Stockholm upp 5,5 procent

Efter regn kommer sol. Måndagens ras på Stockholmsbörsen, det största sedan terrorattackerna den 11 september 2001, vändes på i dag till rena kursrallyt. Vid stängning hade börsens huvudindex stigit med hela 5,5 procent. Det var energi och råvaror, de branscher som fått mest stryk under de senaste veckorna, som gick i bräschen för uppgången.

Men jämfört med för två veckor sedan ligger kurserna fortfarande nära 11 procent lägre. Och analytikerna vill inte lova att botten är nådd bara för att börsen stiger kraftigt under en enskild dag.

– Det går inte att säga. Kursrörelserna från dag till dag är alltid stokastiska så att säga, det är slumpvis, säger Martin Guri, analyschef på bankkoncernen SEB.

Men det här är en återhämtning av den kraftiga nedgången, och det är väldigt många analyshus och rådgivare som kommer ut med starka köprekommendationer i dag.

Oavsett vart börsen är på väg – det gäller för placerarna att hålla i hatten. Liksom flertalet kolleger räknar Martin Guri med kraftig volatilitet, det vill säga svajig kursutveckling, på Stockholmsbörsen framöver. Men hans syn på börsen är i grunden positiv, trots de senaste veckornas ras.

– Världen ser faktiskt likadan ut som för två veckor sedan. Har man pengarna på kontot så är det väl bra läge att köpa.

Och även om resan nedåt fortsätter kan det föra en del gott med sig, i alla fall ur de belånade hushållens perspektiv. De långa marknadsräntorna har pressats ned rejält sedan börsraset inleddes. Orsaken är att många placerare sålt aktier och flytt till säkrare, räntebärande statspapper.

Nedgången gör att bolåneföretagens långfristiga upplåning blir billigare. Det ger i sin tur företagen utrymme att sänka de bundna boräntorna.

– Det har ju fallit under hela börsnedgången, så det är mycket troligt att en sänkning av boräntorna kommer. Men när, det vet jag inte, säger Barbro Wickman-Parak, chefekonom på det statliga bolåneföretaget SBAB.

Det var rädsla för tilltagande inflation i USA, och därmed ytterligare räntehöjningar i världens största ekonomi, som utlöste börsraset.

Ironiskt nog kan raset, om det fortsätter, i förlängningen leda till att Riksbanken inte kan höja den svenska styrräntan i den takt marknaden räknat med hittills. Det skulle leda till att även de rörliga boräntorna påverkas.

– Det här innebär att det finns risk för att vi inte får den starka konjunktur som vi räknat med. Och då är det klart att centralbankerna bör anpassa sin politik till den nya informationen, säger Wickman-Parak.

Hon tror dock fortfarande på en räntehöjning vid det penningpolitiska mötet i juni.

– Men säg att fallet fortsätter ytterligare under sommaren, då kanske Riksbanken får tänka till om hur snabbt de ska gå upp med räntan.

TT