"Staten får tio gånger pengarna"

Nya företag som fått hjälp av statliga Innovationsbron omsatte 2,5 miljarder kronor under 2008 enligt organisationens egen sammanställning av data hos Bolagsverket.

Nyhetsbrev om Teknik, Media och Telekom varje tisdag.

Omsättningen i de så kallade såddföretagen har ökat med en miljard på två år. Det mesta, omkring 80 procent av omsättningen, sker i Sverige enligt Innovationsbrons bedömning.

Det här har attraherat omkring 350 miljoner kronor i privat riskkapital varje år sedan 2007 – också under finanskrisen.

Företagen får hjälp av 20 inkubatorer ute i landet. Dessa organisationer leds centralt av Mikael Hult som nu gärna vill ha mer både från staten och från näringslivet, även om han också påminner om att det finns ytterligare ett sätt att skaffa pengar.

– Kundintäkter är en underskattad form av riskkapital.

I väntan på kunderna hjälper inkubatorn företag att komma igång utifrån ideer på högskolan och i näringslivet och med hjälp av lån och investeringar från staten.

Innovationsbron lägger 180 miljoner kronor från 2008 till 2011.

Enligt Mikael Hult har det skapat 1.000 nya jobb varje år.

Varje år betalar såddföretagen in omkring en halv miljard kronor till staten bara i moms på omsättningen.

Om 3.600 anställda får 27.000 kronor var i lön varje månad så ger det ytterligare 700 miljoner kronor i inkomstskatt och sociala avgifter på ett år.

Med ytterligare ett par schabloner kommer Mikael Hult fram till att Innovationsbron ger staten tio gånger pengarna tillbaka i skatter på verksamheter som inte funnits annars – på ett år.

– Det tar alltså bara en månad och några dagar innan staten fått sina pengar tillbaka, säger han.

– Och då har vi räknat lågt och bara på primära effekter.

Det högteknologiska projektet JAS 39 Gripen ger svenska skattebetalare 2,6 gånger pengarna. Inte på ett år utan sett över projektets livslängd. Det har Gunnar Eliasson, professor emeritus på Tekniska högskolan i Stockholm räknat ut.

Professorn har tagit med indirekta effekter i ”molnet” av teknologiska spin-off-företag omkring försvars-Saab.

Skulle Innovationsbrons högriskprojekt vara många gånger bättre än Saab?

Mikael Hult nöjer sig med att konstaterara att det är som att jämföra äpplen och päron. Men visst, med indirekta effekter inräknade ger Innovationsbron 100 gånger pengarna säger han utan att blinka.

Det verkar bara vara Sveriges regering som inte insett det här.

I Finland kan staten investera upp till en miljon euro i ett enda bolag – och de gör det. Sverige har den legala möjligheten, men politikerna vill inte.

Finns det en risk att Innovationsbron tränger ut privata aktörer?

– Om det ändå vore så väl att det fanns privata aktörer, säger Mikael Hult.

– Men självklart ska vi backa om den situationen uppstår.

Så skickar han en hälsning till Johan Staël von Holsteins inkubator Iqube.

– Det har funnits sådana privata inkubatorer som inte fått ordentligt fäste.

– Men att säga att det inte behövs statliga inkubatorer är som att säga att det inte behövs skolor eftersom allt finns på internet.

Antalet företag som får hjälp av Innovationsbron ligger stadigt kring 500. Var tionde företag lämnar organisationen varje år. Det kommer lika många nya. Sedan är det fullt.

Så vad krävs för att göra mer av samma?

– Det är enkelt. Ge oss mer pengar så att vi kan stötta fler inkubabatorer bättre, säger Mikael Hult.

– Den politiker som inte förstår det här borde ägna sig åt något annat.

Men regeringen har valt ett lite annorlunda spår. Staten ger 60 miljoner kronor till nya innovationskontor på åtta universitet, berättade högskole- och forskningsminister Tobias Krantz i november.

Ytterligare 50 miljoner kronor om året lovar ministern om han vinner valet.

Mikael Hult suckar och lägger pannan i djupa veck.

– Det blir bara ännu en parallell organisation.

Han vill hellre ha en innovationsminister som samordnar de statliga aktörerna och ger en ordentlig peng till Innovationsbron. Gärna miljardbelopp. Så går det till i Israel, berättar Mikael Hult.

Sverige lägger en bråkdel av en procent av den nationella forskningsbudgeten på inkubatorer.

Israel lägger 10 procent. Det har också attraherat ytterligare privata investeringar i motsvarande grad.

Det första Mikael Hult gjorde när han tillträdde som chef för Innovationsbrons inkubatorer i mars var att åka på studiebesök till Israel.

Att Israel är nummer ett på riskkapital är det många som upptäckt. Enligt Mikael Hult beror det på att staten inte är rädd för att investera och låna ut stora belopp direkt till ett lovande nytt företag.

– De har en elitiserad syn på startups. Staten kan gå in med upp till 500.000 dollar i ett enda företag, över två år.

– Det här har tagit 60 bolag till Nasdaq på arton år. Hur många svenska bolag finns där?

Enligt Mikael Hult var USA först med inkubatorer. Då bortser han från Ryssland.

President Dmitrij Medvedev har avsatt miljardbelopp bland annat för att snabbt bygga ett forskarsamhälle vid den privata handelshögskolan Skolkovo i en förstad till Moskva.

Planerna beskrivs på www.igorod.com. Innograd var ett annat namnförslag, men i fredags meddelade Medvedev att namnet blir Skolkovo, precis som för skolan. Det berättar nyhetsbyrån Interfax.

Här ska framtidens ryska Google uppstå.

Men att omandla forskarnas arbete i praktisk nytta är inget nytt för ryssarna. Under Sovjettiden fanns innovationstänkandet högt på agendan i hemliga forskarstaden Sverdlovsk-45.

Och kanske har erfarenheterna spillt över till Israel som tagit emot en miljon invandrare på fem år, däribland många högutbildade ryssar.