Södra Skogsägarnas dubbelkupp

Fortfarande inleds nya rättsprocesser om att Södra försöker smita undan avtal med underentreprenörer som röjde upp efter stormen.

Cirka 3 miljarder kronor utbetalades i statsstöd efter stormen, varav det mesta tillföll Södra Skogsägarnas medlemmar och medlemmarnas ekonomiska förening.

Stormen kom i januari år 2005, precis efter Tsunami-katastrofen där Göran Persson-regeringen fått skarp kritik för bristfällig krishantering.

Anmäl dig till Juridik-nyhetsbrevet som kommer ut på torsdagar.

Skogsägare drabbades av Gudrun eftersom de stora mängderna med nedfallna träd behövde omhändertas relativt snabbt, för att inte skadeinsekter skulle spridas från de fallna träden till kvarvarande skog.

Tanken med statsstödet var att underlätta den ekonomiska belastningen för skogsägarna att ordna detta.

Som ett led i sitt arbete för att påverka opinionen och politikerna, allierade sig Södra Skogsägarna med LRF för att lägga upp en omfattande pr-kampanj om Gudrun-stormen med en stor manifestation på Sergels Torg i Stockholm i mars 2005 som klimax.

LRF målade upp en bild av att skogsägare begick självmord på grund av stormen.

I efterhand har det dock visat sig svårt att hitta sådana självmord.

Det har även framkommit att skadorna efter Gudrun var väsentligt mindre än vad som inledningsvis befarades, vilket Södra Skogsägarna har visat sig känna till innan det politiska beslutet om statsstödet fattades i maj år 2005.

Södras chef för Halland uttalade sig i Hallandsposten i början på mars 2005 om att stormens skador var mindre än väntat, och att skogsägarna inte skulle behöva drabbas lika hårt ekonomiskt som befarat. Det framkom att mycket mindre skog fallit än beräknat, och att röjningsarbetet skulle gå mycket snabbare än väntat.

Ändå trappades pr-kampanjen upp enligt den fastlagda strategin med den stora Sergels Torg-manifestationen senare i mars, och regeringen informerades inte om det lindrigare läget.

Efter att regeringen fallit till föga för kraven i anslutning till Sergels Torg-manifestationen började sedan Södra försöka göra sig av med entreprenörerna, och senare framkom under sommaren och hösten att det inte var så mycket röjningsarbete som återstod.

Direkt efter stormen sa Södra med hänvisning till sina medlemmar, att 43 miljoner kubikmeter skog fallit i stormen. Men i efterhand visade det sig bara ha varit 25 miljoner som behövde röjas enligt Södras årsredovisning för 2005/2006.

Statsstödet betalades ändå ut helt och fullt, och inga tecken har funnits på att Södra Skogsägarna vill återbetala ens en del av stödet.

Därutöver kan man i Växjö Tingsrätt följa alla de rättsprocesser som Södra Skogsägarna har och haft med skogsentreprenörer om avbrutna kontrakt och obetalda fakturor för utfört arbete. Det är 30-40 olika entreprenörer som har stämt Södra på samma tema. Här är exempel på några av målen.

Flera entreprenörer har gått i konkurs på grund av Södras agerande.

Baltiska bemanningsbolaget JobbXtra var ett bolag som förmedlade skogsentreprenörer inklusive maskiner samt hyrde ut skogsarbetare till Södra Skogsägarna, precis efter stormen i januari 2005.

Det var ett kontrakt värt drygt 60 miljoner kronor och en löptid på 1,5 år, men efter bara några månader ville Södra bryta avtalet.

JobbXtra har inte ens fått betalt för tiden innan avtalet bröts, och den 20 oktober nu i år inleds en rättegång om detta i Växjö Tingsrätt. Hela åtta dagar har satts av för rättegången – trots att det bara är ett vanligt ”fordringsmål”, och en hel del dokumentation har inlämnats i målet.

– Det var i anslutning till Sergels Torg-manifestationen som S-regeringen utlovade statsstödet, och efter det stod det klart att Södra på bred front började försöka göra sig av med entreprenörerna alternativt tvinga igenom ändrade kontrakt med oetiska metoder, säger JobbXtras vd Hubert Johansson.

– Vi var en av många
som råkade ut för det.

