Stockholm Corp i bråk med Paynova

– Vi är lite oense helt enkelt om vad respektive part har tillfört och inte tillfört, och hur ersättningarna skulle betalas, säger Paynovas vd Simon Thaning.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

– Det finns en liten kontraktsfråga där – en diskussion kring hur kontraktet såg ut.

Tvisten ska nu lösas hos Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut under år 2010, enligt vad Paynova skriver i sin senaste resultatrapport.

– Jag utgår ifrån att det kommer att ske under 2010 precis som det står, säger Thaning.

Emissionen som genomfördes i våras, tillförde Paynova drygt 20 miljoner kronor efter emissionskostnader.

Fakturan på 2,5 miljoner kronor avser specifikt en ”success fee” som Stockholm Corporate Finance anser sig ha rätt till i samband med emissionen.

I Paynovas resultatrapport stod inget om att det var med Stockholm Corporate Finance tvisten gällde.

– Men det är känt i och för sig, säger Paynovas styrelseordförande Björn Wahlgren.

– Det är bara att titta på vårt prospekt om nyemissionen.

– Nu är tvisten här föremål för skiljedom, och vi har upplyst om det i vår resultatrapport såsom vi anser att börsreglerna kräver.

Har ni betalat de 2,5 miljoner kronorna till Stockholm Corporate Finance?

– Det är väl inte sannolikt att man gör om man tvistar om beloppet.

Enligt vad Realtid.se erfar är ett datum satt till den 18 januari för då skiljenämnden ska avgöra tvisten.

Paynova har valt advokatfirman Ramberg som sin företrädare, medan Stockholm Corporate Finance har valt Erik Nerep som är juridikprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Paynova har under sin tid gjort 35 nyemissioner med företrädesrätt för befintliga aktieägare att teckna nya aktier.

Det är ett svaghetstecken att ett bolag har varit tvunget att be om kapitaltillskott från ägarna så många gånger.

Men enligt Thaning är planen nu att Paynova ska kunna stå på egna ben utan ytterligare kapitaltillskott – om det inte dyker upp något specifikt projekt med goda möjligheter som gör att det ändå kan vara värt att be ägarna om pengar.

Även den senaste emissionen var en sådan ”företrädes-emission” riktad mot de befintliga aktieägarna.

Det handlade alltså inte om en ”riktad” nyemission till utomstående investerare, och att Stockholm Corporate Finance i samband med det skulle ha fått ersättning för att hitta sådana utomstående investerare.

Däremot så
garanterades hela emissionsbeloppet på 28 miljoner kronor (före emissionskostnader) av olika parter, det vill säga om hela emissionsbeloppet inte kom in så arrangerades ett ”garanti-konsortium” av parter som åtog sig att betala in resterande del.

Under finanskrisen då börsklimatet var dåligt och det var svårt för börsnoterade bolag att få in pengar, låg ersättningsnivån för denna typ av emissionsgarantier på upp till cirka 10 procent av det garanterade emissionsbeloppet.

Då kan man ju undra varför Paynova inte vill betala fakturan?

– Ja, det kan man undra, säger en källa från Stockholm Corporate Finance.

– Jag har inte någonsin varit med om något liknande, men man upphör väl aldrig att förvånas så länge man lever, säger källan.

Vad är du förvånad över?

– Att det har blivit en tvist av detta.

Brukar ni generellt vara noggranna med att den klient ni har uppdrag för är insatt i era kontraktsvillkor?

– Generellt är det klart att vi är det.

Kan det vara där det har brustit här?

– Det vill jag inte kommentera eftersom hela tvisten nu ska avgöras i skiljenämnd.

Varför valde ni juridikprofessorn Erik Nerep som er företrädare? Har ni anlitat honom tidigare?

– Nej, vi har aldrig varit i en sådan här situation tidigare.

Ni har aldrig haft en tvist med en kund förut?

– Nej.

Simon Thaning kom till Paynova i september 2008 och började då som sälj- och marknadschef.

I maj utsågs han till vd på bolagets bolagsstämma.

– Jag tycker att det går bra för Paynova, säger han.

– Det har varit en väldigt spännande tid.

Paynovas affärsidé är en betalningslösning för kunder som har en hemsida på internet där man kan köpa saker.

Paynova är helhetsleverantör och kan hjälpa kunderna med allt som behövs för att kundernas kunder ska kunna betala för att köpa saker på den aktuella hemsidan.

Vid ett strategiskifte nyligen valdes att lägga om rodret till att fokusera på stora kunder, i stället för många små.

Bland kunderna finns SJ och Teknikmagasinet.

I sin senaste resultatrapport uppger Paynova att bolagets intäkter mer än dubblades till 9 miljoner kronor.

Resultatet blev en förlust, men enligt ett tidigare löfte började Paynova visa positivt kassaflöde per månad under det tredje kvartalet.

Det var i september då kassaflödet blev positivt.

Nu är målet att kunna uppvisa vinst under nästa år.

