Sparkad skandalman tar klubban hos Penser

Hans-Erik Andersson var en av dem som gladeligen håvade in mångmiljoner på Skandias kritiserade bonusprogram. Nu har han blivit styrelseordförande i Erik Penser Fondkommission och Andersson själv har haft mörka misstankar om miljardären Pensers förflutna.

Därför ställde han ett antal ”raka frågor” till Penser i de bådas diskussion inför ordförandeskapet. Penser är huvudägare i Erik Penser Fondkommission, och aktiemäklarfirmans grundare.

– Jag har pratat med Erik. Vi har haft en riktig dialog. Jag ställde vissa frågor.

Vad frågade du då?

– Det stannar mellan oss.

Andersson hänvisar till rättsprocessen mellan Penser och Nordbanken där Nordbanken framförde vissa grunder för konspirationsteorier kring Penser. Penser stämde Nordbanken för hur det gick till när Penser fick lämna Nobel.

Menade Nordbanken att Penser ägnat sig åt oegentligheter?

– Jag vet inte. Jag är inte intresserad av rykten.

Hade dina frågor att göra med Nordbankens teorier om Penser?

– Det har ingen betydelse.

Handlade det om att Penser gjort något kriminellt?

– Självklart inte. Om det ens fanns misstankar om det, skulle jag aldrig ha accepterat att gå med i styrelsen.

Gällde det en konspirationsteorin om att Erik Penser blev rik genom kursmanipulation? Det vill säga att han köpte aktier, belånade maximalt, köpte fler aktier och tryckte upp aktiekurserna ännu mer, och så vidare?

– Jag har ingen aning om vad du pratar om. Jag har aldrig hört det resonemanget.

– Visst finns det alla möjliga konspirationsteorier, men jag ser inget stöd för dem på något sätt.

Under sin tid på Skandia åren 1997-1999 cashade Andersson hem över 6 miljoner kronor på Skandias bonusprogram ”Sharetracker”, vars generösa utformning fick Skandias högsta ledning med Lars-Eric Petersson i spetsen att åtalas. Andersson fick även ut 19 miljoner kronor i lön, övriga bonusar och avgångsvederlag från Skandia.

Tyckte du inte själv att det var lite väl generöst?

– Jo, visst.

Kände du Lars-Eric Pettersson?

– Vi satt i samma koncernledning ett tag.

Vad tyckte du om Skandias bonusprogram ”Sharetracker”?

– Det är klart att det var alldeles för vidlyftigt.

Insåg du själv att det förekom oegentligheter i samband med det generösa bonusprogrammet?

– Jag betraktade det som manna från himlen.

Bonusen var kopplad till Skandias aktiekurs och finansiella utveckling.

– Problemet var att bonusprogrammets konstruktion ledde till att enorma bonusbelopp betalades ut internationellt.

Sedan när resultat och aktiekurs föll, gick luften ur hela Skandia.

Kände du till något om att Skandia bekostade renovering av Skandiachefernas lägenheter?

– Nej, det visste jag inget om.

Anser du att Skandiacheferna var skyldiga till några oegentligheter?

– Det kan jag inte uttala mig om. Det är inte mina frågor, utan får avgöras i rättsprocesser.

Andersson förekom inte i utredningarna kring Skandiacheferna.

Har du gjort något kriminellt?

– Nej, förutom en fortkörning på 30 år.

Andersson har mest erfarenhet från försäkringsbranschen. Nu är han styrelseproffs, men var operativ vd i Skandia under åren 2004-2006 innan han ”sparkades ut av de nya ägarna”.

Hur menar du ”sparkades ut”?

– Det finns inte mer än ett sätt.

Vad var de missnöjda med då?

– Tydligen så gjorde jag dåliga affärer, satte fel priser och hade fel kostnadsnivå. De ansåg sig själva veta bäst hur de skulle sköta jobbet.

– Men jag är övertygad om att Skandia skulle utvecklats alldeles utmärkt väl, och bli bra för aktieägarna på 1-2 års sikt.

Finansmannen Christer Gardell var en av dem som drev fram affären Skandia köptes av sydafrikanska försäkringsbolaget Old Mutual. Gardell satt i Skandias styrelse och var med om att sparka Andersson.

Vad tycker du om Gardell?

