Stödköp av lettiska lats

Men trycket mot valutan fortsatte på måndagen.

Förra veckans nedgång för lats förklaras dels av att det framkommit att banker i Lettland behöver mer kapitaltillskott för att klara stora kreditförluster. Samtidigt påverkas valutamarknaden av den osäkerhet som råder kring Lettlands statsbudget och framtida nödlån.

När valutahandeln drog igång på måndagen låg den lettiska valutan på 0:7088 lats per euro, vilket är nära botten för vad centralbanken tillåter innan man köper lats för att hålla kursen stabil mot euron.

Centralbanken i Riga köper per automatik lats så snart valutan sjunker till 0:7098 lats per euro.

Banken tillåter att lats rör sig en procent mot euron kring kursen 0:7028 lats per euro. Valutapolitiken syftar till att öppna dörren för att införa euron i Lettland.

Den har kritiserats av många ekonomer för att den medför en för stor påfrestning för ekonomin, som sedan finanskrisen i höstas genomgår en djup recession.

Lettlands finansmarknad domineras liksom Estlands och Litauens av de nordiska storbankerna med SEB och Swedbank i täten. De svenska storbankernas utlåning i Baltikum, merparten i euro-lån, ligger på över 400 miljarder kronor.

Lettlands bruttonationalprodukt (BNP) beräknas falla med 18 procent i år och landets regering har sedan slutet av 2008 delvis hållit sig över vattenytan med hjälp av nödlån från EU, IMF och Sverige på totalt 7,5 miljarder euro (cirka 78 miljarder kronor).

Med nödlånen, som betalas ut portionsvis under drygt två år, följer villkor som inneburit att regeringen i Riga tvingats besluta om kraftiga neddragningar i budgeten, sänkta löner för offentliganställda, höjda skatter och nedläggningar av skolor och sjukhus.

Ett budgetförslag för 2010 väntas överlämnas till parlamentet i Riga de närmaste dagarna.