– Vi har inte märkt av någon lågkonjunktur, säger Thaning.

Paynova har totalt 15-20 anställda, och enligt Thaning är organisationen nu uppbyggd så att bolaget kan ta nya stororder utan att direkt behöva öka kostnadsmassan.

Kostnadsmassan ligger grovt räknat på 40 miljoner kronor per år, och det är där ungefär som intäkterna nu även ligger.

Så bara det blir lite fart på intäkterna, kan det bli god resultatökning.

Inte minst finns internationella ambitioner, men i stället för att som tidigare satsa globalt är Paynova nu inriktat på Skandinavien och Västeuropa.

– Det är otroligt dyrt att arbeta mot hela världen som vi gjorde förr.

– Det är svårt att vara konkurrenskraftig i USA och slåss mot de kanske 500 konkurrenterna som finns där.

En order nyligen kom från italienska bolaget Furla som säljer italienska lyxaccessoarer (såsom väskor) över hela världen via sin hemsida på internet.

Dessutom äger Paynova 49 procent i ett samarbetsbolag i Kina, och har stora förhoppningar på det.

Det är i partnerskap med kinesiska bolaget Leixun.

– De har uppdrag från statliga China Pay att få fjutt på den kinesiska e-handeln, vilket innebär en gräddfil in för oss, säger Thaning.

– Den kinesiska e-handelsmarknaden är större än hela den europeiska.

Förutom att få nya kunder, avser Paynova få ökade intäkter från befintliga kunder.

Det ska exempelvis uppnås genom att hjälpa kunderna att utforma betalningslösningen på kundens hemsida så att kunderna handlar mer.

Lönsamhetsmässigt ligger Paynovas nettomarginal på 0,6 procent.

Det är förenklat vad Paynova får i ersättning när någon handlar på kundernas hemsidor med Paynovas betalningslösning, som procent av hur mycket det handlas för på hemsidan.

– Vi är väldigt nöjda med den marginalen, säger Thaning.

– Det är mer än branschsnittet.

Man kan räkna med att den marginalen av naturliga skäl sjunker tillbaka lite framöver.

– Men samtidigt finns det möjlighet att hålla en lite högre marginal om man kan tillföra ett högre värde till kunden.

Paynova slåss i sin bransch mot konkurrenter som World Pay (som ägs av skotska jättebanken RBS), Dibs (som är börsnoterat i Sverige), Payex (också svensk), Paysom (svensk), och Auriga (Postens gamla betalningsfunktion).

Som Paynovas konkurrensfördelar nämner Thaning att bolaget i stor utsträckning kan skräddarsy betalningslösningen åt kunden, snarare än att kunden köper en färdig tjänst ”från hyllan”.

Det gör att kunden kan välja om Paynova ska sköta hela betalningsprocessen eller en del.

– Och så har vi dessutom det starkaste bedrägeriskyddet som finns att få i vår betalningslösning.

Paynova kan erbjuda alla betalningsalternativ såsom betalning på en hemsida via faktura, Visa-kort, någon annan lokal metod, eller andra alternativ.

Det är Paynovas kund som väljer alternativ.

Totalt utgör e-handeln 7 procent av den totala detaljhandeln.

Av allt det som privatkonsumenterna köper, så köper de alltså för 7 procent av totalsumman via internet där det behövs någon betalningslösning såsom Paynovas.

– Och då kan du tänka dig att e-handeln totalt utgör ett antal miljarder, säger Thaning.

Samtidigt ökar andelen e-handel hela tiden. Det senaste året uppgår e-handelns tillväxt till 20 procent i Sverige, enligt Thaning.

Och då är Sverige välutvecklat i detta avseende, berättar han, medan många andra länder fortfarande har den snabba tillväxten framför sig.

– Det innebär en fruktansvärd potential.

Finansiellt står Paynova hyfsat starkt. Bolaget har inte direkt några pengar i kassan, men inte heller några räntebärande skulder.

En risk är att det pågår en annan rättstvist utöver den med Stockholm Corporate Finance.

Det är en skattetvist som handlar om Paynova ska få dra av moms eller ej, vilket i sin tur har att göra med om Paynovas verksamhet är momspliktig eller ej.

Paynova anser att verksamheten är momspliktig, medan skatteverket inte anser det – helt i alla fall.

Länsrätten gav skatteverket rätt, men Paynova överklagade det till Kammarrätten som sannolikt tar upp fallet i vår.

I värsta fall kan Paynova på grund av detta tvingas betala 10-15 miljoner kronor i restskatt.

Men det blir ändå ingen jättesmäll eftersom hela Paynova numera är värt över 300 miljoner kronor på börsen enligt Avanza.

Aktiekursen låg i 65 öre så sent som i våras då Thaning tillträdde som vd, men nu är den uppe kring 4 kronor.

Dock så var kursen uppe ännu högre, kring 12 kronor, år 2006.

Någon huvudägare har inte Paynova, så det är fritt fram för den som vill sluka bolaget.