Saxo ilsknar till över "ryktesspridning"

Saxo Bank är stor som bank åt privatpersoner som vill handla med valutor.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Inom det området finns konkurrenter som FXCM, IG Markets och CMC.

FXCM:s valutaanalytiker Alejandro Zambrano ringer upp Realtid.se.

– Det har uppstått en debatt i vår bransch om vilken modell man använder när man hanterar kundernas affärer, säger han.

– På sistone har Saxo Bank fått problem med detta i Danmark.

– Det har stått många artiklar om det där.

– Två företag hotar stämma Saxo Bank på 250 miljoner danska kronor.

– Kunderna påstår att valutakurserna i Saxo Banks plattform ofta inte stämmer överens med valutakurserna på marknaden.

– Det har att göra med om att när man som kund handlar med en bank som exempelvis Saxo Bank, så är det så att Saxo Bank har rätt att ha vilka valutakurser banken vill.

– Vi på FXCM använder inte den modellen längre.

– Vi samarbetar med tio storbanker.

Då får FXCM:s kunder den bästa valutakursen som erbjuds vid varje tillfälle bland de bankerna enligt Zambrano.

Det kan innebära att en kund köper en valuta från en bank på morgonen, men säljer positionen via en annan bank på eftermiddagen.

– Poängen är att du som kund kanske tror att dollarn ska stiga, Saxo Bank säger ok och så köper du dollar – men så kan du se att dollarkursen hos Saxo Bank börjar falla…

– Då kanske du förlorar 100 dollar på den positionen, och den förlusten blir Saxo Banks vinst (om inte Saxo har hedgat bort den positionen).

Saxo Banks modell kallas för en ”market maker-modell”.

– Den modellen innebär alltså att det kan uppstå en jävssituation, säger konkurrenten FXCM:s Alejandro Zambrano.

– Det intressanta är att det inte bara är Saxo Bank som använder den modellen för valutahandel med privatpersoner, säger Zambrano.

– IG Markets och CMC använder också samma modell.

Men inte ni på FXCM?

– Nej.

Zambrano hänvisar till artiklar i dansk press där det står om att Saxo Banks kunder har inlett rättsprocesser mot banken på grund av de valutakurser de fått handla för hos Saxo Bank.

Det är Borsen.dk som skrev häromveckan om portugisiska finanshuset Fortune som kräver 75 miljoner danska kronor i skadestånd.

Fortune kräver även att Saxo Banks banktillstånd dras in ”fordi der ikke har været overensstemmelse med valutakurserne i markedet, og de kurser, der blev handlet til hos Saxo Bank” skriver Borsen.dk.

EPN.dk skriver om en ännu större stämning där över 1.000 sydafrikanska investerare kräver 200 miljoner danska kronor av Saxo Bank.

Det handlar om en fond på Mauritius där Saxo anklagas för att i samarbete med fondförvaltarna ha förorsakat att fonden tappade 90 procent av sitt värde.

Borsen.dk har även skrivit andra artiklar om Saxo Bank.

Där står det om att danska polisen utreder en del av bankens kunder som misstänks vara kriminella.

Polisen har fått bistå myndigheter från Ryssland och Ukraina som jagar ekonomiska brottslingar vars spår enligt tidningen lett till kunder hos Saxo Bank.

Borsen.dk har även skrivit att Saxo Bank har kunder från Colombia, vilket enligt forskaren Camilla Hörby Jensen från Syddansk Universitet reser frågetecken.

Hon är expert på bankers skyldighet att anmälda kunder som är misstänkta för att ha tjänat pengar på brottslighet.

– Så fort man säger ”Colombia” ringer en larmklocka, säger hon till tidningen.

En dansk politiker har krävt att landets ekonomi- och industriminister Morten Bodskov undersöker Saxo Banks affärsmetoder.

Realtid.se erfar följande som bakgrund:

Många har på sistone anklagat Saxo Bank för olika saker på sistone, men det har inte inletts några rättsprocesser.

Det har inte ens kommit in några klagomål till danska finansinspektionen.