Enligt Johansson har Södra systematiskt utpressat entreprenörerna att gå med på att bryta avtalet, genom att inte betala för den tid som entreprenörerna hann utföra arbete.

Södra har invänt att JobbXtras entreprenörer inte röjt undan så mycket timmer som förväntat.

JobbXtra för sin del
uppger att Södra från början räknat med att uppröjningsarbetet skulle vara mycket besvärligt, ta lång tid samt ta enorma maskinella resurser i anspråk, men att Södra nu i efterhand plötsligt påstår att de redan från start förväntat sig en så pass hög produktion att deras tidigare uttalanden om behovet av maskiner och tidsåtgången för att klara av röjningsarbetet måste ha varit sanningslösa.

– Med den sanningslösa argumentation Södra för i processerna skulle stormupparbetningen varit uppklarad på ett par månader. Det faller på sin egen orimlighet då Södras rättsliga argumentation motsäger de uttalanden Södra gjorde efter stormen i syfte att erhålla ekonomisk hjälp från skattebetalarna.

Oavsett förväntad produktionstakt, så har det inte funnits några krav på produktionsnivåer preciserade i entreprenörsavtalen eller i avtalet mellan JobbXtra och Södra. De entreprenörer som JobbXtra förmedlade har enligt Johansson haft en god produktions- och kvalitetsnivå på sitt arbete.

Klicka här för att se ett Aktuellt-inslag från början av år 2009 på temat om Gudrun-statsstödet var befogat.

Det finns vanliga så kallade ”stormförsäkringar” som ger skogsägare en ekonomisk ersättning efter stormar, och många skogsägare är sedan tidigare välbeställda. Men ändå så betalade regeringen ut Gudrun-pengarna.

Många hade dessutom odlat gran i stället för tall, för att gran växer snabbare. Men det är välkänt att gran faller lättare än tall i stormar, och efter Gudrun var det i princip bara gran som fallit.

Egentligen kan man säga att Södra gör en ”trippelkupp”, eftersom bolagets styrelseordförande Lars-Eric Åström själv uttalat sig om att ägarna fick återköpa statens ägarandel i Södra för en spottstyver i början på 80-talet – trots att ägarna visste om de jättevinster som Södra då skulle göra kommande år tack vare de svenska devalveringarna.

– Det pris som statens
ägarandel återköptes för, kan omöjligtvis ha baserats på Södras vetskap om den kommande resultatutvecklingen, säger Johansson. P/E 1,7 baserat på resultatet för 1984 låter inte direkt som någon rimlig värdering och skäl finns att misstänka att ett korrekt beslutsunderlag undanhölls skiljenämnden som prövade värderingsfrågan.

– Men efter Gudrun var Åström ute och talade med lång svada och retorik om att skogsindustrin är Sveriges största exportnäring som ger en massa arbetstillfällen och att det ligger i skattebetalarnas intresse att hjälpa skogsägarna.

– Så lät det inte när Södra försökte blåsa staten efter devalveringarna. Då var det helt skilda intressen.

– Det förefaller finnas
klara maffia-inslag i Södra Skogsägarnas hantering av vissa frågor! anser Johansson.

I kölvattnet efter Gudrun har det framkommit att Linda Hedlund som var näringsdepartementets handläggare om statsstödet, senare tillträdde som ny chef för LRF Skogsägarna.

Björn Karlsson var produktionschef på Södra Skog, Region Syd, i samband med Gudrun.

Han var ansvarig för avtal med skogsentreprenörerna som skulle röja undan stormtimret, och även att avtalen senare bröts.

Här är ett exempel på det brev som han skickade ut till entreprenörerna för att bryta avtalet.

Hubert Johansson utpekar Björn Karlsson som boven i dramat.

– Jag frågar mig om Södras ledning verkligen lämnat sitt carte blanche till de metoder som Björn Karlsson understödd av Södras tidigare bolagsjurist Fredrik Berglund ägnat sig åt, eller om det kan vara så att han agerat utan ledningens vetskap och godkännande? säger Johansson.

– Karlsson är känd som entreprenörernas skräck i skogsbranschen.

Många artiklar har skrivits om stormen Gudrun och dess effekter, inklusive självmorden och om de existerade.

Södra Skogsägarna var tidigt ute med höga krav på statsstöd efter Gudrun.

JobbXtras vd Hubert Johansson skräder inte orden i ett öppet brev om Södra Skogsägarnas agerande.