Sista chansen för Eniro

Det lider mot slutet av bolagets försök att få in miljarder från aktieägarna. Kommer aktieägarna att ställa upp? Realtid.se har talat med Eniros vd Johan Lindgren.

Det krisdrabbade telefonkatalogbolaget ber aktieägarna om ett kapitaltillskott på 2,5 miljarder kronor, genom en nyemission där aktieägarna erbjuds få köpa nya Eniro-aktier för 52 öre styck.

Anmälningstiden för att få vara med och köpa de nya aktierna, pågår till och med nu på fredag den 17 december, och tisdag är sista dagen för handel i teckningsrätterna.

Nyckelfrågan är om aktieägarna kommer att ställa upp med hela beloppet. Annars kommer Eniros banker och andra garanter tvingas täcka upp mellanskillnaden.

Tidningarnas skriverier om Eniro har hettat till under förloppets gång, med rubriker som ”Eniro är ett skämt” på Realtid.se och ”Eniros emission kan misslyckas” på Affärsvärlden.se.

Hur illa ställt är det egentligen?

Realtid.se får tag på Eniros vd Johan Lindgren.

– Lindgren på Eniro. Hej! säger han.

Hej. Stort tack för att det fanns möjlighet att prata.

– Absolut. Det gör jag gärna.

Kan man fråga lite generellt vad du tycker om aktieägarnas intresse för emissionen?

– Jadå. Det är ju stor handel både i Eniro-aktien samt i emissionens teckningsrätter och BTA:n .

Aktieägare som hade Eniro-aktier sedan tidigare, har fått en teckningsrätt per aktie. Varje teckningsrätt ger rätt att köpa 30 nya Eniro-aktier för 52 öre styck. Teckningsrätterna handlas separat på börsen under teckningstiden.

Aktieägare som utnyttjar teckningsrätterna för att köpa nya Eniro-aktier, får inledningsvis BTA-bevis som senare omvandlas till vanliga Eniro-aktier. BTA-bevisen handlas också separat på börsen nu.

Under fredagen slutade Eniro-aktien i 66 öre på börsen. Teckningsrätterna slutade i 29 öre, och BTA-bevisen i 55 öre.

– Det vi har sett är att en stor Eniro-aktieägare som Länsförsäkringar, har valt att sälja sina Eniro-aktier och köpa teckningsrätter istället, säger Lindgren.

– Det ser ju ut som en bra tanke från de ägarna.

– Nu får vi se hur det här slutar på måndag och tisdag, men det är omfattande handel i varje fall.

Till och med tisdag (den 14 december 2010) finns det alltså chans att köpa teckningsrätter för att vara med i Eniros emission.

Hur mycket av ert begärda kapitaltillskott på 2,5 miljarder kronor tror du att aktieägarna ställer upp med? Kommer garanterna bli tvungna att stå för en del?

– Jag har ingen aning om det. Det vet vi ju inte vi förrän efter att teckningstiden slutat den 17 december, och vi kommer att kunna meddela utfallet av emissionen först den 23 december. Så jag har ingen uppfattning om det i nuläget.

Har ni i Eniros företagsledning nu gjort en ”road show” med en massa presentationer för aktieinvesterare, om Eniro och emissionen?

– Ja, vi har mött investerare i Stockholm, London och Oslo under emissionen.

Vilka frågor har aktieinvesterarna ställt då? Vilka frågor har varit vanligast?

– Huvudfrågan är ju densamma som för oss i företagsledningen. Det är ju på vilket sätt vi tror att vi kan vända utvecklingen för Eniros intäkter. Det är det som är det absolut viktigaste för Eniro just nu.

– Vi har i år framgångsrikt visat hur vi kan spara kostnader, och har guidat om att våra kostnadsbesparingar ska uppgå till cirka 350 miljoner kronor i år.

