"Skadeståndskraven är för höga"

Mårten Schultz är doktorand i civilrätt med verksamhetsområden inom bland annat skadeståndsrätt. Han har tidigare engagerat sig i diskrimineringsmål och reagerade på Realtid.se artikel där krogägarna och deras advokater försvarar sig mot de juridikstudenter, som under några års tid stämt och krävt dem på skadeståndspengar. I nästan samtliga fall har studenterna börjat med att yrka på 150.000 kronor i skadestånd.

– Det är väldigt högt. Min uppfattning är att det är väldigt mycket högre än vad svenska domstolar i vanliga fall dömer mål av den här karaktären. 150.000 kronor, det är ju i förhållandevis grova sexualbrott och allvarliga våldsbrott. Det är ju väldigt mycket pengar i sammanhanget, Mårten Schultz.

För en tid sedan dömdes en krog i Stockholm för att ha kränkt ett lesbiskt par. HOMO som drev målet yrkade då på 100.000 kronor i skadestånd.

– Högsta domstolen bestämde att 100.000 kronor var orimligt högt. Man får trots allt göra en jämförelse med andra typer av diskrimineringar. De fick 15.000. Enligt min personliga åsikt tycker jag att det var bra. Det skulle uppfattas som stötande om sexualbrott skulle straffas lägre än ett brott där man inte kommer in på en restaurang. Det ger märkliga signaler om det skulle vara i en omvänd ordning, säger Mårten Schultz.

Realtid.se upplyser honom om att juridikstudenterna fick 40.000 kronor var i ett diskrimineringsmål i domstolen mot Stockholmskrogen Kickis bar & Café:

– Min personliga uppfattning är att man bör jämföra mål mellan varandra. Även om många säger att man inte borde göra det. Men det tycker jag visst att man borde göra. Man bör ha en sammanhållen syn på alla typer av kränkningar som är samlade under samma begrepp. Man måste utgå från att begreppet ska ge en enhetlig innebörd i de områden det används, säger han.

Men vad var din första reaktion på artikeln?

– Jag reagerade på att krögarna framställde det här som en affärsidé. Det är en absurd invändning. Skulle man göra en affärsidé genom gå ut på stan för att bli nedslagen och sedan casha in skadestånden. Förutsättningarna är enkla kränker man en människa då blir man skadeståndsskyldig, då spelar det väl inte någon roll om parten strävar efter att bli det. Själva poängen med skadestånd är ju att det ska ersätta skadan. Jag ser inte att det skulle vara ett argument mot dem, säger han och tillägger:

– Jag kan hålla med om att det skulle verka cyniskt om de har satt i system att trigga de här skadestånden. Men jag har inte sett om det varit så. Om lagen missbrukas får man på sikt se över den. Men än så länge finns det alldeles för få fall så det är alldeles för tidigt att se några sådana tendenser och för tidigt för att tala om allmänt missbruk av lagstiftningen.

Vad tycker du om deras tillvägagångssätt?

– Jag tycker deras tillvägagångssätt är skitbra. Jag tycker det är väldigt bra att man använder sig av skadeståndsrätten för att bevisa orättvis behandling i samhället. I den förutsättning att de inte ljuger och att omständigheterna är så som de påstår. Är det så att det faller under skadeståndsreglerna så är det alldeles utmärkt. Jag tror att vi kommer se mer av det här. Att man använder sig av skadeståndsrätten för att belysa samhällsproblem. Det kan innefatta fackförbunden, miljörörelsen eller ombudsmännens arbete mot diskriminering. Det är positivt, säger Mårten Schultz.

Han berättar också att det funnits diskussioner och tidigare farhågor om att skadeståndsrätten skulle kunna utnyttjas på fel grunder.

– Man har tidigare talat om att skadeståndskravet kan användas som legal utpressning. Det förekommer bland annat i USA. Man har varit lite rädd att skadeståndsrätten kan användas på ett sätt som sätter press på företaget. Företagen blir då beredda att betala väldigt mycket skadestånd för att slippa bråket och gå till domstol. Jag ser väldigt lite risker för det i Sverige eller att det är ett problem i samhället just nu, avslutar han.