Stenbecksbolag räknar med jätteintäkter från genteknik

Det berättar Swetrees vd Mats Johnson för Realtid.se.

Realtid.se skrev under tisdagen om amerikanska bolaget ArborGen som har nya genmodifierade trädplantor på gång för lansering.

Bedömare räknar med att ArborGen kommer att öka sina intäkter från motsvarande 170 miljoner kronor till 3,4 miljarder kronor år 2017.

Tillväxtmöjligheterna för SweTree bedöms också vara stora. Bolaget hade intäkter på 16 miljoner kronor i fjol.

Kan man tänka sig att ni når en intäktsnivå på 100 miljoner kronor per år inom fem år eller så?

– Den potentialen finns. Vi har en plan men den vill vi hålla för oss själva, säger Johnson.

Vilken är huvudidén med bolaget?

– Vi ska ta hand om forskningsresultaten inom skogsbiotekniken – som kommer ut från Umeå och Uppsala universitet, och försöka exploatera det.

Målet är att få skogen att växa snabbare, ha ”tätare” trä och mer energiinnehåll.

I det ingår att ni använder genteknik för att ta fram nya trädplantor?

– Vi håller på och jobbar med gener för att förstå vad de gör i träden.

SweTrees intäkter hittills kommer mest från forskningssamarbeten med olika bolag. De är med i EU-projekt och har börjat sälja sin första produkt.

Den första produkten har att göra med växtnäring för att få trädplantorna att växa fortare, ha större rötter, tjockare stam, och överleva bättre.

– Det är ett stort problem för svenska skogsbruk idag, att väldigt många nya trädplantor dör inom två år efter planteringen.

Kommer ni att börja sälja genmanipulerade plantor sedan?

– Vi kommer aldrig att göra genmanipulerade växter, men kanske använda generna och modifiera träden – ”genmodifierade växter”.

– Genmanipulation är ett uttryck inom vissa delar av de mer aggressiva miljögrupperna som är emot bioteknik, men formellt talar man om genmodifierade organisamer, ”GMO”.

– Vi kommer att studera trädens gener, men jag vet inte om vi kommer att lansera produkter utifrån det.

Johnson vill inte specifikt kommentera den förväntade kraftiga intäktsökningen som väntas för ArborGen.

– Men naturligtvis så finns potentialen där.

– Sedan kan man då misstänka att det ofta tar längre tid än man hoppas innan den här typen av ny teknologi anammas och börjar användas.

– Men trenden är tydlig. Det finns en grundläggande potential.

– Det planteras oerhört mycket träd i världen. I ett globalt perspektiv finns det fantastiska möjligheter.

Tanken är att ArborGen ska börsnoteras, men redan idag kan aktieinvesterare ”rida på vågen” genom att köpa aktier i nya zeeländska bolaget Rubicon som jobbar med ArborGen.

– För vår del får vi titta på detta forskningsmässigt, vilka fördelar och nackdelar som finns, och om det går att få någon ekonomi för produkter.

– Men i grunden är vårt syfte främst att förstå långsiktigt vad trädens gener gör.

Johnson medger dock att SweTree gör försök med genmodifierade trädplantor i växthus.

– De har inte växt så länge ännu. Det finns praktiska begränsningar.

Så ni har inte bestämt er för om ni ska börja sälja genmodifierade trädplantor någon gång?

– Nej. Vi utreder vad vi ska göra och inte göra.

Men det kan finnas stora fördelar med genmodifierade trädplantor för skogsägare?

– Jo, naturligtvis. Lyckas man så fungerar det bra.

Det handlar om att få träden att växa fortare och ha mer energirikt trä.

– På så sätt kan man minska oljeberoendet i världen snabbare, genom en övergång till förnyelsebar råvara.

Så det kan ge positiva miljöeffekter?

– Oh, ja.

Men är inte risken att man med genmodifierade växter kan störa hela balansen i naturen?

– Det är viktigt att studera vad som händer och inte händer, och ha bra faktaunderlag inför beslut.

– Vår strävan är att öka förståelsen, och sedan kan vi bedöma vad vi ska göra eller inte. Det är vår approach.

Johnson pekar på att vanlig växtförädling genom att korsa olika arter kan leda till stora genförändringar som är svåra att överblicka.

– Men det vi gör innebär att vi vet precis vilken gen vi ändrar på, och studerar noggrannt vad som händer. Vi har väldigt bra koll på fördelar och nackdelar.

– Det är en oerhört mycket mindre biologisk risk om man jobbar på det sättet.

– Och sedan använder vi bara gener som redan finns i trädet – antingen genom att öka eller minska användningen av en viss gen.

– Vi utnyttjar alltså bara trädens egna gener, för att åstadkomma förbättringar för mänskligheten.

– Det är inte frågan om att stoppa in främmande gener i andra organismer.

