Skatteverket vill stänga bluffkyrkor

Margareta Josefson, specialist på föreningar och stiftelser på Skatteverket är inte förvånad över att flera trossamfund med tyska företrädare och utan verksamhet i Sverige registrat sig här. De exempel som Realtid.se tidigare tagit upp i två artiklar är enligt henne tydliga exempel på hur oseriösa personer försöker utnyttja det svenska systemet.

– Varje år får Skatteverket in ett hundratal ansökningar, där personerna vill registrera en ideell förening eller en stiftelse men vars syfte är att använda verksamheten för någon form av ekonomisk brottslighet. Det är inte förvånande att även Kammarkollegiet nu får in oseriösa ansökningar från personer som vill registrera trossamfund. Ett organisationsnummer är i själva verket guld värt i oseriösa händer. Organisationsnumret tolkas vanligen så att sammanslutningen har godkänts som en juridisk person. Därmed öppnas möjligheten för kreditbedrägerier, att smita från parkeringsböter, starta falska insamlingsorganisationer med mera, säger hon.

I och med att kyrkan skiljdes från staten så har Kammarkollegiet tagit över ansvaret när det gäller att registrera trossamfund. Men det var först efter år 2000. Tidigare var Skatteverket även ansvariga för registreringen av samfunden. Margareta Josefsson har arbetat på Skatteverket med frågor kring ideella föreningar, stiftelser och trossamfund under flera år. I början på 90-talet märkte hon och hennes kollegor att personer började missbruka registreringen av stiftelser. Syftet visade sig senare vara bland annat ekonomisk brottslighet. När bevakningen av stiftelser skärptes på Skatteverket ökade istället antalet oseriösa ansökningar av ideella föreningar.

– Detta uppmärksammades också av Riksåklagaren som skrev en gedigen rapport kring problemet och som senare lades fram till Justitiedepartementet. Effekten blev att lagstiftningen skärptes när det gällde och stiftelser. Skärpningen innebär bland annat att man måste uppge åtminstone en person som är bosatt i Sverige som ska fungera som kontaktperson om alla styrelsemedlemmar är från utlandet, säger Margareta Josefson.

De exempel som Realtid.se tagit upp i två artiklar är tydliga exempel på hur oseriösa personer försöker lura systemet. Realtid.se skrev tidigare om sju olika församlingar som registrerats i Sverige. Gemensamt för dem var att de inte hade någon fungerade församling i Sverige. Alla adresser gick till postboxar och personerna bakom verksamheten var tyskar.

– De postboxnummer som de här trossamfunden gick till är kända hos Skatteverket. Det finns flera tusentals aktiebolag, kommanditbolag, handelsbolag, stiftelser och ideella föreningar vars adress går till ett brevlådeföretag. Det säger inte att alla dessa är oseriösa, men handläggare bör reagera om de som ansöker inte uppger någon annan adress, säger hon.

Margareta Josefson menar också att det är enkelt att skriva handlingar i form av stadgar, mötesprotokoll med mera som krävs vid en registrering.

– Eftersom det här är ett ökande problem skulle jag uppmana alla som handlägger ärenden för registrering av trossamfund, stiftelser eller ideella föreningar, att de är extra uppmärksamma. Vi i Västra Götaland har valt att lägga ned extra mycket tid på att kontrollera ansökningarna, vilket kan vara ett sätt att försöka lösa problemet. I dag är de runt 30 till 40 ansökningar per år som vi inte beviljar, säger Margareta Josefson.

– 2005 skärptes lagen något för registrering av ideella föreningar och stiftelser men inte för trossamfund. För att förhindra missbruk borde skärpningen av lagen gälla trossamfund.

Hur vet du att det är så många av dessa verksamheter som visat sig vara oseriösa?

– Bland annat har privatpersoner och företag tagit kontakt med oss när de inte fått in betalningar från verksamheten. Till sist har det uppdagats att syftet med registreringen helt enkelt var att utnyttja systemet.

Margareta Josefson ger ett exempel på ett påhittat trossamfund som försökte registrera sig som ”Sebaotkyrkan” 1999. Trossamfundet sa sig stå nära svenska kyrkan, de hade en fin hemsida och en länk där personer kunde donera pengar till välgörenhet. Men efter att en journalist uppmärksammat trossamfundet visade det sig att personerna bakom tidigare fälts för olika brott och därefter försvann snart hemsidan och samfundets namn.

– Om man säger sig representera ett trossamfund, en förening eller stiftelse så öppnar det dörrar i samhället. Personer tror att de blivit hårt kontrollerade. Tyvärr är det inte alltid så, säger Margareta Josefson.

Per Johansson som är med i expertgruppen för föreningar och stiftelser centralt på Skatteverket är också medveten om att problemet finns, men menar att det i dag inte finns några konkreta planer på att ta något speciellt krafttag kring problemet.

– Det är en svår avvägning. Det är meningen att vem som helst ska kunna registrera sig men vi vill inte ha ett starkt kontrollsamhälle. På EU-nivå tittar man nu på att stärka kontrollen över föreningar som ett led i att bekämpa terrorn. Exakt vad detta kommer att innebära vet vi inte just nu, säger Per Johansson.