"Spara faxhistoriken!"

Varvara Knutova, advokat med skiljedoms- och insolvensinriktning på Lindahls ryska samarbetsbyrå PepEliaev Group, gav en introduktion i skiljeprocessernas värld på Lindahls konferens om rysk affärsjuridik, som ägde rum i Stockholm på onsdagen.

Några fallgropar gicks igenom, exempelvis slarv med att ta reda på motpartens adress. Mindre seriösa ryska aktörer byter bolagssäte på förslagna vis, och inleder man ett skiljemål mot ett företag utan att ta reda på dess legala adress, något man kan göra för en billig penning, är man dömd att förlora.

Dessutom är det viktigt att inte överdriva skadeståndsanspråken: då kan man förlora på grund av det, till skillnad mot vad som är fallet i exempelvis USA.

Vad gäller den kommunikation som försiggått mellan parterna är e-post inte godkänt såvida det inte skett med extra rutiner typ e-legitimation. I stället är det fax som gäller, varför man ska spara sina faxhistorikloggar enligt Knutova.

Utöver Knutova föreläste Lindahldelägarna Bo G.H. Nilsson, som varit skiljedomare i ungefär 200 mål, och Jesper Tiberg. Nilssons tips (bland andra): se processen som en vanlig affärsprocess, och bli inte emotionell.

Tiberg roade publiken, runt 100 människor som betalat 995 kronor vardera för heldagskonferensen i Lindahls ansträngning att ytterligare stärka sitt ryska erbjudande, med ett par exempel på ”patologiska skiljedomsklausuler”: i dem fanns exempel på icke-existerande skiljedomsinstitut och paradoxala otydligheter angående hur en eventuell tvist ska lösas.

Skiljedomsexperternas föredrag föregicks av Charles Hecker, fristående Harvard- och Penn-utbildad expert på Ryssland och särskilt olika metoder för att kringgå lagen. Han gav några exempel på sådant, exempelvis bolag som bara existerar under en dag samt upplägg för att tvätta pengar.

Hecker visade upp tre slides i rad med en stor mängd bolag där samtliga hade samma adress.

– Nu tror ni kanske att adressen är en av de fina skyskraporna i Moskvas centrum med snabba hissar och fina butiker i gatuplanet, sade Hecker och byggde upp förväntningarna på nästa bild, som Realtid.se trodde skulle vara en liten förfallen stuga i en förort eller liknande med tanke på Heckers ämne.

Det kan ha varit fallet, men eftersom bilden visade ett vanligt kontorsrum inifrån var det lite svårt att avgöra.

Poängen var dock att det är vanligt med bolagsregisterrelaterade brott bland mindre seriösa aktörer i Ryssland, och den gick fram.