Ingen av AP-fonderna nådde sin målsättning för perioden 2001-2010. Det visar en ny utvärdering beställd av Finansdepartmenet.
Samtliga AP-fonder underpresterar

Fonderna har gett en avkastning kring 4,5 procent per år sedan den 1 juli 2001. Men målsättningen har legat på mellan 5,5-6,1 procent. Allt enligt en utredning som McKinsey har genomfört åt Finansdepartementet.
Första till Fjärde AP-fondernas uppdrag är att fungera som buffertfonder i det svenska inkomstpensionssystemet. Detta innebär att fonderna ska maximera sin avkastningen till en låg risk. Och resultatet är alltså nedslående bland för fonder.
Första AP-fonden har genererat en avkastning efter kostnader på 305 miljarder konor eller 4,5 procent per år sedan den 1 juli 2001. Samma period var motsvarande summa för Andra AP-fonden 80 miljarder kronor eller 4,7 procent. Tredje avkastade 78 miljarder kronor eller 4,6 procent och Fjärde 70 miljarder kronor eller 4,2 procent per år.
En positiv utveckling under 2010 gav dock en bra avkastning senaste året. Fonderna pendlade mellan 18-22 miljarder konor eller 9,0 -11,0 procent. Men trots det fina resultatet under 2010 var det allså ingen av de fyra AP-fonderna som nådde sina så kallade nominella målsättningar, vilket för perioden 2001-2010 varierade mellan 5,5 procent och 6,1 procent.
Lägre kostnader än internationellt
Samma period låg AP-fonderna totala kostnader på 9,8 miljarder kronor i genomsnitt eller 0,14 procent av kapitalet per år. För 2010 hamnade kostnaderna på 1,1 miljarder eller 0,14 procent av kapitalet. Det vill säga samma andel som för hela perioden.
Här kan nämnas att flera av de utländska pensionsfonder som buffertfonderna jämförs med redovisade högre förvaltningskostnader, cirka 0,10-0,30 procent av det förvaltade kapitalet, med ett genomsnitt på 0,20 procent.
McKinsey skriver dock att förvaltningskostnaderna inte bör analyseras isolerat, utan jämföras med fondernas investeringsstrategi samt vilken avkastning de genererar. Det vill säga en högre kostnad i form av provisioner och liknande till externa förvaltare kan vara motiverad om den genererar en ökad avkastning.
Här visar det sig att AP-fonderna står sig helt ok i konkurrensen.
De utländska pensionsfonder som användes som jämförelseobjekt hade en avkastning på mellan 2,3 och 14,6 procent under 2010 och 0,4-0,6 procent per år 2006-2010. Första till Fjärde AP-fonden genererade en avkastning på mellan 9-11 procent 2010, medan motsvarande siffra för 2006-2010 låg på 3,2 och 3,8 procent per år.
Dagens Industri skrev i april 2009 att AP-fondernas aktiva förvaltning minskat pensionsspararnas förmögenhet med 8,5 miljarder kronor och kostat nära 4 miljarder kronor att bedriva.
Hela förvaltningen ifrågasattes och en sammanslagning av fonderna pekades ut som ett möjligt alternativ. Även då stod McKinsey bakom undersökningen.




