent av de boende i innerstäderna som röstar ja till ombildning. I förorterna är det inte lika många.
Men vad säger du till dem som inte har råd att köpa en bostadsrätt?
– Alla får ju ett erbjudande om hundra procent lånefinansiering men sen finns ju den sorgliga biten att alla inte är kreditvärdiga för att få det här lånet.
– Men de hamnar ju inte i en sämre situation. De har ju kvar sin hyresrätt och det är samma hyreslagstiftning som gäller för en bostadsrättsförening.
Finns det en garanti för att de får det lika bra?
– Ja, ja det är svensk lag. Det finns ingen statistik hos hyresnämnden som säger att en bostadsrättsförening är en sämre hyresvärd.
Helene Rothstein Sylvesten
Sara Johansson
redaktionen@realtid.se