– Men det är ju givetvis så att vi också måste växa intäkterna i bolaget. Jag har ju guidat om att det kommer att vara en viss intäktsnedgång för Eniro under 2011, men att det ska återvända till tillväxt 2012. Och det är väl den huvudfråga som investerarna frågar om.

Du menar om det kommer att bli så att Eniros intäkter kommer att börja öka från och med år 2012?

– Ja, precis.

Och hur ska ni göra för att kunna åstadkomma det?

– Min uppfattning är att Eniro sitter på ett par rejäla styrkor, det vill säga vi har en portfölj med väldigt kända varumärken, vi har väldigt många användare av våra tjänster, vi har 400.000 företagskunder i Norden, och så har vi en annonsmarknad och en sökmarknad som är i bra tillväxt.

– Så att vad det handlar om för oss är att vi måste ha ett bättre produktutbud än vad vi har haft historiskt.

– Och vi har lanserat ny funktionalitet under hösten här; det vi kallar för ”produktsök” på Eniro.se, som har blivit väldigt uppskattat.

– Och vi har ju lanserat applikationer för mobilerna, och vi kommer med en hel del andra digitala produkter nu efter nyår.

– Och det är ju detta, tillsammans med en ännu mer effektiv säljkår, som tillsammans ska göra att vi ska lyckas förändra intäktsutvecklingen i bolaget.

Vilka intäkter kommer Eniro att få under 2010 och 2011 med de prognoser ni har gjort?

– Vi har ju sagt att den organiska intäktsnedgången under 2010 inte kommer att överstiga 15 procent. Det är det vi har guidat på.

– Och sedan räknar vi för 2011 med att intäkterna kommer att fortsätta minska, men då med ett ensiffrigt procenttal.

– Därefter ska vi återvända till tillväxt under 2012.

– Det som är viktigt att komma ihåg är att emissionen handlar om skuldsättningen i bolaget. Det handlar ju inte om bolagets lönsamhet.

– Det är ju så att – på det sättet vi har guidat för innevarande år, 2010 (exklusive effekterna av att vi avyttrat verksamheter i Finland) – så uppfattar ju aktiemarknaden det som att vi kommer att nå ett ebitda-resultat på cirka 1,2 miljarder kronor för i år.

– Vi har ju nu
under de första tre kvartalen 2010 haft ett bra kassaflöde. Vi har ju av egen kraft minskat nettoskuldsättningen med en halv miljard kronor.

– Sedan har vi också guidat för 2011 och sagt att även om vi får denna nedgång i intäkter för 2011, så kommer vi att spara ytterligare minst 200 miljoner kronor 2011.

– Det innebär ju att vi efter att ha betalat för investeringar, räntor och skatt, fortfarande har kvar ett bra kassaflöde.

– Så det är ju ingen fara med lönsamheten i bolaget, utan det är den här strukturella frågan om att vi behöver reducera bankskulderna. Det är ju det som emissionsprojektet handlar om.

Hur stor del av Eniros intäkter kommer från den traditionella sidan med företagsannonser i tryckta telefonkataloger, respektive från internet?

– Man kan som utgångspunkt ta analytikernas antagande om att vi i år, 2010, kommer att ha intäkter på lite drygt 5 miljarder kronor för kvarvarande verksamheter.

– Och av de intäkterna är redan nu cirka hälften från online-sidan.

– Sedan kommer ytterligare 1 miljard kronor från nummerupplysning med vår tjänst 118118 i Sverige och dess motsvarigheter i Norge och Finland.

– Så där har du 3,5 miljarder kronor tillsammans.

– Resterande drygt 1,5 miljarder kronor är det som definieras ligga kvar i katalogverksamheten.

– Och det är ju så – lite överraskande – att räckvidden för en katalog är ungefär 35 procent fortfarande. Och det är ungefär vad Dagens Nyheter har i Stockholm eller vad SVT 1 har i riket. Det är ungefär samma för en katalog.