– Jag har inte så mycket anledning att säga något om Gardell. Det är en kunnig och fin person. Han har ju sin agenda.

Vadå för agenda?

– Det vill jag inte gå in på.

Inför Old Mutuas köp av Skandia hade Skandias styrelse diskussioner om de skulle rekommendera affären. Utfallet blev att 3 styrelseledamöter var för och 8 emot.

De 3 styrelseledamöter som var för uppköpet av Skandia var styrelseordförande Bernt Magnusson, Christer Gardell och Björn Björnsson. Andersson var en av motståndarna.

– Jag delade inte förespråkarnas uppfattning.

Styrelsen rekommenderade alltså inte affären, men aktieägarna valde ändå att sälja Skandia till Old Mutual.

Hur kunde det gå till?

– Olika fonder spelade en stor roll. Det var en hel hoper som gick in som ägare i Skandia och tog över ett svenskt bolag. Fondbolaget Paulson & Co med sin grundare John Paulson var det bland alla fondbolag som tog den största ägarandelen i Skandia.

Har du träffat Paulson?

– Ja, det har jag.

Vad fick du för intryck av honom?

– Han är kunnig och framgångsrik. Han är den som tjänade mest på bolånekrisen. Det är väl inget fel på hans intellektuella kapacitet om man säger så.

Hur kunde det gå till att uppköpet av Skandia genomfördes, trots att majoriteten av styrelsen var emot?

– Det skrivs en uppsats om det på Handelshögskolan i Stockholm. Den är inte klar ännu, men det finns olika åsikter om varför det blev som det blev.

De 8 styrelseledamöterna som var emot uppköpet ansåg att Old Mutuals bud var för lågt, och att Skandia skulle få en god framtid på egna ben.

– Vi trodde att det skulle gå bra för Skandia att expandera på egna ben. På drygt 2 år skulle det gå att vända kassaflödet från -1,5 miljarder till +1,5 miljarder.

Var det bråk i styrelsen?

– Det var en sansad diskussion, men vi hade inte samma åsikter.

Erik Penser Fondkommission är inne i en känslig fas, och håller precis på att slutgranskas av finansinspektionen som inom kort ska fatta beslut om aktiemäklarfirman ska få bli riktig bank.

– Nu väntar vi på att ärendet ska bli färdigbehandlat hos finansinspektionen. Det är där vi är nu, säger Peter Melbi. Han är vd för mäklarfirman.

Hur långt är det kvar tills ni blir godkända som bank?

– Vi har underhandskontakter med finansinspektionen. Vi bedömer att det inte är alltför lång tid kvar. Det kan handla om några veckor eller månader.

Blir det före midsommar?

– Det blir förmodligen under detta halvår, det vill säga före 1 juli.

En konkret förändring är att det tydligt måste framgå av namnet att man är bank. Erik Penser Fondkommission kommer därför att behöva byta namn. Vilket exakt namn det blir är ännu så länge hemligt.

– Allt med namnfrågan är klart hos bolagsverket, men vi går inte ut offentligt förrän vi har fått banktillstånd. Vi tar inget för givet förrän björnen är skjuten och flådd.

Mäklarfirman anlitar sedan tidigare reklambyrån Happy Forsman & Bodenfors för sin varumärkesstrategi.

– Vi använder dem även som bollplank i frågan om vårt nya banknamn, säger Melbi.

Syftet med att bli bank är för mäklarfirman ett led i satsningen på ”private banking”-tjänster, det vill säga finansiella tjänster för rika privatpersoner. Mäklarfirman satsar särskilt på de rikaste, med en förmögenhet på minst 10 miljoner kronor.

– Vi har kunder med stora, komplexa förmögenheter. Då kan det ofta dyka upp många frågeställningar som man kanske inte tänker på, säger Melbi och nämner kundernas pensionssparande, skuldsättning, vad som händer när man dör, samt skatteeffekter av olika placeringslösningar.

Med banktillståndet kan Erik Penser Fondkommission enligt Melbi vara mer ”flexibel” än tidigare.

– Och om det i något fall är en kund som vill ha ett visst erbjudande kan vi skapa en skräddarsydd produkt till bara den kunden.

– Den skräddarsydda produkten blir en väldigt exklusiv sak. Och det är kanske inte ens så att vi tjänar pengar på sådana speciallösningar i sig. Men det kan ändå vara värt att erbjuda det för att främja vår kundrelation.