Frågan är då om påståendena kommer från tomma intet.

Det som har hänt är att Saxo Bank har haft en del missnöjda kunder, som varit mycket olyckliga.

Men banken skulle inte ha de tillväxtsiffror och den stora kundbas den har, om banken inte hade de bästa valutakurserna och de bästa produkterna.

Det är så Saxo Bank har försökt förklara sig i den danska debatt som har blossat upp.

Självklart finns det folk som förlorar pengar på valutahandel.

Valutahandel är alltid ett nollsummespel.

Varje gång någon gör en vinst, så finns det någon annan som har gjort en motsvarande förlust.

Det bara är så att valutamarknaden fungerar på det sättet.

Saxo Bank tror att alla på banken vet om att Saxo erbjuder bland de bästa valutakurserna på marknaden, och de bästa produkterna och en av de bästa internetbaserade valutatrading-plattformarna i världen.

Så banken är givetvis störd och mycket ledsen över att det på sistone har varit olika anonyma källor som har sagt negativa saker om banken i dansk press.

Men banken är glad över att den inte är inblandad i någon rättsprocess.

Det finns inga stämningar eller juridiska spörsmål alls.

Därför tar banken allvarligt på falska anklagelser från anonyma källor.

Det är svårt för banken.

Ett exempel är uppgifterna om det portugisiska finanshuset Fortune som kräver skadestånd på 75 miljoner danska kronor av Saxo Bank.

En fråga är hur tidningarna kan veta det, för banken har inte fått någon sådan stämning från Fortune.

Och vad gäller uppgifterna om de sydafrikanska investerarnas stämning av Saxo Bank på 200 miljoner danska kronor, så måste man förstå bankens affärsmodell.

Banken har många utomstående samarbetspartners som använder bankens teknologi.

En del av dessa partners har det gått dåligt för så att de har förlorat sina kunders pengar.

Saxos roll i det har bara varit att dessa partners har använt bankens teknologi.

I övrigt kan banken inte göra något åt det, om partnern sedan förlorar pengar åt sina kunder.

Saxo har till och med fattat beslut om att avsluta relationen till portugisiska finanshuset Fortune, eftersom Fortune anses ha agerat oetiskt genom att de förlorat kundernas pengar och handlat för kundernas räkning.

När Saxo upptäckte att Fortune förlorade kundernas pengar, slängde Saxo ut Fortune från banken.

På samma sätt är det med den samarbetspartner som förlorade pengar åt de sydafrikanska investerarna.

Den sydafrikanska partnern sa Saxo upp sin relation med redan år 2005.

Och relationen med Fortune sa Saxo upp år 2008.

Bakgrunden till de förluster som Fortune orsakade för sina kunder, var att Fortune började handla med isländska kronor.

Självklart blev kunderna arga, vilket Saxo förstår.

Men det berodde inte på något som Saxo hade gjort.

Det enda var att Fortune hade använt Saxos tradingplattform.

Det har pratats om att Saxo polisanmälts mot bakgrund av det som hänt, men det är likadant i Danmark som i Sverige:

Alla kan ringa till polisen och göra en anmälan där vem som helst anklagas för vad som helst.

Då måste polisen registrera sådana anmälningar, men bara för det vet man inte om den som anmäls verkligen har gjort det som påstås.

Och man vet inte om det bara är någon som har hotat med att polisanmäla Saxo, fast det i praktiken inte har skett någon polisanmälan.

Utifrån det som har framkommit i nyheterna verkar det som att Saxo har hotats bli polisanmält, fast det inte har skett sådana polisanmälningar.

Det kan vara någon part som säger att om inte Saxo ingår en förlikning, så ska parten polisanmäla Saxo.

Det vet man inte, och det kan även hända att någon sådan polisanmälan gjorts.

Saxo vet för sin del inte om exempelvis Fortune har polisanmält Saxo eller ej.

Och vad gäller påståendena om att polisen vill utreda Saxos ryska och ukrainska kunder på grund av misstänkta kopplingar till ekonomisk brottslighet, så har sådana utredningar inte förekommit.