– Så det är ju ingen ”död produkt”, utan den används av både många annonsörer och många användare fortfarande.

– Man ska alltså tänka på Eniro som ett ”multimedia-paket”, det vill säga att du som annonsör vill träffa dina kunder i många olika media. Och det erbjuder ju vi i form av tryckt katalog, vi erbjuder närvaro på nätet i olika former med sökord och listings, banners och display-annonseringar – och så erbjuder vi närvaro i mobilen och en lång rad andra tjänster. Det är det som våra 400.000 kunder i Norden handlar av oss.

– Det här är små och medelstora bolag som i snitt investerar ungefär 9.000 kronor per år med oss. De har inte så många andra mediaslag att gå till, för de har inte investeringsbudgetar för att gå ut brett i tv, radio eller tidningar, utan de investerar i en mediamix i den portfölj som Eniro har.

Du nämnde ”produktsök” inom online-delen. Vad innebär det rent konkret?

– Du kan ju själv ladda ner applikationen för det till din iPhone sedan. Då får du ladda ner både en som heter ”Eniro” och en som heter ”Rejta”.

– Hela idén med Eniro är alltså att vi ska vara nummer ett på lokalt sök. Och det innebär en skillnad jämfört med exempelvis Google som ger alla svar som finns om du frågar om till exempel ”cykel” eller ”kanot” .

– Det vi gör är istället att svara på en distinkt fråga. Om du till exempel är cyklist och vill köpa en cykelbyxa i Linköping, så hittar vi de butiker som säljer cykelbyxor i Linköping. Och sedan kan du välja att gå dit och handla.

– Sedan används ju den funktionaliteten om du är ute med mobiltelefonen till exempel och blir sugen på en pizza; då slår du på ”pizzeria” och trycker på knappen ”nära mig”. Då får du upp alla pizzerior som ligger inom promenadavstånd.

– Och har du lite tur när du får upp den träffen, så har våra användare betygsatt pizzeriorna genom sajten Rejta. Och då kommer även betygen på exempelvis tre eller fyra eller fem stjärnor upp, vilket talar om ifall pizzorna där är goda eller äckliga eller vad de nu är för någonting.

När var det som ni lanserade det här?

– Det gjorde vi för ungefär två månader sedan.

– Och nu börjar vi sälja det här kommersiellt från och med i januari 2011 i Sverige och Norge, och från och med andra kvartalet 2011 i Danmark.

– Och det har ju varit väldigt positivt för oss. Vi mäter det vi kallar sidvisningar – hur kunderna letar sig ner djupare och djupare på eniro.se för att handla någonting – och vi ser att den trafiken har ökat med 35-40 procent under den här tiden.

– Så det har blivit väldigt framgångsrikt och är uppskattat.

– Och det kommer ju i tillägg till allt annat vi har gjort hela tiden och erbjudit via internet; alltså möjlighet att söka på namn och nummer, kartor, att visa vägen och sjökort. All den funktionaliteten finns kvar. Så det här nya kommer ”ovanpå”.

Företag kan alltså betala för att komma med i det där sökregistret?

– Precis. Exakt. Det är som Googles affärsmodell; du köper dig till placering kopplat till sökord, rubriker och så vidare – för om du är småföretagare och har en begränsad annonsbudget, så måste du ju fundera på hur du ska investera för att synas – alltså: ”Hur når jag kunden?”

– Och kunderna agerar olika. Några använder mobilen, andra internet, någon tredje en katalog; då måste man förekomma i alla de mediaformerna. Vi kan erbjuda det paketet från oss.

Hur stort kan det där bli med produktsök? Kan det bli miljardintäkter?

– Nja, nej, alltså; jag har ju uttalat mig lite mer modest och sagt att det som nu gäller, är att vi tack vare den här funktionaliteten ska kunna stabilisera försäljningen under 2011, eftersom vi har haft ett kraftigt fall under 2010.