– Det är mycket snack om jordbruksgrödor och så, och förädlingen av växter inom jordbruket har kommit så långt redan med alla korsningar.

– Men så är det inte inom skogsbruket. Där har man inte hunnit så långt.

En orsak är att det tar lång tid att få träd att ”blomma”, och därmed tar det lång tid innan man korsat trädarter i flera generationer.

– Så naturligtvis görs det försök att välja de bästa träden eller familjerna av träd, för att åstadkomma några procents förbättringar.

– Där har man inte kommit särskilt långt jämfört med jordbruket.

Med den forskning som SweTree använder finns dock enligt Johnson möjlighet till stora förbättringar.

– Det är fullt möjligt att få träd att växa dubbelt så fort.

Det gäller bara att testa de gener som det handlar om.

ArborGen påstår att de kommer ha sådana genmodifierade trädplantor färdiga för lansering inom 2-3 år.

Den första produkten de nu har på gång för lansering går ut på att göra träden mindre känsliga för köld.

– Inom fem år tror jag det är fullt möjligt att det finns nya produkter ute i USA som gör träd mer snabbväxande.

Det tar som utgångspunkt tio år att utveckla en sådan genmodifierad trädplanta.

Frågan är om skogen med gentekniken kommer att se helt annorlunda ut om 100 år.

Johnson bedömer att det kommer att bli mer av ”plantage-skogsbruk” i framtiden mer likt vanliga jordbruk.

– Vi kommer att få se mycket ny teknik införas de närmaste tio åren inom det svenska skogsbruket, och vi på SweTree lär väl stå för en del av det.

Kommer vi att få se 100 meter höga jätteträd?

– Nej, det kommer inte att bli någon ”Frankenstein-skog”.

– Vi kommer att se samma träd som tidigare. De ser likadana ut.

– Men de växer fortare och innehåller mer sockermolekyler, vilket ökar energiinnehållet.

De snabbväxande eukalyptusträden som finns på tropiska breddgrader – kommer de att genmodifieras så att de klarar det svenska klimatet?

– Nej, det är nog inte görligt. Däremot tittar vi på ett projekt med poppel-träd.

– De växer lika snabbt som eukalyptus, och det finns varianter av poppelträd som tål köld.

SweTree har tagit hem ett antal popplar från Kanada och Alaska.

– De växer i Sverige nu, och växer väldigt snabbt.

Traditionellt tar det 40 år för en vanlig svensk gran innan den är färdig att sågas ned och användas till pappersmassa.

De brasilianska eukalyptusträden behöver bara 6-7 år innan de är färdiga.

Tester i Skåne visar att popplarna i alla fall har vuxit klart på 12 år.

Finns det sammantaget skäl att vara orolig för er genmodifiering?

– Lanserar vi produkter i framtiden, så kommer de att vara mycket vältestade.

– Och som sagt arbetar vi bara med de gener som träden redan har.

– Vi håller inte på med några konstigheter, utan ska utnyttja generna bättre i samma träd som tidigare – med syftet att uppnå en förbättring i ett mänskligt perspektiv.

Rent biologiskt innebär det att träden använder sina resurser mer till att växa.

– Det är precis så som jordbruksgrödorna har utvecklats.

En nackdel är att träden då har mindre kraft för att skydda sig. De blir känsligare.

De modifierade växterna klarar sig därför som utgångspunkt bara i ganska skyddade fält.

– Ute med naturens fria krafter så är de naturliga träden mycket mer motståndskraftiga.

De genmodifierade träden väntas enligt Johnson därför inte sprida sig i naturen.

Måste det användas en massa besprutning då, om de genmodifierade träden blir känsligare?

– Nej, inte mer än vanligt. I början måste man kanske ta bort gräset, men sedan klarar de sig själva.

Realtid.se frågade Miljöpartiet vad de tycker om genmodifiering.

– Vi är negativa till det. Det är inget snack om det, säger en källa.

Varför?

– Vi är ett miljöparti, och det är en ganska grundläggande hållning hos alla miljöpartier.

Realtid.se får tag på Naturskyddsföreningens informationschef Anders Grönvall.

Vad har ni för uppfattning om genmodifiering?

– Jag tror inte att man kan säga så generellt. Det beror på vad det är för typ av genmodifiering, säger han.

”GMO”, genetiskt modifierade organismer, kan vara både växter och djur.

Syftet är att ändra på organismens arvsmassa så att den får de egenskaper man vill ha.

Kritiker pekar på
att en GMO med sin genmodifiering kan få effekter om det sprids till vanliga organismer, men att man inte vet vilka effekter det är och till vilka organismer spridningen kan ske.

Sådana spridningar har i alla fall redan skett i flera länder.

Dessutom pekas det på risker med att äta genmodifierad mat. ”Ekologisk mat” får inte vara genmodifierad.