Men det stämmer att Saxo har kunder i Ryssland och Ukraina.

Det är både privatpersoner och sedan har Saxo även en samarbetspartner som använder bankens teknologi i Ryssland.

Men det är inte sant att Saxos kunder utreds av polisen som påståtts.

Vad gäller experten som i tidningen säger att Saxos verksamhet i Colombia är misstänkt, så är det ett faktum att Saxo har kunder i landet.

Saxo har tre samarbetspartners där och även en del privatpersoner som direkta kunder.

Totalt sett är Sydamerika en marknad med stor potential för Saxo.

Banken öppnar exempelvis kontor i Panama nu.

Men man vet inte varför det kommer påståenden om att Saxos verksamhet i Colombia ska ha med kunder som är kriminella att göra.

Det finns bra folk även i Sydamerika, eller hur?

Man vet inte varför tidningarna skrev som de gjorde.

Vad gäller påståendena om att kunderna får mindre förmånliga valutakurser hos Saxo än exempelvis FXCM, så är det omöjligt.

Sedan är det så att Saxo bekräftar att banken erbjuder sina valutakurser åt kunderna via en market maker-modell.

Men det är just därför som Saxo kan erbjuda så bra valutakurser.

Utan bra valutakurser hade det varit omöjligt för Saxo.

Banken erbjuder alla kunder samma valutakurser.

Det är upp till var och en att bedöma, men banken anser sig fortfarande erbjuda de kanske bästa valutakurserna i världen av alla banker som handlar med valutar.

Orsaken är just att Saxo har så stor kundbas.

Det är därför som banken kan erbjuda så bra valutakurser.

Saxo Bank är i sig inte börsnoterat.

Grundarna äger 60 procent av banken.

De är mycket arga över alla anklagelser.

Det mesta av anklagelserna kommer från anonyma källor, vilket är mycket oseriöst.

Man vet inte hur det är i Sverige, men i Danmark har det aldrig någonsin förekommit tidningsartiklar med lika grova anklagelser som mot Saxo Bank – från anonyma källor.

Aldrig i livet.

Trots kring tio års professionell erfarenhet har det aldrig någonsin synts till.

Det är något nytt för dansk press, och särskilt för dansk affärspress.

Så de på Saxo Bank är inte på så gott humör för närvarande.

De vill gärna att tidningar förklarar sanningen om läget.

Medan Saxo Banks två grundare tillsammans äger 60 procent av Saxo Bank, så ser den exakta ägarlistan ut så här:

• Lars Seier Christensen (grundare och vd): 30 procent

• Kim Fournais (grundare och vd): 30 procent

• General Atlantic (en hedgefond): 22 procent

• Espirito Santo Financial Group (en portugisisk bank): 10 procent

• 300 befintliga och tidigare anställda: 8 procent

Det finns ingen i Saxos företagsledning som tidigare har dömts för något brott.

Man vet inte om tidningsuppgifterna om polisanmälningar av Saxo ens är sanna över huvud taget.

De kritiska uppgifterna om Saxo kommer bara från danska tidningen Börsen.

Saxo har självklart frågat tidningen om varför tidningen skriver sådana artiklar.

Saxo vill inte fördöma tidningar, men banken förstår fortfarande inte varför tidningen Börsen skriver de negativa artiklarna om Saxo.

Det kanske bara är så att tidningens journalister är överraskade över att källor ringer upp tidningen och säger saker.

Och vad gäller påpståendena om att Saxo skulle erbjuda sämre valutakurser än konkurrenterna, så vill inte Saxo tala illa om några konkurrenter.

Banken anser att alla försöker erbjuda så bra valutakurser som möjligt.

Annars flyttar kunderna bara till en annan bank.

Saxo är ändå trots allt bland de 25 största valutahandlande bankerna i världen.

Hur skulle det vara möjligt, om inte Saxos kunder fick bästa möjliga valutakurser?

Det vore omöjligt.

Det finns ingen logik i vad Alejandro Zambrano på FXCM säger.