– Och vår kortsiktiga målsättning nu, det är ju att vända den här försäljningstrenden från och med januari 2011 – alltså så att vi slutar att minska intäkterna för hela koncernen, och sedan kommer in i tillväxt under 2012.

– Sedan har jag ju självklart förhoppningar om någonting annat, men med den intäktsutveckling vi har haft i år så ska vi först stabilisera verksamheten, och sedan ska vi se till att öka efter det.

– För det gäller ju för oss egentligen bara att se till att vi håller i våra 400.000 nordiska kunder och försöker öka dem lite i antal, och sedan att se till att de fortsätter att investera minst 9.000 kronor i snitt under 2011 också.

– Kan vi åstadkomma det, så har vi också åstadkommit en turn-around av Eniro.

Eniros aktier och teckningsrätter har ju fallit kraftigt i värde här på sistone. Ska man tolka det som att aktieinvesterarna inte riktigt har begripit hur bra det kan bli?

– Talar man om utvecklingen för Eniros aktiekurs i ett lite längre perspektiv, så är det ju så att när vi har haft den här intäktsnedgången som vi har haft, så är det ju klart att det syns i aktiekursen.

– Den bedömning som ägarna och investerarna gör nu, det är ju om de tror på den guidning som vi ger – eller inte. Det är det ena.

– Sedan är det väl så då att när det blir en sådan här stor emission, och det blir komplicerat med teckningsrätter och aktier och arbitrage-möjligheter mellan dem, så blir ju kursbildningen oklar.

– Det är precis vad Albert Häggström på Alfred Berg har berättat för nyhetsbyrån Direkt.

– Han förvaltar aktier åt vår största aktieägare, Länsförsäkringar, och har alltså inte dumpat Länsförsäkringars aktieinnehav i Eniro – vilket var hur det beskrevs i en del medier.

– Tvärtom så överväger han istället att öka sitt Eniro-innehav.

– Det är bara så att han har sålt aktierna och köpt teckningsrätter istället, därför att det har blivit ett billigare sätt.

– Det var samma sak när jag köpte mina egna aktier i Eniro. Då var jag först på väg att köpa aktier direkt, men sedan såg jag ju att det var billigare att köpa aktier genom att först köpa teckningsrätter. Så då köpte jag teckningsrätter istället, och så tecknar jag mina aktier den vägen – eftersom det är billigare än att köpa aktien direkt.

Teckningskursen i Eniros nyemission är alltså 52 öre, medan Eniro-aktien slutade fredagen i 66 öre. Teckningsrätterna för sin del slutade i 29 öre. I och med att man med en teckningsrätt får köpa 30 nya Eniro-aktier för 52 öre styck, så innebär det i praktiken att man den vägen kan köpa Eniro-aktier för cirka 53 öre styck (52+1) – jämfört med att köpa aktien direkt för 66 öre?

– Det är ju det som Albert Häggström pekar på; att det ligger cirka 10 öre däremellan. Så varför skulle han köpa aktien direkt, om han kan gå via teckningsrätten?

– Nu är ju han den enda som har uttalat sig offentligt om det, men det är ju inte osannolikt att det är flera av våra ägare som har gjort samma sak.

– Jag har inga data eller fakta om det, men det skulle förvåna mig om Länsförsäkringar var den enda som gjorde det.

– Men det här med att ”Ägarna överger Eniro”; den biten tycker inte jag stämmer.

Intrycket verkar ändå vara att folk vräker ut sina teckningsrätter, för teckningsrätternas kurs verkar vara under större press än aktiekursen – i och med att man kan köpa aktierna billigare via teckningsrätter. Och det är därmed som storägarna säljer sina aktier för att återköpa dem billigare via teckningsrätter?

– Ja, just det.

Tittar man på Bloomberg nu så står det där att Eniro totalt är värt 3,3 miljarder kronor på börsen , vilket alltså verkar inkludera kapitaltillskottet på 2,5 miljarder kronor?

