Sämre på börsen fredagen den 13:e

Men skillnaden är liten. Det visar Realtid.se:s kalkyl.

Den som ägt aktier motsvarande börsindex, har fått en värdeökning på totalt 6,5 procent under mätperioden från och med den 1 januari år 1999.

Har man gjort precis samma sak men inte ägt aktierna under fredagarna den 13:e, så skulle värdeökningen blivit 7,1 procent – det vill säga totalt 0,6 procentenheter högre under dessa drygt tio år.

Den negativa ”fredagen den 13:e-effekten” är alltså uppnådd på 15 börsdagar då det varit fredagen den 13:e, medan hela mätperioden omfattar 2.541 börsdagar.

Uträknat per dag innebär siffrorna att börsen under mätperioden haft en förändring med i snitt +0,003 procent per dag, medan det har varit en förändring på i snitt -0,039 procent per dag under periodens 15 ”fredagar den 13:e” då börsen varit öppen.

Det innebär att ”fredagen den 13:e-effekten” förenklat kan omräknas till en negativ årsavkastning på nästan 10 procent. Det är den genomsnittliga avkastning man har fått på årsbasis, om man under mätperiodens fredagar den 13:e legat investerad i en börsportfölj motsvarande börsindex.

Frågan är om det går att utifrån dessa siffror säkerställa statistiskt att fredagar den 13:e är en sämre dag att äga aktier på än den genomsnittliga börsdagen. Det får statistikerna svara på.

Denna fredag den 13 februari 2009 var dock ingen dålig börsdag, eftersom börsindex då steg med 0,8 procent.

Det visar sig vara den bästa fredagen den 13:e på börsen under hela mätperioden:

1) +0,82% (fredagen den 13:e februari 2009)

2) +0,77% (fredagen den 13:e juli 2001)

3) +0,69% (fredagen den 13:e april 2007)

4) +0,64% (fredagen den 13:e augusti 1999)

5) +0,51% (fredagen den 13:e oktober 2000)

6) +0,47% (fredagen den 13:e maj 2005)

7) +0,14% (fredagen den 13:e juli 2007)

8) +0,10% (fredagen den 13:e juni 2008)

9) +0,04% (fredagen den 13:e december 2002)

10) -0,25% (fredagen den 13:e augusti 2004)

11) -0,36% (fredagen den 13:e oktober 2006)

12) -0,52% (fredagen den 13:e februari 2004)

13) -0,73% (fredagen den 13:e januari 2006)

14) -1,21% (fredagen den 13:e september 2002)

15) -1,68% (fredagen den 13:e juni 2003)

Siffrorna visar alltså procentuell förändring av börsindex den aktuella dagen, och som synes har börsen trots allt stigit i värde under 9 av ovan 15 fredagar den 13:e.

Mätperioden är från den 1 januari år 1999 till och med fredagen den 13 februari år 2009, med data från SIX i form av dagliga indexvärden för Stockholmsbörsens aktieindex OMXSPI.

Realtid.se frågade Aktiespararnas vd Günther Mårder om man ska ta fasta på ovanstående kalkyler och undvika att äga aktier fredagar den 13:e.

– Absolut inte! säger han bestämt med ett skratt.

Varför inte?

– Nej, du har en slumpmässig fördelning. Gör du samma undersökning för samtliga datum, skulle du förmodligen hitta andra dagar som har en högre avvikelse.

Hur menar du?

– Kollar du till exempel upp alla ”onsdagen den 14:e” och ser på alla andra kombinationer av dagar och datum, skulle du statistiskt sett hitta en standardfördelning – en ”normalfördelning”, med en hög koncentration kring noll.

– Svansarna skulle ganska snabbt gå ner mot låga värden, så det blir en väldigt koncentrerad normalfördelning.

– Och dessutom – se vad som hände när börsen rasade den 19 oktober år 1987. Ett sådant värde kan ju förstöra en hel serie.

– Det är helt slumpmässigt om man hittar att enskilda datum i kombination med en veckodag har en systematisk avvikelse från en genomsnittlig börsdag.

– Jag bedömer att det står utom allt tvivel att det saknas ett samband.

Däremot pekar Mårder på att det den tredje fredagen i varje månad ofta sker lite ”spännande rörelser” på börsen, på grund av att det är optionslösen då det blir större aktivitet.

– Då har kurserna större inverkan eftersom det finns så många underliggande derivatinstrument. Då kan det bli svängningar.

– Och så kan det vara ”uppdämt” efter helger, om man ser på måndagar. Det kommer fram mer information även om det är helg, så jag skulle tro att måndagar har ökad rörlighet i framför allt den inledande handeln – utan att jag har belägg för att det förhåller sig så. Men jag skulle tro det.

– Fredagar har även normalt sett lite lägre omsättning – om det inte är den tredje fredagen i månaden förstås.

Mårder pekar på att Aktiespararnas medlemmar får gratis ladda ner en provversion av en databas på internetsajten www.hittakursvinnare.se.

– Där kan man gratis försöka hitta kursvinnare på olika sätt.

I databasen finns värden för börsen i femminutersintervaller ett antal månader tillbaka. Det finns en kurshistorik tolv år tillbaka i tiden, inklusive värden vid öppning, stängning, högsta- och lägstanivå varje dag, samt aktieomsättning.

Databasen inkluderar 500 olika bolag på börsen.

Dessutom finns det olika ekonomisk information om de börsnoterade företagen, nyckeltal och andra relationstal för elva år tillbaka i tiden.

Det är företagens omsättning, marginaler, räntabilitet på eget kapital, och p/e-tal.

– Det är en extrem databas där man kan hitta intressanta uppslag.

Man kan sortera bolag efter nyckeltal, exempelvis om man vill hitta alla bolag som just nu har ett rullande p/e-tal som understiger 10, men har en vinsttillväxt på minst 15 procent per år de senaste fem åren, och samtidigt ett p/s-tal under 0,5 och en direktavkastning över 5 procent.

Finns det bolag som uppfyller alla de kriterierna?

– Ja, det tror jag absolut. Därigenom kan man göra listor på potentiella köpkandidater, och man kan fördjupa en tidningsartikel med intervjuer av folk och fråga varför en aktie i så fall är lågt värderad.

Mårder själv har varit verksam på Handelshögskolan inom finansområdet.