Alla konkurrenter som erbjuder valutahandel erbjuder bästa möjliga valutakurser, även Saxo.

För de på Saxo blir glada när kunderna handlar, för då tjänar Saxo varje gång på skillnaden mellan köp- och säljkurser – den så kallade ”spreaden”.

Alla konkurrenter försöker göra likadant, men eftersom Saxo har så stor valutahandel så kan Saxo erbjuda sina kunder bättre valutakurser än de flesta.

Man vet inte varför FXCM säger så här, men Saxo anser att alla konkurrenter försöker erbjuda bästa möjliga valutakurser.

Om det inte vore så, så väljer kunderna bara en annan bank.

Saxo Bank startade 1992, och den blev en EU-reglerad bank år 2001.

Man kan säga att banken är lönsam, och har vuxit med 50 procent per år sedan starten.

Förklaringen till framgången är troligen att Saxo var om inte den allra första, så i så fall den andra aktören i världen som utvecklade en internetbaserad plattform för valutahandel.

Det är en stor konkurrensfördel för Saxo.

Alla de stora bankerna försöker nu i efterhand utveckla egna sådana handelsplattformar, men Saxo har redan haft det i 10-15 år.

Och 60 procent av Saxos verksamhet kommer inte från egna direktkunder, utan från andra aktörer som är Saxos samarbetspartners som i sin tur har kunder som handlar med valutor.

Det kallas även för en ”white label”-verksamhet eftersom Saxos varumärke inte används via samarbetspartners.

En del kanske misstänker att Saxo har lyckats ha haft en så hög tillväxttakt just för att banken har använt olika knep och har lockat kriminella att sätta in sina pengar på banken för valutahandel.

Men snarare är det så att Saxo inte skulle ha kunnat ha någon tillväxt alls om banken använt knep.

På valutamarknaden känner alla till alla, och om en bank inte agerar schysst får alla andra snabbt reda på det.

Orsaken till Saxos höga tillväxt är just bankens konkurrenskraftiga handelssystem, och bankens market maker-modell som gör att kunderna kan erbjudas bra valutakurser.

Det enda som Saxo tjänar på är spreaden mellan köp- och säljkurser.

Så är det för alla, även Saxos konkurrenter.

Därför är det svårt att förstå vad Alejandro Zambrano på FXCM menar.

Alla banker som erbjuder valutahandel tjänar på spreaden.

Det är enda sättet att med sådan verksamhet tjäna pengar på valutamarknaden.

Realtid.se får tag på Saxo Banks grundare, huvudägare och vd Lars Seier Christensen på valborgsmässoafton.

– Det är helgdag i Danmark idag, så jag är i min svenska sommarstuga på andra sidan Öresundsbron, säger han.

Seier Christensen är mycket nyfiken på att Alejandro Zambrano från FXCM ringt upp Realtid.se.

– Det var lite intressant att höra att du fick ett samtal från en annan firma, säger han och bekräftar att FXCM är en av Saxos konkurrenter.

Är det FXCM som driver en smutskastningskampanj mot Saxo Bank?

– Det vill jag inte spekulera i, men det var intressant att han ringde upp dig.

– Det stämmer att vi på senare tid har sett ett antal artiklar om oss i dansk press, och artiklarna bygger generellt på citat från anonyma källor.

– Det är lite svårt för oss att förstå exakt vad som ligger bakom.

– Men i det stora hela är det så att uppgifterna i artiklarna är grundlösa.

– Självklart är vi irriterade över detta, men vi försöker så gott vi kan att besvara de frågor vi får kring artiklarna.

– De påstådda rättsprocesserna från portugisiska Fortune och sydafrikanska investerare, anser vi båda är grundlösa.

– Om de går vidare till domstol blir vi bara glada, eftersom vi då kommer att kunna klargöra att vi inte har gjort något fel.

– Vi är inte oroade över det.

Kommentar till påståendena om att Saxo Bank erbjudit sämre valutakurser än rådande valutakurser på marknaden?

– Om du vet lite om valutamarknaden, så känner du till att det är en mycket stor marknad med jättevolymer.