– Ja, 3,3 miljarder kronor är ju värderingen av den befintliga aktien, plus de 2,5 miljarder kronorna.

Om man då vill få kläm på intjäningspotentialen i Eniro framöver om ni skulle infria alla era prognoser; vad skulle det i så fall bli för vinst per aktie för Eniro 2011?

– Det talet har jag inte räknat på. Men om man tittar på den här guidningen för 2011, med en intäktsminskning med ett ensiffrigt procenttal, och kostnadsbesparingar på 200 miljoner kronor, så innebär det att vi har ambitionen att ligga på ett ebitda-resultat för 2011 som ligger i samma härad som under 2010.

– Sedan räknar vi med att vi kommer att ha ungefär 300 miljoner kronor i negativt räntenetto utifrån dagens ränteläge, samt 100-150 miljoner kronor i investeringar, och en skattekostnad på 70-100 miljoner kronor.

– Lite beroende på vad man då har utgått ifrån för ebitda-resultat, så får man i så fall ändå ett bra fritt kassaflöde.

– Tittar man på det kassaflödet i förhållande till börskursen, så får var och en göra sin bedömning av det.

– Jag ska inte kommentera kurssättningen för det är inte min roll, men det är ju den här bilden och den här guidningen som jag har gett till aktiemarknaden. Det är så vi ser på lönsamheten i Eniro. Sedan får var och en bedöma hur det ska värderas.

Vad innebär det då för resultat efter skatt? För om man utgår ifrån ett värde på hela Eniro på 3,3 miljarder kronor på börsen och att ni kan generera ett resultat efter skatt på – säg 500 miljoner kronor per år – då ser ju Eniro-aktien väldigt billig ut kan man tycka? Särskilt om ni dessutom sedan börjar växa också?

– Jag kan inte kommentera den beräkningen du gör, och om det är billigt eller inte får folk avgöra själva. Men jag har ju själv investerat nu. Och det gör jag självklart för att jag tror på

det jag säger.

– Men det är också så att vi i den här refinansieringen , så har vi ett relativt högt räntenetto. Det där har ju diskuterats mycket.

– Det är ju på det sättet att lånet kan man ju refinansiera när som helst egentligen, så om vi får igång verksamheten och kommer till bra ebitda-nivåer, kan vi refinansiera och därmed också sänka räntekostnaderna, och därmed få ytterligare hävstång för aktieägarna.

Innebär det i så fall att ni skulle anlita helt andra långivare om ni gjorde en sådan ny refinansiering?

– Ja, det är faktiskt en bra fråga. I det läget kommer vi nog att se över bankstrukturen, det kan jag säga. Det kommer vi att göra.

Varför det?

– Jag tror att man bara ska titta på vilka som kan ge konkurrenskraftiga villkor i det läget.

– Jag har ju varit vd för Eniro i tre månader nu, och det är klart att refinansieringen inte är det första du vill göra ; utan jag hade väl planer på att få lägga min strategi och exekvera på den under ett eller två kvartal, och därefter diskutera refinansieringen.

– Men där hade ju bankerna en annan inställning, och det är det vi jobbar med just nu.

– Och det gör att vi i det läget får se vilka banker som är intresserade av Eniro. Det får vi titta på då.

Hur har relationen varit mellan Eniro och bankerna?

–Det är ju känt att vi har haft olika uppfattningar om timingen av emissionen .

Är det så?

– Ja, det har vi haft. Och det har vi kommenterat många gånger.

– Vi våra banker har haft olika uppfattningar om det helt enkelt.

Och dessutom tar de ju ut en saftig ränta nu av Eniro?

– Där bedömer jag att vi nu betalar 3 procentenheter i räntepåslag som ”riskpremie” till bankerna. Det är på den nivån det ligger.

– Det innebär att om vi hade lånat pengar under mer normala omständigheter, så hade räntesatsen varit 3 procentenheter lägre egentligen.

