Särskilda granskningar på gång i Xtranet

Stämman som ska besluta om och kanske utse särskild granskningsman är utlyst till den 18 januari, bara två veckor efter den där styrelsen är föreslagen att bytas ut.

Storägarna är dels finansmannen Jesper Stevrin (som vill byta ut styrelsen), dels Johan Stenman, känd från Stenbecksfären och nybliven största ägare i det Aktietorgetnoterade bredbandsprojekteringsföretaget.

Jesper Stevrin har tidigare protesterat mot nyemissionen tidigare i höst, där Johan Stenman kom in som storägare – Stevrin ville i stället genomföra en emission efter eget upplägg, där han själv och till honom anknutna personer garanterade emissionsbeloppet.

Detta vill Stevrin granska:

1) Formalian avseende beslutet och genomförandet av styrelsens emission till Johan Stenman;

2) Eventuella överträdelser mot kapitel 8 och kapitel 13 i aktiebolagslagen (2005:551) och beslutets eventuella ogiltighet;

3) Styrelsens eventuella överträdelse av bolagsstämmans bemyndigande om riktade emissioner;

4) Skälen för avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt;

5) Om det finns anledning att för bolagets räkning föra skadeståndstalan mot styrelsen och verkställande direktören på grund av styrelsens avvisande av finansierings- och emissionsförslag från befintliga aktieägare innebärande företrädesemissioner;

Och Stenmans frågetecken:

6) Fråga om styrelsens beslut om kapitalanskaffning genom en riktad nyemission var generellt motiverat för att tillvarata bolagets intressen beaktande situationen i bolaget under 2008 och 2009.

7) Fråga om framlagda alternativa finansieringsalternativ under 2009 varit motiverade att genomföra med hänsyn till föreslagna villkor, utspädning, kostnader m.m.

8) Omständigheter, förevaranden och konkreta aktiviteter av berörda personer under 2008 och 2009 som föranlett bolagets ekonomiska situation som motiverat den aktuella nyemissionen.

Punkten sex uppfattar Xtranets styrelseordförande Jan Danielsson, som Realtid.se når på onsdagseftermiddagen, inte som att Stenman nu ifrågasätter kapitalbehovet inför den emission han tecknade aktier i, utan som att han vill ha en helhetsbelysning av vad som förevarit i bolaget, vid sidan av de – enligt Danielsson – detaljerade punkter som Stevrin vill granska.

För ett tag sedan sade Xtranets vd Hans Erik Persson (som igår köpte en miljon aktier i bolaget) att det nu skulle bli skönt att kunna fokusera på att göra affärer igen. Det som hade hänt var att en extrastämma hade ägt rum, där de som hade kallat till stämman ville byta ut styrelsen. Styrelsen satt kvar.

Till skillnad från vad Hans Erik Persson då antog, eller åtminstone gav uttryck för, har bråken inte upphört.

Jan Danielsson är inte operativt verksam i Xtranet, utan avlönad som styrelseordförande. Men han arbetar enligt egen uppgift en hel del med bolaget, inte minst på grund av konflikterna.

Kan ni fokusera på affärer, eller stör det som händer er?

– Det är klart att det stör verksamheten, nu blir det ju den tredje extra bolagsstämman på mindre än ett halvår.

– Ur styrelsens och ledningens perspektiv är det här inget vi önskar oss, snarare tvärtom. Men lagstiftningen och aktiebolagslagen är som den är, och nu har vi minoritetsägare som har begärt detta. Men det är helt klart att det stör bolaget.

Hur går affärerna då? Bland era pressmeddelanden är det mest sånt här man hittar.

– Det är inget jag vill föregripa, det är sådant vi aviserar efter hand.

Realtid.se har talat om särskilda granskningar med en i ämnet insatt källa. Han säger att det är ”väldigt ovanligt” med särskilda granskningar, av två skäl: dels brukar den osämja som leder till hot om särskild granskning kunna ebba ut innan granskningen kommer till stånd, kanske som en följd av det ”slagträ” hotet om särskild granskning utgör och att korten då kommer på borden, dels på grund av insikten om att den klagande parten blir medveten om att en granskning inte direkt leder till några pengar – det enda som händer är att det kommer fram mer information.

Vad kostar det att genomföra en särskild granskning?

– Väldigt olika. Det har att göra med om det som ska granskas gäller en enskild affär, eller ett skeende i ett bolag under en viss tidsperiod. Sedan har det naturligtvis att göra med storleken i bolaget också. Om det gäller ett stort bolag och allt som har hänt under exempelvis ett halvår ska granskas kostar det mycket pengar.

Hur många svenska jurister håller på med särskilda granskningar?

– Det är en relativt stor grupp inom de som specialiserat sig på bolagsrätt, kanske ett 20-tal personer.

Källan nämner några namn på jurister som brukar ta sig an särskilda granskningar: justitierådet Stefan Lindskog (som skrivit en bok i ämnet), professorn och Baker & McKenzie-advokaten Carl Svernlöv, samt professor Erik Nerep.

Enligt källan är skadeståndsprocesser riktade mot bolagsstyrelser ännu mer ovanligt än särskilda granskningar.