– De som handlar med valutor gör det på många olika sätt.

– Det normala är att någon som vill handla med valutor gör det via en bank som erbjuder valutakurser.

– Men det finns även andra varianter, såsom att handla valutor via någon valutabörs som banker är uppkopplade till mot en avgift via någon handelsplattform.

Hur man ska handla med valutor beror på vad en kund vill ha.

För kunder som handlar direkt från en bank, har banken vissa skyldigheter att kontinuerligt ge kunden viss service och hela tiden erbjuda valutakurser även under svåra marknadsförhållanden.

På en valutabörs finns det inte motsvarande skyldigheter, men där måste man hoppas att det finns någon motpart på den valutaaffär man vill göra.

Och där får man konkurrera med valutakursnivåer mot andra.

Så för någon som vill handla med valutor kan det passa bäst att handla via en bank, och för en annan kan det passa bäst att handla via en valutabörs.

– Personligen anser jag att det bästa för privatpersoner är att handla med valutor via en bank, säger Christensen.

– Men är det någon som är mycket professionell och som förstår likviditetsriskerna, så är kanske valutabörser (multi supplier-platforms) det bästa.

– Och vi på Saxo Bank erbjuder båda alternativen så att de som vill ha det ena eller det andra alternativet ska kunna få det.

– Det är inte det ena eller det andra som är bäst för alla.

– Däremot är det så att den absolut största delen av kunderna föredrar att handla direkt hos en bank.

Kan det då bli så att den valutakurs man erbjuds via sin bank avviker från valutakursen ”på marknaden”?

– Inte riktigt.

– Det finns ingen valutakurs som är det egentliga priset på marknaden.

– Men olika aktörer kan gå samman och handla via olika valutabörser.

– Nästan alltid när man talar om en valutakurs, så är det en bank som har erbjudit den valutakursen.

– Det är så valutamarknaden fungerar.

– Det är en rätt begränsad mängd valutaaffärer som görs upp direkt mellan kunder.

– Även på valutabörser (multibank platforms/multi supplier platforms), är det de deltagande banker som erbjuder valutakurserna där.

– Så vi anser inte att man kan resonera generellt som FXCM – att deras multibank-plattform är bättre för kunderna än att handla med valutor hos oss.

– I en multibank-plattform är det ett antal bakomliggande banker som erbjuder valutakurser, och för en kund som har en direktrelation med en bank så är det den banken som erbjuder valutakurser.

– Och om banken i direktrelationen erbjuder en valutakurs som avviker från den övriga valutamarknaden, så kan man genast tjäna en riskfri arbitragevinst genom att köpa på ena stället och sälja på det andra.

– Men är det så att en kund föredrar att handla via en multibank-plattform, så erbjuder vi på Saxo Bank det också.

– Det är kunden som får välja.

Tidningsuppgifterna gjorde alltså gällande att portugisiska finanshuset Fortune stämt Saxo på 75 miljoner danska kronor, för att Saxos valutakurser avvek från rådande valutakurser på övriga valutamarknaden.

– Kundrelationer är sekretessbelagda hos oss, men det vi kan säga är att Fortune var ett specialfall.

– De gjorde ett antal stora valutaaffärer direkt med oss och inte via en multibank-plattform.

– Så det är en annan historia.

– Vi är helt säkra på att Fortunes skadeståndskrav är grundlöst.

– Det kan vi bevisa.

– Om någon domstol vill ta upp ärendet, blir vi bara glada över det.

Och sydafrikanerna som kräver er på 200 miljoner danska kronor?

– Det är en lite annorlunda situation.

– Vårt handelssystem som vi har utvecklat själva, betraktas generellt som ett av de bästa i världen för valutahandel.

– Tidningen FX Week har därför utsett oss till bästa valutabank fyra år i rad.

– Vi har fått en rätt så bred uppskattning för vårt handelssystem, vilket är lätt att dubbelkolla.

– Vi använder systemet dels för våra egna direktkunder, men även som infrastruktur åt andra finansinstitutioner som i sin tur vill ha direktkunder på valutahandel.