– Det är det jag menar med att om vi får igång hjulen, och vi kan följa den här guidningen, och vi kan refinansiera – då ligger ju 3 procentenheter i potten på nettoskuldsättningen som är 4 miljarder. Så det är ganska mycket pengar.

Ser du det som hög risk att ni inte kommer att nå upp till era guidningar om Eniros framtida ekonomiska utveckling, eller är det ett ”säkert case”?

– Jag guidar ju på det som är vår plan, och det är en väl övervägd plan.

– Det är ju med den kunskapen och det vi kan se nu från bolaget, som vi gjorde den guidningen i samband med resultatrapporten för tredje kvartalet.

Men känner du dig trygg, eller känns det fortfarande turbulent?

– Operativt så har vi full fart här på Eniro, och det är hög entusiasm i och med att vi har så mycket nya produkter att lansera. Säljarna ser fram emot att få börja sälja det från och med januari.

– Så inne i bolaget så är det full fart, men det vi kämpar emot är en negativ mediabild – där ju media ofta väljer att vinkla nyheter och historier om Eniro på ett negativt sätt.

Är det så?

– Ja, det är min uppfattning. Men det är min privata uppfattning, och jag är ju part i målet.

– Vi är ju ett bolag som har starka kassaflöden, starka varumärken, många kunder och många användare. Det är den bild som våra säljare förmedlar till våra kunder, och det är det som jag hoppas kommer att dominera medias bild av oss framöver – och inte diskussionen om vår finansiella ställning.

Stämmer det att säljarna tidigare under en period inte kunde sälja något alls, för att ni lade om system och allt vad det var?

– Ja, det stämmer att vi inte hann med någon nyförsäljning under första kvartalet 2010.

Hur stor är effekten av att säljarna nu åter kan sälja igen med full fart? Ligger det med i era guidningar?

– Ja, det gör det. Vårt försäljningsupplägg innebär att det som våra säljare säljer under första kvartalet, kommer som intäkter under tredje kvartalet. Och det vi säljer under andra kvartalet kommer som intäkter under fjärde kvartalet.

– Det har att göra med att våra säljare betar av de här katalogområdena stad för stad kan man säga. Och när de har gjort klart en stad, då tar det ett tag att göra i ordning katalogen och online-produkterna. Sedan när man publicerar dem, då kommer intäkterna.

– Så det var verkligen inte så att säljarna satt och hängde, utan de hade problem med de administrativa systemen.

– Och det har ju självklart påverkat omsättningsutvecklingen under både tredje och fjärde kvartalet 2010.

– Men som sagt när vi guidar nu för 2011, så har vi ju tagit hänsyn till den effekten i guidningen.

Och när kommer den effekten att vara borta på kvartalsbasis?

– Den kommer att vara borta från och med första kvartalet 2011.

Vi pratade i förra veckan med finansmannen Bengt Stillström om att Eniro har en så väldigt stor bokförd tillgångspost i form av goodwill . Har du någon kommentar till det?

– Nej, jag tycker ju att om Bengt Stillström har synpunkter på vår goodwill, så kan han ringa mig.

– Vi har den goodwill som vi har värderat, och som är granskad och avstämd med våra revisorer. Den speglar den intjäningsförmåga som vi bedömer att våra dotterbolag har. Den är gjord enligt alla konstens regler utifrån de planer vi har nu.

– Det finns ju redovisningsregler för sådant här, och jag är själv auktoriserad revisor i grunden dessutom – i den första delen av mitt liv.

– Det där är gjort på ett absolut professionellt sätt utifrån det vi ser.

– Och vi gjorde ju nyligen också en rejäl goodwill-nedskrivning på 4,3 miljarder. Men den är gjord under de här omständigheterna och i ljuset av volatiliteten för vår aktiekurs – som driver behovet av goodwill-nedskrivning ytterligare.

– Så det är gjort på bästa sätt, och vi är helt eniga med revisorerna om värderingen av goodwillen.

