Spillvärme kan halvera koldioxidutsläpp

Också värmen i en vanlig serverhall kan användas. Climatewell i Hägersten vet hur.

– Hela samhället är proppfullt av värmeflöden. Det gäller bara att rikta om dem på ett bra sätt. Utmaningen är att ta tillvara på det som redan finns, att styra om strömmarna och hitta en ekonomisk modell.

Det säger Göran Bolin, teknisk chef på företaget Climatewell i Hägersten som utvecklar en termokemisk ackumulator som kan göra om värme till kyla.

Värmen lagras kemiskt som elektrisk energi i ett litiumbatteri. Spillvärme från industrin kan användas.

El från ett annat batteri driver en kylanläggning.

– Precis som en hybridbil som lagrar energi när du bromsar och levererar energi när du gasar, säger Göran Bolin.

När det ena batteriet är tomt så växlar det till urladdning. Det andra batteriet börjar ladda istället.

För att det ska fungera behövs en temperaturskillnad på 50 grader Celsius.

Något varmt – en elmotor, en server, en förbränningsprocess i insutrin – hettar upp vatten eller luft till kanske 60 grader – knappt så det bränns.

Då räcker det med att kyla luften till 10 grader med hjälp av en värmesänka – kall utomhusluft eller ett borrhål i marken – för att tempreraturskillnaden ska bli tillräckligt stor.

– Det är bara dumheter att slänga bort spillvärmen, säger Göran Bolin och lovar att den som lånar 100.000 kronor till Climatewells maskin kan spara in hälften av energikostnaderna.

– Du får ett positivt betalningsflöde från dag ett. Du kan ju välja mellan en räkning från energibolaget för el till kylanläggningen, eller amortering och ränta för vår anläggning.

Sverige använder omkring 140 terawattimmar el av sammanlagt 400 terawattimmar energi varje år.

79 terawattimmar el och bränslen går åt för att värma bostäder, kontor och industrilokaler, enligt Statistiska Centralbyrån. En stor del av all energi Sverige använder går alltså åt till uppvärmning.

Samtidigt släpper industrin ut ännu mer, kanske 100 terawattimmar, som spillvärme i luften och i Östersjön.

Bara drygt 5 av dessa utnyttjas som fjärrvärme i vanliga element. Smältverk som Bolidens Rönnskärsverken i Skellefteå och ryskägda aluminiumsmältverket Kubal i Sundsvall gör en tiondels terawattimme el av överskottsånga.

Ytterligare 130 terawattimmar släpps ut med kärnkraftsverkens kylvatten, men några fjärrvärmeledningar byggdes aldrig till Forsmark. Reaktorn skulle ju kanske avvecklas och oljan var billig.

Men industrins spillvärme kan utnyttjas bättre. Varje terawattimme spillvärme som kan användas till att värma eller kyla hushållen minskar behovet att elda kol och villaolja. Då har industrin kompenserat bort utsläpp av koldioxid.

– I praktiken kan man utnyttja 70 terawattimmar spillvärme, säger Göran Bolin.

Naturvårdsverket ger nu ståljätten SSAB i Luleå och Oxelösund en tredjedel av industrins utsläppsrätter på 20 miljoner ton koldioxid för i år – utan krav på att de ska ta tillvara på spillvärme.

Bensinkedjan Preems raffinaderi Preemraff i Lysekil är en annan energislukare som får utsläppsrätter gratis, fastän mycket energi försvinner i anläggningens tre facklor där oljan eldas för kråkorna.

Om verket skulle ge bort utsläppsrätter bara till industrier som tog tillvara på spillvärmen, så skulle det bli lönsamt att investera i sådana anläggningar.

Många industrier och energibolag måste betala för sina utsläppsrätter. Priset är 20 euro per ton koldioxid på de europeiska börserna för utsläppshandel. Naturvårdsverket tilldelning är alltså värd 3,8 miljarder kronor.

Göran Bolin gillar inte att eu tvingar företagen att betala.

– Eu går före i miljöfrågor. Baksidan är att basindustrin får dåliga förutsättningar.

Industrin kan välja att investera i att utnyttja spillvärmen så att slöseriet minskar.

– Då vore det rimligt de får tillgodoräkna sig det.

Utan subventioner har Climatewells anläggning en återbetalningstid på sju år. Det är mer än industrin tål.

Men om den som utnyttjar spillvärmen belönas med utsläppsrätter, så blir det plötsligt lönsamt att inte släppa ut energin i havet.

– Då skulle Sveriges konkurrenskraft kunna upprätthållas, säger Göran Bolin.

Källa: El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen 2006, SCB.