– Så vi har relationer med både större och mindre aktörer.

– Citigroup använder vår teknologi gentemot vissa kundgrupper.

– Och i det sydafrikanska fallet tillhandahöll vi vårt handelssystem åt en samarbetspartner som i sin tur hade investerare som kunder.

– Men det visade sig att samarbetspartnern använde handelssystemet på ett sätt som de inte kommit överens med kunderna om.

– Så vi har därför sagt upp vår relation till den samarbetspartnern.

– Vi har inte längre någon relation till den.

– Men eftersom den samarbetsparterns kunder blev olyckliga över den aktören som är en valutamäklarfirma, så beslutade sig kunderna för att kolla upp om de kan kräva något av oss som tillhandahållit handelssystemet.

– Det anser inte vi är korrekt.

– Vi anser inte att de har något ”case”.

– Det är som att säga att man har en mäklare som man handlar med via en terminal från Reuters eller Bloomberg, och skyller på Reuters eller Bloomberg för att mäklaren har gjort något dumt.

– Så i det här fallet har vi bara varit en leverantör av handelssystemet.

– Vi har inte haft någon kundrelation där.

– Så det fallet är grundlöst från början.

– Vi får se om det går vidare till domstol.

– Men det här har stötts och blötts länge nu.

– Det är inget nytt fall.

Och stämmer det att danska polisen hjälper ryska och ukrainska myndigheter att utreda kunder hos er som misstänks vara ekonomiska brottslingar?

– Det är inte något jag kan diskutera.

– Men jag tror att alla banker generellt hela tiden har ögonen öppna för penningtvätt eller liknande.

– Tusentals bankkunder som misstänks för sådant, rapporteras varje år av bankerna.

– Det är en skyldighet som bankerna har.

– Det handlar inte om att någon bank ska utredas, men att kunder kanske utreds.

– Jag vet faktiskt inte orsaken till att den artikeln skrevs om oss.

– Det är bara att titta på någon av de svenska bankerna, så finns det även där hela tiden exempel på att kunder och deras transaktioner kollas upp.

– Det är en del av bankernas skyldigheter.

– Vi har omfattande säkerhetskontroller på plats som ser till att våra kunder följer internationella regler.

Seier Christensen bekräftar att Saxo Bank har vuxit med 50 procent per år sedan starten 1992.

– Det har varit en fantastisk utveckling.

– I dagsläget är vi en av de största bankerna i världen inom vår inriktning.

Har ni lyckats växa så snabbt för att ni lockat till er kriminella?

– Nej, så är inte fallet.

– Det är fel.

– Det är inte ovanligt att ett företag som är först i sin bransch, växer snabbt.

Saxo Bank kan i det avseendet sägas ha varit bland de första företagen som erbjuder valutahandel för privatpersoner via internet.

– Och andra internetrelaterade företag har vuxit i samma takt som vi.

Kommentar till den juridiska experten som pekar på er verksamhet i Colombia som misstänkt?

– Jag vet inte vem som anser det.

– Det får stå för dem.

– Vi har privatpersoner som kunder på många ställen runt om i världen, och gör alltid rutinartade kontroller av kunderna.

– Så påståendena om vår colombianska verksamhet är grundlösa.

Tillväxten och lönsamheten genom åren har gjort att Saxo Bank i dagsläget har ett bokfört eget kapital (tillgångar minus skulder) på 2,3-2,4 miljarder danska kronor.

Hur ligger det jämfört med marknadsvärdet på Saxo Bank?

– Det får andra bedöma.

– Liknande banker har köpts och sålts för nivåer som har legat betydligt högre än det bokförda egna kapitalet.

– Men det är mycket svårt att uttala sig om marknadsvärdet på Saxo Bank, eftersom banken inte är börsnoterad.

Har ni fått några erbjudanden av någon som vill köpa Saxo Bank?

– Inte nyligen.

– Men över tiden skulle vi inte bli den första banken av vårt slag som skulle bli uppköpt.

– Det har funnits andra liknande banker som har blivit uppköpta.