Så det finns ingen ”luft” kvar där nu? Men om Eniros aktiekurs kommer att vara fortsatt pressad, kanske det finns skäl att göra ytterligare goodwill-nedskrivningar?

– Inte på grund av aktiekursen. Goodwillen har ingenting med det att göra, utan den har att göra med det kassaflöde som man ser ifrån de olika verksamhetsgrenarna. Goodwill-nedskrivningen gjordes på grund av ändrade antaganden för framtida kassaflöde och finansiell risk.

Hur många aktieanalytiker är det som bevakar Eniro?

– Jag tror att det är åtta eller nio stycken som följer oss aktivt.

Från ditt perspektiv; vad säger de om Eniro?

– Jag tycker att de har en balanserad bild av verksamheten. De ställer sig samma frågor som investerarna gör, det vill säga – den här guidningen som vi ger nu om omsättnings-utvecklingen; känner de att vi har tillräckligt mycket planer och tillräckligt mycket idéer för att uppnå det?

– Det är väl de som de diskuterar.

– Men jag tycker att de ger en rimlig bild av hur vi ser på bolaget.

Har du hört något om vad de värderar Eniro-aktien till?

– Jag har sett några av analytikernas värderingar av vår aktie, men jag har ingen samlad bild. Det har vår investerarkontakt Birgitta Henriksson. Jag kan inte kommentera det, för jag har sett det för fragmenterat. Jag har ingen uppdaterad bild av det just nu.

Vad kan man säga om sannolikheten för att Eniro kommer att bli uppköpt? Det har varit tal om att ni har fört diskussioner med riskkapitalbolag som i någon form velat vara med i någon typ av upplägg?

– Jag har kommenterat det tidigare och sagt att vi tittade på alternativ inför den här emissionen – vilket dock inte materialiserades – utan det blev den här emissionsvägen istället.

– Det är klart att vi sonderade terrängen vad gäller många olika sätt att hantera den här situationen på, men det slutade ju med den här lösningen som vi har valt nu.

Var det någon som ville köpa er rakt av så att säga?

– Ehhh, nej uppenbarligen inte.

Ett resonemang som låter spännande är att Google i någon form skulle ha intresse av Eniro. Vad tror du om de tankarna?

– Jag vet inte. Jag vet inget om några sådana kontakter eller om något sådant intresse.

– Jag tror att Google har en annan affärsmodell. De har ju inte säljtrupper och mediaportfölj som Eniro har, utan de är väldigt koncentrerade kring sin egen affärsmodell. Så det skulle vara en konstig kombination tror jag.

Det var annars ett annat bolag som börsintroducerades nyligen; Mail.ru . De kanske på sikt skulle vilja expandera till Norden, och då kanske Eniro skulle vara en bra pusselbit för dem?

– Ingen aning. Du vet; det enda jag kan göra är att se till att Eniro är världens bästa bolag, och sedan så får vi väl se vem som äger Eniro i framtiden.

– Det enda jag kan göra är att utveckla det här så framgångsrikt som vi någonsin bara kan, för då blir man ju – alldeles oavsett sammanhanget – en eftertraktad partner.

– Och det kan handla om operativa samarbeten, och det kan handla om ägarsamarbeten.

– Men det är inte där jag lägger min tid just nu, utan nu lägger vi all tid och energi på att lyckas med att vända Eniro till det starka bolag det ska vara.

Under fredagen var Eniros teckningsrätter nere i en kurs på 27 öre som lägst, så då blir det mindre än 1 öre per aktie man lägger till teckningskursen på 52 öre för att räkna ut det pris man får betala för att köpa Eniro-aktier via teckningsrätterna?

– Ja, just det.

Teoretiskt sett kan väl teckningsrättskursen gå ner till noll, men vi får väl se vad som händer nu under den sista handeln?

– Det får vi se på måndag och tisdag.