Realtid

Skistar anklagas för dålig investeringsvilja

administrator
administrator
Uppdaterad: 21 jan. 2008Publicerad: 21 jan. 2008

Skistars investeringar i skidbackarna är urusla. Istället hamnar överskottet i aktieägarnas händer.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

– Skistar har ett starkt intresse att hålla upp kursen på börsen. Bolaget har investerat avsevärt lägre i sina liftanläggningar jämfört med hur mycket det omsätter i liftkort, säger en källa med insikt i branschen till Realtid.se.

Under vintersäsongen 2006 och 2007 såldes det i Sverige liftkort för 900 miljoner kronor. Med ett börsvärde på 4,4 miljarder kronor dominerar Skistar den svenska skidvärlden och sålde liftkort för 440 miljoner kronor. Medräknat skidanläggningar i Trysil och Hemsedal hamnade siffran på 700 miljoner kronor.

Skistar investerade 200 miljoner kronor i backarna, bland annat i en åttastolslift i Åre. Låter mycket, men jämfört med till exempel familjeägda Lofsdalen fjällanläggningar i Härjedalen är beloppet försumbart.

Där låg liftkortsomsättningen på 13 miljoner kronor, medan 35 miljoner kronor gick till en ny sexstolslift.

– Konkurrensen är tuff i den här branschen och vi måste investera väldigt mycket för att klara oss. Folk har också tröttnat på industrin Skistar och söker sig till mer familjeägda anläggningar, säger Ola Andersson, delägare i företaget.

Har Skistar blivit för stora?

– Skistars skidprodukt har varit bra för att det också har spillt över på oss mindre anläggningar. Skistar är även det enda bolaget som har ekonomiska möjligheter att gå in på nya marknader som Ryssland och Östeuropa.

I Funäsdalen har ett så gott som en helt ny skidanläggning byggts upp för 80 miljoner kronor. Ytterligare 50 miljoner kronor investeras inför nästa säsong i ytterligare liftar och backar.

ANNONS

Sju privata investerare står bakom Funäsdalens Alpina. Förutom Nicklas Bergman går även Magnus Emilsson, tidig investerare i Tradedoubler och vd för företaget Visit Technology Group, in med pengar.

– Anläggningen är ett mysigt byalternativ till Åre. Men utan Skistar hade skidsverige varit väsentligt fattigare. Och precis som i vilket börsbolag som helst är det en stor kamp mellan ett långsiktigt tänkande och att tillgodose ägarna, säger bolagets vd Kevin Kirk.

I det Skistarägda Tandådalen har det inte byggts på 20 år i backen. Däremot fick anläggningen ärva en 15 år gammal liftanläggning från den närliggande Lindvallen. Åres berg ska också bestå till stor del av gamla, rostiga liftanläggningar.

– Åre är bara en snygg fasad som Skistar marknadsmässigt har byggt upp på ett skickligt sätt, uppger Realtid.ses källa.

Men vd Mats Årjes på Skistar slår ifrån sig kritik om att bolaget är dåligt på att investera.

– Vi gör investeringar som motsvarar våra avskrivningar, ungefär 220 miljoner kronor per år. Det är också ett konstigt att jämföra investeringar i olika anläggningar under bara ett år. I en anläggning kan vi göra en jätteinvestering ett år och sedan kan det gå flera år innan vi behöver göra en ny.

– En skidanläggning är som ett flygplan där det kontinuerligt byts ut delar. I själva verket är våra anläggningar alltid toppmoderna. Man måste också ta hänsyn till vad skidgästerna får för sina pengar i backarna, säger Mats Årjes.

Stämmer uppgiften att Tandådalen får leva med gamla skidliftar?

ANNONS

– Det är korrekt. Men som jag sa är våra liftsystem toppmoderna även om de är gamla. Vi får inte glömma bort att vi nyligen har investerat 50 miljoner i Lindvallen, och det ingår i samma liftsystem som Tandådalen.

Skistars aktieägare kammade hem 175 miljoner kronor under det senaste bokslutsåret. Företagets overhead, det vill säga administrationen med huvudkontor, beräknas uppgå till 150- 200 miljoner kronor per år.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Framtidens äldreboenden: Teknik, trygghet och trivsel

Äldreboenden och andra omsorgsfastigheter kommer att spela en allt större roll inom både samhällsstrukturen och fastighetsmarknaden. Med en snabbt åldrande befolkning ökar behovet av innovativa lösningar som möter de komplexa krav som dagens vård och omsorg ställer. Utformningen av framtidens äldreboenden handlar inte bara om praktiska funktioner utan också om att skapa miljöer som främjar […]