Hur klarade ni er genom finanskrisen?

– Rätt så bra.

– Som nämnt har vi haft en mycket god tillväxt i vår verksamhet, även om det gick lite långsammare år 2009 än 2008.

År 2009 hade Saxo Bank ett resultat på 200 miljoner danska kronor efter skatt, medan det år 2008 var ett resultat på 339 miljoner kronor efter skatt.

– Så vi har sett vinstnivån minska.

– Men vi är rätt så immuna mot den här typen av problem och kriser.

– Vi har exempelvis inte lånat ut pengar till fastighetsköp eller så.

– Så vi har klarat oss rätt bra genom krisen.

– Och det har gått rätt bra för oss hittills i år också.

Totalt har Saxo Bank cirka 100.000 kunder som handlar med valutor.

Det är både egna direktkunder, och kunder via samarbetspartners som använder Saxo Banks handelssystem.

I Sverige har Saxo Bank inte enorma mängder kunder.

– Jag kan inte siffran, men hela Skandinavien står ungefär för 10 procent av våra 100.000 kunder.

Det blir alltså 10.000 personer i Skandinavien (Sverige, Norge och Danmark).

– Så vi har inte enorma mängder kunder i Sverige.

Dock har Saxo Bank köpt amerikanska aktiemäklarfirman E-trades nordiska verksamhet E-trade Nordic.

– Det ger oss en möjlighet att växa mer inom aktiehandel.

– Det finns en kundbas hos E-trade Nordic, i Sverige och Danmark.

Går det för privatpersoner att tjäna pengar på valutahandel?

– Valutamarknaden är en intressant och spekulativ marknad.

– Men den innebär även hög risk om man använder hög skuldsättning i sin valutahandel.

– Det går att både vinna och förlora mycket.

– Folk spekulerar om hur de ska investera.

Handlar du själv med valutor?

– I Danmark är det inte tillåtet om man är bankdirektör.

Är inte Saxo Bank egentligen som ett kasino där era kunder kan ”spela” på valutamarknaden?

– Det vill jag inte påstå.

– Jag tycker att det är en dålig jämförelse.

– Men visst är det så att valutahandel är ett nollsummespel.

– Om du och jag gör upp en valutaaffär, så blir det en av oss som gör en vinst och en av oss som gör en förlust.

– Man måste vara bättre än den genomsnittlige valutahandlaren för att lyckas.

– Det är inte som på aktiemarknaden där alla vinner ibland och alla förlorar ibland i takt med upp- och nedgångar på börsen.

– På valutamarknaden är det så att pengarna byter hand från en person till en annan.

– Det är därför som det är ett nollsummespel.

Vetenskapliga studier har väl visat att det inte går att tjäna pengar på valutahandel?

– Fråga George Soros.

– Det är inte omöjligt att tjäna pengar på valutahandel.

– Men det förutsätter att man är bättre än andra valutahandlare.

En del kanske anser att ni försöker locka folk till ert ”kasino”, och att det är stor risk att de drabbas av förluster på valutahandeln hos er?

– Det är inte rättvisande att säga så.

– Saxo Bank är en verksamhet precis som andra verksamheter.

– Visst kan valutahandel vara riskabelt, men vi gör klart för våra kunder att det både finns risker och möjligheter.

– Vår bransch är en rätt så stor och växande marknad.

Vad tror ni om valutamarknaden framöver? Vilka valutor kommer att stiga och falla?

– Folk gör generellt rätt så korta valutaaffärer, och har kanske uppfattningar på kort sikt.

– Vi tror generellt att euron kommer att fortsätta falla.

– Det är min personliga uppfattning.

– Det gäller att ha rätt om trenden snarare än att försöka gissa framtida valutakursnivåer.

– Valutakurser rör sig ofta mer än man tror.

I efterhand förtydligare Saxo Bank via e-post att den sydafrikanska stämningen mot Saxo Bank har inlämnats från bolaget Leaderguard, medan den portugisiska stämningen från bolaget Fortune än så länge bara är ett hot.