Starkare återhämtning i svensk ekonomi än väntat

Även läget på arbetsmarknaden har utvecklats mer positivt jämfört med tidigare bedömning. Sysselsättningsgraden bedöms bli något högre i år och nästa år jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2021, samtidigt som arbetslösheten väntas bli lägre. Framöver väntas dock aktiviteten åter dämpas i spåren av ökad smittspridning och restriktioner. Det visar Finansdepartementets senaste ekonomiska prognos som finansminister Magdalena Andersson presenterar i dag.

Svensk BNP ökade kraftigt under det tredje kvartalet, och BNP-tillväxten uppgick till 4,9 procent säsongsrensat jämfört med andra kvartalet. Den ökade smittspridningen i Sverige och flera andra länder i Europa med skärpta restriktioner till följd, gör att aktiviteten väntas dämpas i slutet av 2020 och början av 2021. Sammantaget väntas BNP falla med 2,9 procent i år och öka med 3,0 procent nästa år. Resursutnyttjandet bedöms vara betydligt lägre än normalt och svensk ekonomi väntas vara i en djup lågkonjunktur både 2020 och 2021.

– Återhämtningen under hösten har varit starkare än väntat, med en kraftig BNP-tillväxt under det tredje kvartalet. Nu dock ser vi en ökad smittspridning igen vilket väntas påverka aktiviteten i vissa delar av ekonomin negativt. De positiva nyheterna om vaccin ger hopp inför 2021, både när det gäller folks hälsa och den ekonomiska utvecklingen. Osäkerheten är dock stor, och beror mycket på hur smittspridning och vaccinering utvecklas framöver i Sverige och i omvärlden, säger finansminister Magdalena Andersson i en skriftlig kommentar.

Efter vårens dramatiska försämring på den svensk arbetsmarknaden har utvecklingen varit ljusare under hösten, även om läget fortsatt är mycket allvarligt. Sysselsättningsgraden revideras upp och arbetslösheten väntas bli lägre jämfört med den prognos som presenterades i augusti. Omkring 30 000 färre personer bedöms vara arbetslösa och ungefär lika många fler sysselsatta i år och nästa år jämfört med förra bedömningen. Arbetslösheten beräknas bli 8,5 procent i år, och 9,0 nästa år. 

Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas till minus 3,9 procent av BNP 2020. Höstens starka återhämtning har medfört att skatteintäkterna utvecklas bättre än väntat. Samtidigt har ytterligare pandemirelaterade åtgärder presenterats sedan budgetpropositionen för 2021. Sammantaget ser underskottet ut att bli fortsatt stort även 2021.  

– Vi har infört historiskt kraftfulla åtgärdspaket för att stötta svenska jobb och företag genom krisen. Tillsammans med fallande skatteintäkter ger det stora underskott i de offentliga finanserna och en ökad statsskuld. Samtidigt har vi haft ett starkt utgångsläge i jämförelse med många andra länder, med den lägsta statsskulden sedan 1977, säger Magdalena Andersson.