Stefan Krook

Han säger själv att han definitivt inte var något ljus i grundskolan, fastän han lyckades gå ut gymnasiet med 5,0 i betyg (”jag räknade inte med gympabetyget”) och det tog tio år innan han lyckades ta sin examen på Handelshögskolan i Stockholm.

– Jag skrevs in 1993 och skrevs ut 2003. Men jag startade ju upp Glocalnet under tiden, så det har sin förklaring. Magisteruppsatsen skrev jag 2002 – om Glocalnets företagskultur. Med en bra affärsidé blir ett bolag framgångsrikt, men det är företagskulturen som bestämmer om ett bolag blir MYCKET framgångsrikt. Exempel på bolag som har den här framgångskulturen är IKEA och H&M.

Glocalnet började som ett tekniktungt bolag, pionjär inom IP-telefoni, som nu har utvecklats till en vanlig teleoperatör, profilerad som lågprisbolag.

Glocalnet var först i Europa med den här tekniken. Hur kom du på idén?

– Jag sommarjobbade på Netnet och blev intresserad av telefoni. Samtidigt fick vi e-mail på Handels. Då var en tredjedel av all telefontrafik över Atlanten fax som kostade sju kronor per minut. Jag började fundera över varför man inte kunde förpacka faxet i ett gratis e-mail, och sedan bara packa upp det i USA. Det var omständigheterna, men faktum är att jag ser affärsidéer i allt.

Under fem år var Stefan Krook vd för Glocalnet. I samband med att IT-bubblan sprack i mars år 2000 föll också Glocalnets aktie som en sten.

– 2001 var väldigt tungt med en massa neddragningar och liknande. Under den tiden kände jag att mina medarbetare ”bar” mig. Jag orkade inte entusiasmera och sprida positiv energi. Det funkar inte i längden för en ledare, men det funkar ett tag. Jag tror att anledningen till att jag fick ett sådant stöd var att mina medarbetare gillade mig.

Så ”what comes around goes around”?

– Absolut. Inte för att jag tror att det finns någon Gud som belönar den som gjort gott, jag har ingen tydlig gudsuppfattning, men jag tror absolut på den principen.

Och nu har du startat ett elbolag vars överskott ska gå till välgörande ändamål.

– I grunden är alla goda handlingar egoistiska, jag mår bra när jag gör bra saker.

Hur i hela världen fick du den här idén?

– Jaa, jag läste Dalai Lamas bok, ”Lycka” under julen 2002. Min fru läste den också och vi diskuterade den kapitel för kapitel. Det var då jag fick den konceptuella idén om att starta ett välgörenhetsgrundat bolag.

Hur reagerade dina närmaste på det här?

– ”Men kan du inte nöja dig med att skänka 10 eller 20 procent av överskottet, måste du skänka ALLT!”. Det var vad mina vänner sa. Men nu när allt kommit igång och det verkar funka säger de: ”Men det här är ju verkligen DU.”

Många tänker nog att det är väl okej att ägna sig åt välgörenhet om man har sitt på det torra. Du sålde dina sista aktier i Glocalnet för ett antal miljoner?

– Jag är en fattiglapp jämfört med Ingvar Kamprad och Karl-Johan Persson (son till H&M:s Stefan Persson, reds anmärkning). Om vi nödvändigtvis måste prata pengar så var jag rik som ett troll på papperet år 2000, aktierna var värda en kvarts miljard. Men totalt har jag tjänat cirka 10 miljoner efter skatt på mina aktier i Glocalnet. Så om jag inte ändrar livsstil så har jag så jag klarar mig.

Och hur är din livsstil?

– Jag har aldrig gillat att äga saker. Det skapar problem, köper man en bil ska den lagas. Jag har heller aldrig gillat en högtflygande livsstil. Det absolut värsta jag vet är folk på krogen som sitter med en välfylld spritbricka på bordet. Jag har direkt svårt för folk som flashar med pengar.

Rika privatpersoner och finansbolag har donerat fyra miljoner till Good Cause, stiftelsen som äger God El. H&M-arvtagaren Karl-Johan Persson har gått in med 1,5 miljoner kronor, Oriflamegrundaren Robert af Jochnick med lika mycket och finansbolaget Catella med en halv miljon kronor. Catella ägs av Ingvar Kamprads finansbolag Inter Ikea.

Hur lyckas du få folk att ställa upp?

– Catella har länge varit min vapendragare och Karl-Johan Persson sitter i samma styrelse som jag, i SSE Business Lab, en ”kuvösverksamhet” med anknytning till Handelshögskolan. Caj Malmros, som hjälper God El med bland annat marknadsfrågor, har länge haft en god relation med Robert af Jochnick. De tänkte väl att jag skulle kunna ro i land med det här. Förutom min förmåga att se affärsmöjligheter i allt, så säger mina vänner att jag har en viss empatisk förmåga. Jag tror att jag förstår människor.

Har du aldrig funderat på att ägna dig åt ”banking” eller ta en vanlig anställning på ett alldeles vanligt investmentbolag?

– På Handels påverkas man ju åt det hållet, men nej, det är snarare mer underligt att jag började på Handels och inte blev entreprenör på en gång.

Du ser faktiskt ut som en typisk Handelsstudent, väldigt proper.

– Jasså, jag har fått höra att jag liknar Stig Helmer (Lasse Åbergs rollfigur, reds anmärkning). Jag och ett gäng kompisar åkte till Aya Napa för tio år sedan på en charterresa. Vid ett tillfälle satt vi vid ett bord med en massa tjejer, varpå en utropade: ”men du ser ju ut som Stig Helmer!”. Sedan dess har jag kallats Stig Helmer i vissa kretsar.