Mäklarfirman har ännu inte tänkt ut allt.

– Vi kommer att kunna lösa många problem på vägen med hjälp av vår kompetens inom områden som analys, val av kapitalplaceringskategorier och skatt. Att bli bank har att göra med finansiella frågor av alla slag.

Det kommer dock inte att bli en konkurrent till storbankerna som slåss om Sveriges miljontals privatkunder.

– Vårt datasystem är idag inte utformat för att dra nytta av banktillståndet mer än för enstaka kunder. Vi tänker inte bli en stor kreditbank.

Penser som bank är inte fokuserat på den stora massmarknaden för privatpersoner med inlåningssystem och blancolånesystem.

Det kommer inte att bli ”en bank för alla”. Men banktillståndet kan vara viktigt ändå.

– Vi har varit med tillräckligt länge för att veta att plötsligt kan vi få en oväntad propå, säger Melbi och nämner att det kan vara någon med en förmögenhet på några hundra miljoner kronor som vill att pengarna förvaltas med hänsyn till skatter, försäkringar, pensionskapital och speciallösningar.

– Då vill vi kunna göra allt i vår makt för att hitta en lösning.

Vad innebär det rent konkret?

– Flera saker. I huvudsak handlar det om kreditgivning. Det är kanske där det blir tydligast.

– Men det berör även mindre detaljer som gör att vårt tjänsteutbud ökar, som till exempel betalningsförmedling.

Den stora skillnaden som bank är väl att ni kan låna pengar av riksbanken och de andra bankerna?

– Vi har varit så lyckligt lottade att vi mätt över en längre period bakåt i tiden aldrig har behövt ta några lån.

Utöver vad gäller tjänster för rika privatpersoner, kan Erik Penser Fondkommission dra nytta av att bli bank även för sina andra verksamhetsområden.

– Vår corporate finance-avdelning kan också dra nytta av att vi blir bank.

En corporate finance-avdelning erbjuder finansiell rådgivning exempelvis åt ett företag som ska köpa ett annat företag, eller åt ett företag som ska be sina ägare om kapitaltillskott genom en nyemission.

– Banktillståndet ger möjligheter för oss att exempelvis ge överbryggningskrediter i emissionssituationer.

Företag som ber sina aktieägare om kapitaltillskott, kan därmed få tillfälliga lån tills ägartillskottet kommit in. Det kan inte mäklarfirman erbjuda idag.

– Med det värdepapperstillstånd vi har idag får vi bara ge krediter mot säkerhet i värdepapper, säger Melbi.

Sammantaget
kommer alltså Erik Penser Fondkommission som bank att kunna utöka sitt produkterbjudande och sina tjänster.

Nästa steg är en börsintroduktion någon gång under nästa år. Erik Penser Fondkommissios styrelse har gett ledningen i uppdrag att göra firman börsfähig inför en planerad börsnotering under år 2009.

– Den planen ligger fast, säger Melbi.

Vad är syftet med börsintroduktionen?

– Det är bland annat den aspekten att sedan januari 2008 ägs inte firman längre till 100 procent av Erik Penser, utan personalen äger 13 procent.

– Och under 2008 har vi möjlighet att erbjuda nyrekryterad personal att köpa in sig. Vi har avsatt en ytterligare ägarandel på 15 procent för det, säger Melbi.

Så i dagsläget äger personalen cirka 15 procent och framtida personal får ytterligare 15 procent, vilket blir totalt 30 procent som Erik Penser inte äger själv.

Via börsnoteringen får personalen alltså möjlighet att handla med aktierna på börsen.

Med en långsiktig strategisk inriktning på att växa inom alla firmans kundsegment, bedömer Melbi även att det är en fördel med börsnoteringen.

– Det ger en ytterligare varumärkesexponering för vår private banking-verksamhet, säger han och ser även fördelar med att vara börsnoterad för firmans investment banking-aktiviteter såsom institutionell aktiehandel och corporate finance.

– Det ger oss en kvalitetsstämpel inför alla våra kunder, säger Melbi och anger att firman genom att vara börsnoterad måste ge klar och tydlig information om verksamheten och dess finansiella utveckling.

– Som börsbolag måste vi vara ”transparenta”. Folk kommer att kunna ha koll på oss. Aktieanalytiker kommer att bevaka oss.

