"Situationen är mycket dålig"

Realtid.se får tag på Andrej som vill vara anonym och jobbar för ett företag i Baltikum med svensk koppling.

Det är Lettland som råkat mest illa ut.

Hur illa är den ekonomiska situationen för det lettiska folket?

– Den ekonomiska situationen är mycket dålig, säger Andrej.

Har folk tak över huvudet och mat för dagen?

– De flesta har tak och mat, men antalet människor som letar efter mat i soptunnor intill livsmedelsbutikerna – har ökat något enormt.

– Många måste ge tillbaka sina lägenheter till bankerna, eftersom de inte har något arbete.

– Och då har de inga pengar att betala tillbaka lånen med.

Hur är det med jobben? Hur hög är arbetslösheten?

– Officiellt är arbetslösheten i exempelvis Estonia 12 procent, men i verkligheten är siffrorna mycket högre.

De flesta nya jobb ger enligt Andrej motsvarande 2.800 svenska kronor i månadslön före skatt, medan den officiella genomsnittslönen ligger på 7.100 kronor i månaden.

Hur är levnadsstandarden i Baltikum?

– Rätt låg för den största delen av befolkningen.

Är folk arga eller accepterar de den dåliga ekonomiska situationen?

– Folk är mycket olyckliga.

Har kriminaliteten ökat mycket? Eller ”den svarta ekonomin”? Finns det en maffia som tar över?

– Självklart har inslaget av kriminalitet och svart ekonomi ökat.

– Människorna ser inget skäl att betala extra skatt till staten.

Estland är enligt Andrej ”skolkamraternas land”.

– De flesta på högre positioner i ekonomin och politiken är besatta av folk på en ganska kort lista.

Lite överraskande är folk på gatan inte direkt avogt inställda till Sverige och dess påtryckningar för att få Baltikum-länderna att spara mer i sina statsbudgetar.

– Såvitt jag har hört vill folk att Sverige ska annektera Baltikum så att välståndsnivån höjs.

Hur är det med välståndet i Baltikum – skolor, sjukvård, vägar? Hur blir det vid ytterligare nedskärningar?

– Sociala kostnader har redan skurits ned, och nu är det svårt att förstå hur dessa kostnader kan minskas ytterligare.

– Sociala nedskärningar slår mest mot de svagare delarna av befolkningen.

Finns det risk för upplopp och revolution hos befolkningen?

– Lettland har större risk för någon typ av gatuprotester än Estland.

Fristående kommentatorn Max Keiser tar upp Lettland i sitt program ”On the edge” från i fredags.

Där beskrivs det som att Lettland blev ett fritt land år 1991 efter Sovjetunionens fall, och att Lettland då hamnade i armarna på Västvärlden med förhoppningar om frihet, välstånd och möjligheter.

Men nu har den lettiska ekonomin kraschat, och landet har fått nödlån från IMF och EU på 11 miljarder dollar.

Det var för ett halvår sedan då den lettiska ekonomin väntades krympa med 8-9 procent.

Men resultatet blev att ekonomin krympte med 18-19 procent – i det närmaste en depression, enligt Keisers program.

Lettland har sedan dess spenderat mer än hela nödlånet, och för att nu infria IMF:s krav har den lettiska premiärministern Valdis Dombrovskis beslutat skära ner på skolor. Över 100 skolor har stängts, och lönenivåerna har sänkts med 40 procent inom flera sektorer i landet.

I programmet pekas på att Lettland och letterna i princip inte hade några skulder då landet blev fritt från Sovjetunionen, medan det nu alltså finns massiva skulder – inte minst från svenska banker.

Och alla pengar som lånades ut har enligt programmet gått till fastigheter och fastighetsspekulationer.

– Nästan inget har gått till att bygga den reala ekonomin där folk jobbar och välstånd byggs, säger programmets kommentator Stacy Herbert i programmet.

Nu vill IMF och EU att Lettland ska skära bort kostnader på 1 miljard dollar i sin statsbudget.

De vill att landet behåller sin valutas euro-koppling och betalar på sina skulder, för annars finns det risk för dominoeffekter som gör att andra länder också släpper sin euro-koppling och inte kan betala på sina skulder.

Förslaget att lettiska låntagare bara ska behöva betala tillbaka den bostad de lämnat som säkerhet för sina lån, har enligt programmet skapat skarpa protester från Sverige och de svenska bankerna som därför hotar Lettland med motåtgärder.

Max Keiser anser att det svenska agerandet är ett sätt för de svenska bankerna att försöka upprätthålla värdet på sina lånefordringar.

– Men svenskarna måste inse att lånefordringarna är värdelösa, säger han.

Keiser föreslår att Sverige tar tjuren vid hornen och i stället direkt pumpar in friskt kapital för att stärka upp de svenska bankerna efter de stora baltiska förlusterna som egentligen finns.

– Det är bara att rekapitalisera de svenska bankerna, precis som Sverige gjorde vid den svenska bankkrisen i början på 90-talet, föreslår Keiser.

– Nationalisera bankerna igen, rekapitalisera dem, och ät lite köttbullar, är Keisers råd.