– Det blir en ökad uppmärksamhet för oss. Och kunderna uppskattar att få ytterligare information om den part de gör affärer med.

Och även småsparare kommer att kunna köpa aktier i firman, vad tycker ni om det?

– Alla kommer att vara välkomna som aktieägare hos oss. Håll utkik efter mer information om vår börsnotering under år 2009.

Som börsbolag kommer aktieägarna vilja att ni ska ha finansiella mål för er framtida utveckling. Vad kommer ni att ha för mål?

– För att över huvud taget skapa entusiasm kring en aktie måste man kunna visa upp en ordentlig tillväxt, säger Melbi.

– Vi kommer att rekrytera mer personal. Vi söker kvalificerad personal. Och vi kommer att utveckla vårt tjänsteutbud. Vi kommer att visa upp tillväxt. Det är det som folk tycker är intressant i börsbolag.

Men en risk är väl att hela personalen kan hoppa av från en dag till nästa?

– Det är svårt att bygga upp strukturkapital i värdepappersbolag, men det finns lösningar för att undvika svårigheterna.

Och det är väl lätt för nya konkurrenter att etablera sig?

– Tröskeln för att starta nya värdepappersbolag har höjts väsentligt, säger Melbi och pekar på de hårdare EU-reglerna för företag i finansbranschen, de så kallade ”Mifid-reglerna” som kom i november 2007.

– Reglerna gör att det krävs väsentligt mer kompetens för att hantera risker och stabiliteten.

– Och både private banking och investment banking är sofistikerade verksamheter som ställer stora krav på system, riskövervakning och portföljrapportering. Detta utgör en hög tröskel för nya aktörer som vill in.

Förutom private banking för riktigt förmögna, så erbjuder Erik Penser Fondkommission avancerade investeringskonstruktioner, kapitalförvaltning, corporate finance för små och medelstora – främst börsnoterade – bolag, samt aktiehandel för professionella aktörer.

– All denna satsning vilar tungt på vår utgångspunkt i fundamental analys av både aktier och nationalekonomi, säger Melbi.

Hur mycket ska ni växa per år?

– Det är något vi har diskuterat i styrelsen. Vi har klubbat en strategi för hur vi ska växa, och nu håller vi på att finslipa på tillväxtmålen.

– Vi börjar med ett internt mål, senare när vi blir börsnoterade får vi mer uppmärksamhet. Då kommer vi att prata om våra tillväxtmål externt också.

– Det man kan säga är att på den marknad vi verkar har vi en enorm potential att växa.

Ska ni ta kunder från storbankerna?

– Om man ska ta kunder inom private banking-tjänster är det från de andra bankerna kunderna måste komma.

Hela private banking-segmentet utgörs av rika privatpersoners samlade förmögenhet kring 1.000 miljarder kronor. Tillväxten i detta samlade kapital bedöms ligga på 7-8 procent per år.

– Det tillkommer alltså något hundratal miljarder kronor varje år.

– Ta exempelvis entreprenörer som säljer sina livsverk och får 50 miljoner kronor, eller 250 miljoner eller 500 miljoner – det är mycket pengar, säger Melbi.

– Många 40-talister som startat egna företag som blivit framgångsrika, kommer snart att sälja dem.

Därtill har privat kapital börjat strömma tillbaka till Sverige igen tack vare förmånligare skatterregler.

– Det finns ett svenskt kapital på 300-600 miljarder kronor hos utländska banker som nu har börjat strömma tillbaka till Sverige.

– Visst kan skatteläget försämras igen 2010 om socialdemokraterna återtar makten, men som det är nu ser vi att vi får nya kunder från utlandet.

Och varför ska kunderna välja er?

– Vårt koncept är att vi är små med koncentrerat fokus, säger Melbi.

– Eftersom vi inom vår nya private banking-satsning fokuserar på kunder med minst 10 miljoner kronor i förmögenhet, kommer vi inom den nischen att ha väsentligt färre kunder än konkurrenterna. Då kan vi ge ökad personlig service och verkligen ta hand om kunderna.

– Vi kan hjälpa kunderna att skapa en vettig fördelning mellan aktier, räntor, valutor och fonder.

– Vi kan ge personlig service.

– Och varje kund hos oss får två personliga kontaktpersoner, så att om den ena skulle bli sjuk eller resa bort, så finns det alltid en annan som kan täcka upp.

Alla Erik Penser Fondkommissions 120 anställda sitter idag på mäklarfirmans kontor på Biblioteksgatan 9 i Stockholm.

Om man jämför er med ett bilmärke, kan man säga att ni är en ”Rolls Royce” inom private banking?

– Jag har inget att invända emot den beskrivningen, säger Melbi.

Hans-Erik Andersson, varför ska Erik Penser Fondkommission bli bank som du ser det?

– Det ökar vår flexibilitet. Vi får ännu fler vapen i arsenalen.

– Vi får möjlighet att ordna finansiering om det behövs, exempelvis så kallad ”bryggfinansiering”. Det är alltid bra att kunna erbjuda.

Vilka frågor kommer du att driva som styrelseordförande?

– Jag är en del av styrelsen som är ett ”kollektiv”. Ordförandens jobb är att arbeta för en enad linje, helst utifrån ledningens arbete.

– Samtidigt har jag lika goda möjligheter som någon annan i styrelsen att framföra min åsikt.

– Ordförande ska arbeta för enighet, men samtidigt ska man få argumentera i sakfrågor. Det är inget konstigt med det.

– Sedan har man ju en möjlighet att påverka. En ordförande kan påverka mer än en enskild ledamot. Men kraften i arbetet ska vara att skapa enighet.

Aktiemarknaden är i sig ett ”färskt” område för Andersson, men han har erfarenhet från ledningsarbete.

– Nu tittar vi på hur vi ska jobba och vilka mål vi ska ha.

– Vi har gjort offensiva rekryteringar av duktiga medarbetare, och vi har sedan länge andra duktiga.

– Det finns en vilja att skapa något stort.

I vilken utsträckning är det kutym att en styrelseordförande även väljer vd?

– Det är styrelsens uppgift att tillse att det finns en vd som är lämpad att leda verksamheten. Det är styrelsens viktigaste uppgift, att se till att rätt person är kapten.

– Om det finns skäl, är det ytterst styrelseordförandes uppgift att byta vd. Men det finns inget som säger att man byter vd bara för att man får ny ordförande.

– Det är klart, om man inte kan jobba ihop kan det behövas förändringar. Men jag anser att det fungerar utomordentligt med Peter Melbi som vd. Det finns inga som helst problem.

– Sedan får man även lyssna på hans avsikter, hur han ser på framtiden och vad han vill.

Vad säger han då?

– Vi har pratat igenom det noga, men det är inget som vi redogör för i pressen.

Vilka tre aktier tror du mest på själv framöver?

– Det går inte att säga så. Man måste först definiera problemet innan man kommer med en lösning.

– Inom vår private banking-verksamhet gör vi först en behovsanalys och ser på hur verkligheten ser ut. Vi går igenom familjens ”balansräkning”, risker och möjligheter, tidsperspektiv och riskvillighet.

– Först när man har gått igenom de aspekterna, kan man välja aktier.

Vilka aktier har du själv då?

– Erik Penser, sedan har jag även aktier i konsultföretaget Semcon där jag är styrelseordförande.

Miljardären Christer Ericsson äger 29 procent av Semcon, men Andersson beskriver själv sin ordföranderoll i Semcon som ”oberoende”.

Ericsson la bud på hela Semcon hösten 2006, men dåvarande styrelsen tackade nej.

Andersson blev invald år 2007, och blev ordförande i februari år 2008.

Var det på Ericssons initiativ?

– Det är valberedningen som föreslår en ny styrelse, och ordförande. Det är valberedningens förslag.

Så du hade inte haft någon kontakt med Ericsson tidigare?

– Det är självklart att jag hade eftersom han är den största ägaren i Semcon, men det var inte som hans representant jag valdes till styrelseordförande.

Hur går det för Semcon då?

– Riktigt bra, även om man måste beakta hur det går för konjunkturen.

– Semcon har en hygglig andel kunduppdrag från bilindustrin som inte har den bästa konjunkturen.

– Men det går rätt bra för Semcon ändå. Semcons resultatrapport för första kvartalet i år blev väl emottagen av aktiemarknaden.

Så Semcon-aktien är köpvärd?

– Det får ”marknaden” uttala sig om.

Andersson är född år 1950.

Ian Hammar

[email protected]

08-545 87 151